Utveckla gymnasiets yrkesprogram till yrkescollege

Publicerad på SvD Brännpunkt den 19 februari

Idag arrangeras en hearing om gymnasieskolan i riksdagen. Efter regeringens förändring av gymnasieskolan hösten 2011 har andelen elever på yrkesprogram minskat med 17 procent. Anledningen till att allt färre elever väljer yrkesprogrammen är att regeringen försämrat dem så att de inte längre ger behörighet till högskolestudier. Inte minst Skolverket pekar ut regeringens förändring som förklaringen till den stora nedgången.

Det är nu alldeles för få elever som söker till yrkesprogrammen trots att efterfrågan från arbetsmarknaden är stor och eleverna ofta snabbt får jobb. Om utvecklingen inte vänds kommer det att leda till stor arbetskraftsbrist främst inom vård och omsorg, men också inom industri, handel och transport.

Regeringen har dock inte nöjt sig med att sänka kunskapskraven på yrkesprogrammen, utan har också föreslagit ettåriga gymnasieprogram. När inte alla elever når målen är regeringens lösning att sänka kraven. För Socialdemokraterna är lösningen aldrig att sänka kraven - den är att öka stödet.

Vi hoppas att regeringen inser detta efter dagens hearing. För att attrahera fler elever till gymnasieskolans yrkesprogram krävs att eleverna ges behörighet att gå vidare till högskola och universitet.

Vi socialdemokrater har flera förslag på hur utvecklingen kan vändas.

För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas motivation vill vi förändra yrkesprogrammen så att de får en närmare koppling till relevant bransch. Inför vår kongress i april föreslår vi att gymnasieskolans alla yrkesprogram ska utvecklas till yrkescollege med befintliga teknikcollege och vård- och omsorgscollege som förebild.

Yrkescollege är en ambitionshöjning för gymnasieskolans yrkesprogram. Modellen bygger på ett mycket nära samarbete mellan skolans huvudman och regionens näringsliv och arbetsgivare i offentlig sektor. Yrkescollege innebär att arbetsgivarna aktivt deltar i utbildningens utformning, kvalitetssäkring och beslut om antalet utbildningsplatser. Kvaliteten i utbildningen höjs genom gemensamt ansvar mellan arbetsmarknadens parter och skolans huvudman.

Yrkescollege innebär vinster för såväl arbetsgivare, utbildningsanordnare och elever.

  • För arbetsgivarna innebär yrkescollege att yrkesutbildningarna anpassas till deras framtida behov av kompetens så att de kan hitta rätt utbildade personer att anställa.
  • För utbildningsanordnare ger yrkescollege ett nätverk med regionala företag och arbetsgivare i offentlig sektor, vilket bland annat underlättar utbildningsanordnarens ansvar för att skaffa platser för elevernas arbetsplatsförlagda lärande, något som idag är ett stort problem.
  • För eleverna innebär yrkescollege att deras attraktionskraft på arbetsmarknaden ökar eftersom de får kunskaper som matchar arbetsgivarnas kompetensbehov. En nära samverkan med arbetslivet bidrar till att höja elevernas studiemotivation vilket i sin tur kan leda till att fler når en gymnasieexamen. För att en utbildning ska upplevas som meningsfull krävs att eleverna får förståelse för sambanden mellan kunskapsmålen i gymnasieskolan och omvärldens krav på kompetens.

Kraven i gymnasieskolan ska vara höga därför att arbetsmarknaden och samhället ställer höga krav. I dag är en gymnasieutbildning en förutsättning för att klara sig bra på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Unga som saknar en gymnasieutbildning löper en mycket stor risk att inte kunna försörja sig själva.

I över 50 år har den obligatoriska skolgången varit nioårig. I dag är det en utbildning som är långt ifrån tillräcklig. Inför vår kongress föreslår vi därför att gymnasieskolan görs obligatorisk upp till 18 års ålder. Det är ett ambitiöst, men realistiskt steg.

Vi socialdemokrater accepterar inte att unga människor fastnar i passivitet och långvarig arbetslöshet. Unga ska få den kompetens de behöver för att få ett jobb, utvecklas inom ett yrke och känna yrkesstolthet.

Många av de elever som idag hoppar av gymnasieskolan uppger att de är skoltrötta. Men skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev. Det viktigaste är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Därför vill vi investera i lärarnas kompetens och fortbildning och föreslagit investering om en halv miljard för detta under 2013.

Regeringen väljer istället att skära ned på gymnasieskolan. 675 miljoner kronor togs bort under 2012. Dessutom planeras ytterligare nedskärningar om 1 360 miljoner kronor under 2014. Regeringen pratar om skolan, men prioriterar bolagsskattesänkningar.

Vi socialdemokrater står upp för en skola som ger alla rätt till de kunskaper som krävs på dagens och framtidens arbetsmarknad. Därför är vi framtidspartiet i svensk politik.

Ibrahim Baylan

Utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott

Sidan uppdaterades senast: 2013-02-19 07:22