Få länder är och har varit så hårt drabbade av krig och nöd som Afghanistan. Under de senaste årtiondena har befolkningen lidit under sovjetisk ockupation, inbördeskrig och talibanernas förtryck. På få andra platser i världen har kvinnors och flickors rättigheter varit så åsidosatta som i Afghanistan, framför allt under talibanregimens tid. Alla dessa umbäranden har lett till att afghanerna är ett av världens fattigaste folk.
Internationell truppnärvaro på FN-mandat är och har varit nödvändigt för att stabilisera situationen i Afghanistan. Men självklart måste målet vara att landet självt ska kunna ansvara för sin egen säkerhet och utveckling. Ett sådant kräver en tydlig inriktning och tidsplan, i linje med de internationella diskussionerna såsom Kabulkonferensen.
Vi vill vara en aktiv partner utifrån de beslut som fattats av FN:s säkerhetsråd och Kabul-konferensen. Som en följd av detta krävs en ny inriktning av de samlade svenska insatserna i Afghanistan.
Därför är det mycket positivt att vi nu har en bred överenskommelse om de svenska insatserna i Afghanistan. Det handlar om ett gemensamt ansvarstagande av sex partier. Frågan kräver en gedigen parlamentarisk uppslutning och kan inte lämnas över för att avgöras av ett osäkert läge i riksdagen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och regeringspartierna är överens om en ny gemensam strategi som tydligt slår fast att överlämnandet av säkerhetsansvaret till afghanska myndigheter påbörjas under 2011 och att vi ska övergå från stridande till stödjande verksamhet. Denna process möjliggör sannolikt att vi kan minska svensk stridande trupp under 2012 och avsluta denna process senast vid utgången av 2014.
En avgörande punkt för hur denna process fortskrider utgörs av hur situationen i Afghanistan utvecklas. Det handlar om det militära säkerhetsläget samt faktorer som kampen mot korruption, uppbyggandet av rättsväsendet i Afghanistan, den humanitära situationen och talibanernas ställning. Även frågor på regional nivå som situationen i Pakistan spelar in.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och regeringspartierna är också överens om att Sveriges civila stöd och bistånd kraftigt ska öka. Detta markeras av att det samlade svenska engagemanget i norra Afghanistan ställs under civil ledning under 2012. En särskild grupp med representanter från de sex partierna kommer att arbeta med biståndsfrågorna inom ramen för överenskommelsen.
Sveriges engagemang för utveckling i Afghanistan tar inte slut 2014. Vi har en mycket långsiktig syn på de civila delarna av Sveriges engagemang. Afghanistan är ett av världens fattigaste länder och oerhört hårt drabbat av decenniers krig och förtryck. Det kommer att ta lång tid och innebära stora utmaningar att bidra till att detta sargade land kan resa sig.