FN efter toppmötet

Idag samlar Svenska FN-förbundet organisationer, aktivister och studenter från hela Mellansverige i Örebro för ett seminarium om FN, utveckling och säkerhet. Jag är glad över att jag fått möjlighet att bidra till diskussionerna på seminariet.

För två år sedan stod FN vid ett vägskäl. Invasionen av Irak hade lett till ett djupt splittrat internationellt samfund. Folkrätten, den internationella lagstiftningen, ja själv grunden för det internationella samarbetet var i konfliktens centrum. Oenigheten var stor om vilken roll FN borde ha, och om hur världsorganisationen skulle utvecklas. När FN:s generalförsamling öppnade på hösten 2003 höll generalsekreterare ett tal som startade en omfattande reformprocess, och som ledde fram till FN:s historiska toppmöte i september i år.

Den svenska regeringen var mycket engagerad i förberedelserna av toppmötet. Toppmötet resulterade i flera framsteg. Framsteg för det internationella samarbetet, för multilateralismen och för FN. Nu gäller det att se till att besluten om reformer genomförs. Sverige kommer att vara engagerat i uppföljningen av toppmötet på flera olika sätt. Jag skulle vilja nämna tre av våra prioriteringar:

1. Millenniemålen måste uppfyllas.
Millenniemålen är konkreta mål för fattigdomsbekämpning och utveckling. Det handlar om själva grunden för utveckling: barns rätt att gå i skolan, tillgång till hälsovård och hejdning av spridningen av sjukdomar som hiv/aids och malaria. Målet är en halvering av fattigdomen och hungern till år 2015. Det var en stor framgång att toppmötet fastställde att det finns en tydlig länk mellan tillgång till reproduktiv hälsa och möjligheten att nå många av millenniemålen. Reproduktiv hälsa är något så grundläggande som alla kvinnors rätt att skydda sig mot oönskade graviditeter, och möjligheten att föda barn i närvaro av en sjukvårdskunnig person. Toppmötets beslut var en stor framgång för Sverige och andra länder som länge hävdad att kvinnors rätt till sin egen kropp är avgörande för utveckling. Nu finns det ett mandat för att göra reproduktiv hälsa till ett delmål bland de andra millenniemålen. Sverige kommer att fortsätta att arbeta aktivt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.


2. Den nya fredsbyggande kommissionen måste börja fungera så snart som möjligt.
Toppmötet fattade beslut om att inrätta en fredbyggande kommission. Kommissionens uppgift blir att slå en bro mellan FN:s insatser för att skapa fred och världsorganisationens utvecklingsarbete. Många krigsdrabbade länder har svårt att ta sig igenom övergångsperioden mellan fredsavtal och en varaktig fred. Alltför många gånger har en bräcklig fred förbytts i en återgång till väpnad konflikt. Fredsavtal stannar på pappret, återuppbyggnaden kommer inte igång och krigsherrar kan värva nya soldater bland desillusionerade och desperat fattiga. Sverige deltar med personal i 11 av de 17 FN-ledda freds- och återuppbyggnadsprocesser som pågår just nu. Sverige har bidragit med idéer och förslag till beslutet om en fredbyggande kommission. Under toppmötet stod jag värd för ett möte med kvinnliga utrikesministrar. Vi tog fram förslag till hur ett genderperspektiv kan tas med i kommissionens arbete. Sverige har också bidragit till utvecklingen av den fredsbyggande kommissionen genom att samla 26 stater och 23 internationella organisationer i Stockholmsinitiativet för avväpning, demobilisering och återanpassning. Innan året är slut kommer Stockholmsinitiativet att överlämna en rapport med förslag och rekommendationer till FN:s generalsekreterare.

3. Världen måste nedrusta och spridningen av massförstörelsevapen måste stoppas.
Det var en stor besvikelse för Sverige att slutdokumentet från toppmötet inte innehåller något avsnitt om nedrustning eller icke-spridning av massförstörelsevapen. Det internationella arbetet för nedrustning är inne i en mycket svår period. Positionerna i nedrustningskonferensen i Genève är helt låsta sedan åtta år tillbaka. Men det finns öppningar. I början av nästa år kommer den oberoende internationella kommissionen om massförstörelsevapen att lägga fram sin rapport. Kommissionen initierades av Sverige, och den leds av svensken Hans Blix. Vi hoppas att rapporten från kommissionen ska visa på möjliga vägar ur den farliga förlamning som råder just nu.

FN-förbundet ordnar dagens seminarium på Örebro Slott för att högtidlighålla minnet av Dag Hammarskjölds födelse. När Dag Hammarskjöld blev FN:s andre generalsekreterare tog han över en organisation i djup kris. De hopp som hade spirat vid FN:s bildande hade förbytts i cynism och missnöje med FN. Inom ett år hade Dag Hammarskjöld vänt utvecklingen. Genom sitt mod, sitt engagemang och sin omutliga tro på FN gjorde han världsorganisationen till en viktig aktör.

Dag Hammarskjöld utvecklade den förebygganden diplomatin och lade grunden till FN:s fredsbevarande styrkor. Han reformerade FN:s sekretariat och stärkte organisationens oberoende. Än idag tillhör hans bidrag FN:s kärnverksamhet.

Ett seminarium om hur FN bör utvecklas, om svårigheter och utmaningar, om möjligheter och visioner, är därför ett utmärkt sätt att hedra Dag Hammarskjölds minne. Vi kan hämta kraft i Dag Hammarskjölds gärning och tankar när vi söker efter former att stärka FN.


Laila Freivalds
Utrikesminister