Majora Carter - rättvisa och bra miljö hänger ihop

De som tror att miljöfrågorna och miljöproblemen är en isolerad företeelse borde ha varit i Konserthuset i lördags på Socialdemokraternas och Kommunals internationella klimatkonferens och lyssnat på Majora Carter. Hela hennes person och det arbete hon bedrivit det senaste decenniet är ett nästan övertydligt exempel på hur rättvisefrågorna ofrånkomligt hänger ihop med miljöfrågorna. Helt enkelt för att när man börjar bry sig om miljön i närhet väcks andra frågor och när man börjar försöka lösa miljöproblemen så kan man samtidigt lösa andra problem.

Majora Carter växte upp i Bronx, en av de fattigaste delarna av New York och i hela USA. Drogmissbruket var och är utbrett och fattigdomen ständigt närvarande. 40 procent av alla som bor där befinner sig under den officiella fattigdomsgränsen.

– Hela Bronx klassificerades tidigare som en ”röd zon”. Företagarna gjorde inga investeringar där och hus och gator förföll. Många fastighetsägare eldade upp sina hus för att få ut försäkringspengar istället för att rusta upp, berättade Majora Carter och visade bilder på ett brinnande hus och ogästvänliga utomhusmiljöer där några barn försökte leka bland cementresterna efter ett rivet hus.

Till de sociala problemen kom miljöproblemen. Bronx är hårt trafikerat och har dessutom blivit något av en samlingsplats för New Yorks avfallshantering och tunga industri.

En stor del av stadens sopor hamnade i Bronx och grävdes ner eller pumpades ut i havet – i mer eller mindre orenat skick. Att andelen barn med luftvägsproblem är ovanligt hög i Bronx är med andra ord inte så konstigt.

– Om alla de här industrierna byggts i rikare områden skulle vi ha haft grön energiindustri nu, men det har vi inte, berättade hon.

Det var en av de många mer eller mindre illegala soptipparna som fick Majora Carters miljöengagemang att vakna. Hon var ute och gick med sin hund som smet in på en sådan och när hon följde efter insåg hon att det faktiskt gick att se vattenbrynet på just den här promenadsträckan. Att hon inte upptäckt det tidigare berodde på att industrier och soptippar skärmade av henne och alla andra invånare från vattnet.

– Jag insåg att orättvisa var lönsamt i Bronx och bestämde mig för att försöka göra rättvisa lönsamt.

2001 grundade hon därför Sustainable South Bronx och inledde med statliga medel ett långsiktigt och envist arbete för att förvandla sin stadsdel och göra den grönare. Arbetet ledde fram till South Bronx Greenway, ett nästan 18 kilometer lång grönt promenadstråk som avslutas med en park nere vid vattnet – South Bronx första nya vattennära park på 60 år.

– Jag tycker så mycket om den där parken att jag till och med gifte mig där, berättade hon för åhörarna och visade bilder från sitt utomhusbröllop.

Men det speciella med projektet i sig är att det handlar om så mycket mer än träd och parker – det handlar om arbetstillfällen och ekonomisk utveckling också. Ett exempel på det är det återvinningsprojekt som startat: istället för att bara bränna eller gräva ner soporna försöker man återvinna så mycket som möjligt och skapa nya saker som sedan går att sälja.

Ett annat projekt handlar om att omskola långtidsarbetslösa och tidigare fångar till specialister inom ekologi och praktisk miljökunskap.

– Vi har fått ett så bra resultat att andra är avundsjuka, 85 procent av deltagarna har fått jobb och tio procent har gått vidare till college.

Majora Carter menar att det gröna tänkandet inte bara har skapat nya jobb – utan också en ny stolthet hos Bronx-borna.

Hon tycker därför att grundidéerna från det arbete hon och andra har utfört borde spridas till resten av landet. Inte bara för miljöns skull utan för att det ekologiska tänkandet så gott som automatiskt innebär att man också tar itu med frågor som ekonomiska skillnader och social orättvisor.

Detta eftersom de värsta miljöproblemen i USA ofta finns där de fattigaste människorna bor och det är de som är fattigast som ofta drabbas hårdast av utsläpp och avgasar.

Därför ser hon miljörörelsen som en naturlig förlängning av 1960-talets medborgarrättsrörelse.

– Martin Luther King pratade lika mycket om ekonomisk rättvisa som han talade om ett slut på diskriminering av de svarta i USA. När han höll sitt berömda tal om vad han såg i framtiden tror jag inte att han såg klimatkatastrofer och unga barn som led på grund av torka. Vad han såg var en framtid som var grön och vad han skulle ha gillat var att jämlikhet skulle ha blivit lönsamt, avslutade Majora Carter och möttes av stående ovationer.

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut