Nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden

På en pressträff presenterade Stefan Löfven och Carin Jämtin socialdemokraternas förslag om nationella kvalitetslagar för ordning och reda i välfärden. Förslagen beslutades av den socialdemokratiska partistyrelsen, fredagen den 26/10.

- Vi ställer oss på medborgarnas sida och tycker att de ska få den bästa skolan, vården och omsorgen. Därför kvalitetskrav, sade Stefan Löfven under pressträffen.

Förslagen är framtagna genom ett utredningsarbete under ledning av partisekreterare Carin Jämtin. De utgör Socialdemokraternas helhetslösning för att höja kvaliteten i välfärden, stärka medborgarnas valfrihet och begränsa vinsterna så att skattepengar används på ett ansvarsfullt sätt.

Beslutet om Nationella kvalitetslagar i sin helhet (PDF)

Presentation vid pressträff - Nationella kvalitetslagar (PDF)


Partistyrelsens beslut i korthet:

Effektiv användning av skattemedel

  • Ingen vinst på bekostnad av kvaliteten

Socialdemokraterna vill se en vinstbegränsning. Ingen vinst ska kunna tas ut på bekostnad av kvaliteten, utan kvaliteten ska vara hög och likvärdig i såväl privat som offentlig verksamhet. Idag ser vi att stora vinster uppkommer genom att man genomgående har lägre personaltäthet i exempelvis friskolor och på privata äldreboenden. Mot bakgrund av detta bör personaltäthet, personalkostnader eller andra kvalitetsrelaterade kostnader regleras, så att de inte kan vara väsentligt lägre i privata verksamheter än i respektive kommunal eller landstingskommunal verksamhet. Syftet är att höja kvaliteten och garantera en effektivare användning av skattemedel. Detta ska regleras i lagar och förordningar.

  • Hårdare krav på vilka som får driva välfärdsverksamhet

För att förhindra att enskilda drabbas av plötsliga nedläggningar av välfärdsverksamheter, och för att motverka kortsiktiga vinster på bekostnad av kvaliteten, är det nödvändigt att ställa hårdare krav på vilka som får driva välfärdsverksamhet. Kompetens, seriositet och långsiktighet hos ägarna ska vara ett krav för att få tillstånd att starta nya välfärdsverksamheter.

Vid varje ägarbyte ska tillståndet prövas på nytt. Varje utförare ska tydligt redovisa information såväl om vem som är ägare som om eventuella ägarbyten, så att denna information finns lättillgänglig för medborgare och brukare.

  • Förhindra onödig resursförbrukning

Vi vill att det ska finnas tillräckligt med underlag i form av exempelvis elever eller vårdtagare för att ny välfärdsverksamhet ska kunna starta. På så sätt undviker man att resurser förbrukas i onödan. På skolans område vill vi se ett ökat kommunalt inflytande över nyetableringar, genom att ett obligatoriskt samråd sker medkommunen innan en fristående skola får tillstånd. Det ska vara möjligt för kommuner att själva välja om de vill införa LOV eller inte. Detta innebär att vi säger nej till förslaget att göra LOV obligatoriskt. Vidare vill vi förändra LOV, så att fri etablering för företagen inte längre ska vara möjlig. Det är medborgarna som ska ha rätt att välja vårdgivare, inte vårdföretagen som ska få välja patienter.

  • Resurser efter behov

De stora överskott som finns i delar av välfärden (såväl privat som offentlig) tyder på att dagens system inte är effektiva. Vi vill att ersättningssystemen inom välfärden ses över, så att de ersätter utförare för reella behov och de kostnader som finns. Skolpengen ska styras av elevernas behov, och ersättningen inom vården avvårdtyngd. Eftersom det är kommunerna som står med det yttersta ansvaret att erbjuda välfärd, om de privata alternativen på området skulle lägga ner, ska kommunerna också kompenseras för detta ansvar..

  • Välfärdsföretag ska betala skatt i Sverige

Ett grundläggande krav i skattelagstiftningen ska vara att företag inte tillåts att undandra vinster från beskattning till exempel genom att tillämpa orimligt höga räntesatser på internlån mellan koncernbolag och dotterbolag. Det är orimligt att företag som finansieras av skattemedel inte betalar skatt i Sverige, utan i så kallade skatteparadis. Detta måste få ett slut.

  • Lag om investeringsskydd

Vi har sett upprörande exempel på hur offentliga verksamheter som byggts upp av skattemedel sålts för mycket låga belopp. En ny lag om investeringsskydd bör införas så att skattefinansierad verksamhet inte kan säljas ut till privata ägare till underpris.

Alla ska ha rätt att välja mellan goda alternativ

  • Skärpt tillsyn

För att garantera kvaliteten i välfärden krävs det en mer utbyggd tillsyn, med möjlighet till fler oannonserade inspektioner och med tydliga sanktioner vid brottmot reglerna. Inspektionsmyndigheterna ska ges utökade befogenheter att granska ekonomi och rätt att kräva tillbaka offentliga bidrag som används på felaktigt sätt.

Enheter som inte följer gällande regelverk och har allvarliga kvalitetsbrister ska kunna återkrävas på offentliga medel, kunna tilldelas ekonomiska sanktioner och i sista hand kunna stängas.

  • Garanterad mångfald

Mångfalden inom välfärden är central och valfriheten ett viktigt värde. Den kommunala och landstingskommunala välfärden ska hålla hög kvalitet. För attgarantera verklig mångfald vill vi uppmuntra non profit-alternativ och förhindra uppkomsten av privata monopol. I varje kommun ska det finnas offentliga alternativ inom välfärden. Det ska vara möjligt för kommuner att rikta upphandlingar och valfrihetssystem inom välfärden till enbart privata, kooperativa och ideella aktörer som inte drivs i vinstsyfte.

Vår bedömning är att EU-rätten medger en sådan ordning, men att LOU och LOV måste ses över för att göra detta möjligt. Det civila samhällets aktörer kan spela en betydande roll i skolan, vården och omsorgen. I nuläget tillvaratas inte denna potential fullt ut. Därför bör en nationell strategi för idéburen välfärd tas fram, i syfte att göra det möjligt för så kallade non profit-aktörer att växa och utvecklas. Det handlar inte minst om att säkerställa kapitalförsörjningen för ideella och kooperativa utförare, men även andra frågor kan vara aktuella.

  • Etisk kod

För att långsiktigt utveckla kvaliteten i välfärden vill vi att finansiärer, utförare och relevanta fackförbund tillsammans arbetar fram en etisk kod – ett socialt kontrakt –för all verksamhet inom välfärden. Den etiska koden bör omfatta 1) Högre kvalitet i verksamheterna – utveckla mätmetoder och verkningsfulla uppföljningssystem 2)Ansvarsfullt ägarskap – inklusive frågan om rimlig avkastning på kapital och återinvesteringar i verksamheten 3) Arbetsvillkor i välfärden. Den etiska koden ska innehålla krav på kollektivavtal för anställda i välfärdsverksamhet.

Lika regler för alla - öppenhet och insyn i skattefinansierade verksamheter

  • Öppna böcker

Tack vare den svenska offentlighetsprincipen har missförhållanden inom den offentliga välfärden upptäckts och debatterats. Vi vill nu ställa motsvarande krav på de privata aktörer som verkar inom den skattefinansierade välfärden. Därtill ska varje enskild skola, vårdcentral och motsvarande tydligt redovisa sin ekonomi. Av redovisningen ska alla intäkter och utgifter kopplade till den enskilda enheten framgå, och därmed även vinsterna som uppstår. Det ska inte längre räcka att ekonomin redovisas på koncernnivå. Dessa förändringar bör regleras i lag.

  • Lika regler

Reglerna ska vara desamma inom all välfärd, oavsett huvudman. Därför ska Sverige godkänna ILO:s konvention 94. Personal i privat välfärd ska också omfattas av meddelarskydd. Även Lex Sarah ska utvidgas så att missförhållanden hos privata utförare inom socialtjänstlagens och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrades område ska anmälas till oberoende instans.


Bakgrundsbeskrivning

Ladda ner rapporten: "Vinst, valfrihet och kvalitet" som PDF-dokument utan bilagor eller som PDF-dokument med bilagor

 

Presskontakter

Odd Guteland, presschef 070-236 63 36

Anne Ekberg, pressekreterare 072-214 36 14

Erik Nises, pressekreterare 072-39 55 79

Sidan uppdaterades senast: 2012-10-27 09:41