Korttidsarbete för konkurrenskraft och trygghet i svåra tider

Socialdemokraternas partistyrelse föreslår att kongressen beslutar att regeringen tillsammans med arbetsmarknadens parter gör det svenska systemet för korttidsarbete mer konkurrenskraftigt.

Syftet med förslaget är att stärka svensk industri och värna svenska jobb, i både hög- och lågkonjunktur. Om Sverige hade haft ett sådant system på plats under finanskrisen 2008/2009 skulle tiotusentals svenska konkurrenskraftiga industrijobb kunnat räddas. Därför vill Socialdemokraterna nu få ett konkurrenskraftigt system för korttidsarbete på plats för att rusta Sverige inför framtiden. Det kommer dessutom att stärka Sverige även i högkonjunktur eftersom det kommer att vara en fördel när företag väljer vart de förlägger industriinvesteringar.

Vad är korttidsarbete?

Korttidsarbete innebär att den anställde går ned i tid och lön, samtidigt som staten kompenserar företaget för en del av lönen. Staten, individen och företaget delar alltså på finansieringen av den kortare arbetstiden.

Bakgrund och fakta

Under finanskrisen hade Sverige, till skillnad från många andra länder, inget system för korttidsarbete. Uppskattningar visar att det ledde till att tiotusentals svenska industrijobb försvann i onödan.

Sysselsättningen i den tyska och svenska industrin utvecklades snarlikt fram till finanskrisen. Därefter var minskningen i samband med finanskrisen betydligt mer omfattande i Sverige än i Tyskland, se diagram.

Diagram: Sysselsatta i tillverkningsindustrin 2000kv1-2016kv3, index 2000=100

Både Tyskland och Sverige hade en period på drygt ett år (5 kvartal) där sysselsättningen minskade påtagligt. I Sverige började minskningen i mitten av 2008 medan den i Tyskland startade vid årsskiftet 2008‑2009. Under nedgångsperioden försvann 89 000 jobb i Sverige, vilket motsvarar en nedgång på 13 procent. I Tyskland stannade nedgången på 5 procent.

Industrirådet, där facken och arbetsgivarna inom industrin samarbetar, slog i december 2016 fast i rapporten "Konkurrenskraft på företagsnivå" att det svenska systemet för korttidsarbete inte är konkurrenskraftigt och att detta var till stor nackdel för Sverige när det gällde nyinvesteringar i produktion:

"Att Sverige fortfarande inte har ett permitteringssystem av samma snitt som exempelvis Belgien, Frankrike och Finland är i vissa branscher en betydande konkurrensnackdel for landet. Faktum ar att det av företagen i undersökningen anses vara ett av Sveriges svagare områden."

Tillsammans med arbetsmarknadens parter vill vi därför göra det svenska systemet för korttidsarbete mer konkurrenskraftigt.

Det är viktigt att understryka att systemet med korttidsarbete ska utarbetas tillsammans med arbetsmarknadens parter. Några komponenter som Socialdemokraterna anser vara centrala för att göra systemet konkurrenskraftigt är:

  • Att systemet görs mer flexibelt så att det kan användas i praktiken, exempelvis om en bransch hamnar i en tillfällig kris.
  • Att utbildning och kompetensutveckling byggs in i systemet så att företagens och de anställdas konkurrenskraft ökar när systemet används.

Partistyrelsens förslag till riktlinjer presenteras i sin helhet den 24 februari.

Sidan uppdaterades senast: 2017-02-17 13:59
  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut