Sveriges framtida företagande och konkurrenskraft

Anförande av Stefan Löfven på Svenskt Näringslivs framtidsmöte 15 maj, 2012.

Det talade ordet gäller

Tack,
jag har fått gå omkring här i lokalerna i en timme och ta del av era aktiviteter, och det är verkligen inspirerande och imponerande. Vilken positiv energi!

Jag uppskattar att få vara här med er en stund. I en mässhall fylld av företagsamma ungdomar, och lite mer mogna ungdomar, känner jag mig som hemma. Och extra roligt är det att se att ni fokuserar på dialog, samverkan och vår framtid.

Jag vill också tacka för att ni tar er tid att lyssna en stund på mig idag. Ni har i gengäld mitt ord på att jag alltid kommer att lyssna på vad ni har att säga.

För jag kommer från en miljö där det är naturligt att man respekterar varandra, lyssnar på varandra och trots att man inte alltid har lika åsikter och viljor ändå samarbetar för att skapa framgång.

Vill vi komma framåt är det inte särskilt effektivt att peka finger och skälla. Vill vi att företagen ska bli fler och bättre, att ekonomin ska växa och att fler kommer i arbete gäller det att fokusera på de gemensamma intressena, respektera varandras behov och roller, övervinna hinder och söka samförstånd.

Det är den insikten som gör att jag nu i tal, artiklar och debatter framhåller samverkan som så viktigt för näringslivets och Sveriges framtid.

För hur vi än vrider och vänder på det så är vi ett litet land. Det har sina nackdelar, men om vi är kloka och öppna kan vi vända det till vår fördel.

Då får vi kortare beslutsvägar, blir snabbare och mer flexibla, kan anpassa oss till nya förutsättningar och formulera mer träffsäkra lösningar.

Sverige kan aldrig bli störst, men om vi är smarta och arbetar tillsammans kan vi bli starkast i den internationella konkurrensen.

***

Därför är närings- och innovationspolitiken något vi måste ta på allvar. Jag vill föra en seriös gemensam dialog om näringslivets behov, innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Vi behöver förstärka hela innovationskedjan från kunskap till en vara, tjänst eller ett produktionssystem som säljer på marknaden. Vi behöver stärka alla nyckelområden från forskning, till tillgång på riskkapital, till exportstöd. Vi ska höja kunskapsnivån i den svenska ekonomin, ända från förskolan till livslångt lärande i arbetslivet.

Men jag har lovat att inte ägna talet åt budgetar och handlingsprogram, utan istället ska jag prata om framtidens företagande och Sveriges möjligheter.

Jag behöver inte berätta för er att den internationella konkurrensen är stenhård, och den som vill lyckas har en svår uppgift. Men jag vill ha det sagt att jag är optimist.

För jag har mött så många drivna entreprenörer, skickliga företagare och handlingskraftiga fackligt aktiva runt om i landet.

Jag har på nära håll sett hur den svenska modellen hanterat globaliseringen.

Och kombinationen av den drivkraft som ni här i salen bär på tillsammans med det svenska sättet att bygga samhället gör att jag verkligen tror på Sveriges konkurrenskraft de kommande decennierna.

***

Jag vill gärna illustrera vad jag menar med att blicka tillbaka några år.

De senaste 20 åren har vi sett en kraftig och snabb utveckling av världsekonomin.

På väldigt kort tid möblerades spelplanen om. Kapitalet släpptes fritt, den globala arbetskraften mer än fördubblades, gigantiska marknader och produktionsplatser öppnades upp.

På några få decennier exploderade världshandeln.

Många av er kommer säkert ihåg hur resonemangen gick på den tiden. Det fanns en del som hävdade att de nya förutsättningarna gjorde den svenska modellen omöjlig. Om vi överhuvudtaget skulle ha någon chans att konkurrera skulle vi vara tvungna att montera ned våra trygghetssystem, våra ambitioner på arbetsmarknaden och vår gemensamma välfärd.
 
Drygt 20 år senare sitter vi med facit i handen.

Sverige har år efter år visat sig vara ett av västvärldens mest konkurrenskraftiga länder. Vi har uppvisat tillväxtsiffror och ökningar av produktiviteten som andra länder bara kan drömma om. Vårt överskott i utrikeshandeln de senaste 20 åren är över 3000 miljarder kronor.

Vi har varit en av globaliseringens verkliga vinnare. Vi har under den kraftigaste förändringen av världsekonomin i modern tid visat att vi är bättre än andra länder på att snabbt anpassa oss till nya marknader och nya produkter, att hitta nya affärsidéer inom nya branscher. Kort och gott, det svenska näringslivet har visat sig vara väldigt nyskapande och konkurrenskraftigt.

En viktig förklaring bakom den här utvecklingen är naturligtvis att vi har många skickliga och framsynta företagsledare och entreprenörer. Många av er som sitter här idag har gjort ett fantastiskt jobb.

***

Den svenska modellen har också gjort det svenska samhället öppet och välkomnande gentemot omvärlden på ett unikt sätt. Det har nämligen visat sig att i en världsekonomi utan gränser, med stenhård konkurrens, så är samverkan, gemensamt ansvar och trygghet precis vad som krävs.

Istället för att motarbeta globaliseringen så har vi kunnat bejaka den, och ta för oss av de nya möjligheterna. Ett fungerande system för omställning med gemensamt ansvar har varit en av Sveriges starkaste konkurrensfördelar.

Det här var något som den internationella ekonomkåren fick upp ögonen för i början av 2000-talet. De började plötsligt hylla den svenska modellen och på sina årliga möten i Davos placerades Sverige högst upp på rankinglistorna för konkurrenskraft och förnyelseförmåga.

Sverige har klarat den mest intensiva och omvälvande förändringen av den internationella ekonomin som världen sett bättre än de flesta jämförbara länder.

Det är bra, men det är nu historia. Det är något vi kan dra slutsatser av när vi ser framåt och skapar nya lösningar, men det räcker inte för att möta framtiden.

Vi måste höja blicken. Trots exportframgångar har vi fortfarande ett handelsunderskott mot ekonomier som Kina, Hong Kong och Taiwan.

Det är också länder som just Kina som nu går från att vara världens fabriksgolv till att vara världens ritningsbord och uppvisningshallar. De fokuserar nu på att skapa egna varumärken, skiftar produktionen mot högre förädlingsnivåer genom att höja kunskapsnivån i hela befolkningen.

Ett annat exempel: För några år sedan besökte jag Sydkorea. Det är ingen hemlighet att de vill slå sig fram än mer. De har nyligen satt upp målet att 80 procent av deras unga ska ha högskoleexamen. 80 procent!

I Sverige är det 32 procent som har en examen. Jag säger inte att 80 procent är ett mål vi ska sätta upp – men det är ett exempel på hur fler och fler länder prioriterar kunskap för att kunna konkurrera globalt.

Vi ser också den här utvecklingen i Indien och Indonesien, samtidigt som den arabiska våren utvecklar fler demokratier i Nordafrika, som kommer att ligga till grund för tillväxt och ökad handel. Vi vet också att Afrika söder om Sahara har stora möjligheter att fortsätta sin utveckling, och länderna där öppnar sig allt mer för omvärlden för att kunna kliva in på de internationella marknaderna.

När stora delar av världen går framåt, innebär det att det land som stannar upp lämnas bakom. I år står utvecklingsländer för 60 procent av den globala tillväxten, en andel som är ökande. 2015 spår EU att 90 procent av världens tillväxt kommer att ske utanför Europa.

Vi behöver en ny vision inte bara för att klara de kommande decennierna, utan till och med göra dem ännu bättre än de vi har bakom oss. Vi behöver ställa höga krav på oss själva för att kunna fortsätta framåt. Därför är min vision för framtiden enkel, men samtidigt tuff: att Sverige ska vara med i den absoluta världstoppen när det kommer till företagande och innovationskraft.

Jag vet att det är fullt möjligt. Sverige blev under nittonhundratalets senare hälft en internationellt känd symbol för jämlikhet och frihet. Folk såg på vår utveckling med en blandning av respekt och fascination.

Samma sak är möjligt inom företagandet. Vi ska arbeta tillsammans för en framtid där människor över hela världen kan säga:

Vill du se en riktigt effektiv innovationskedja? Se på Sverige.

Vill du se företag som är hållbara, men samtidigt innovativa och marknadsledande? Studera Sverige.

Vill du se världens mest framstående entreprenörskap? Åk upp till det där landet i norr med det kalla klimatet, det lugna temperamentet och det fantastiska företagandet.

Det är min vision!

* * *

Men för att nå dit har vi väldigt mycket arbete framför oss. Det finns inga genvägar, bara hårt arbete, företagsamhet, samarbete och samling av alla de krafter som finns i Sverige.

Lösningarna låter kanske inte lika spännande som visionerna, men det är vad som krävs. Det är lösningar som genomförs med vetskap om att politiken inte skapar jobb – men att vi har stora möjligheter att skapa de bästa förutsättningarna för fler jobb.

Grunden är stabila och välskötta offentliga finanser. Det innebär att vi ser långsiktigt på ekonomin och stärker grundläggande fundament som den svenska infrastrukturen, samtidigt som vi också har långsiktiga mål för ekonomins viktigaste siffra: sysselsättningen.

Sedan måste vi satsa på en verklig närings- och innovations politik så att fler företagsamma människor lyckas omvandla sina idéer till tjänster och produkter som går att sälja på marknaden. Där ingår även de produktionssystem som skapas i Sverige, som är unika och i sig stärker konkurrenskraften. Vi ska också stärka exportfrämjandet så att fler mindre företag kommer ut på de internationella marknaderna i ett tidigt skede.

Vi får aldrig glömma att det är så jobb skapas, genom att fler företag får fler order som leder till en större efterfrågan på arbetskraft. Det är bara när vi gör så att företagen expanderar och efterfrågar fler anställda som vi får fler i arbete.

Vi måste också se till att investera i kunskap och kompetens. När företag söker komptent och erfaren personal ska samhället klara av att svara upp mot de behoven. Det innebär inte bara att stärka grundskolan och gymnasieskolan, utan också göra upp med bilden av att kunskap är något man förvärvar som ung och förvaltar som gammal.

Oavsett om du är arbetande eller arbetssökande, oavsett om du är nyutexaminerad eller anställd sen 30 år tillbaka, ska du ha tillgång till den kompetensutveckling som marknaden efterfrågar. 

Vi ska fortsätta arbeta för att svenska folket ska vara öppet och positivt mot omvärlden.

Strukturomvandlingar i ekonomin gör att människor mister jobbet. Att mista jobbet är alltid smärtsamt, men om vi i Sverige ger alla ett starkt stöd för att snabbt komma tillbaka till arbetslivet och vidareutbilda sig för att börja arbeta inom nya områden, så stärker vi svenskarnas positiva inställning till globaliseringen och frihandel

Det finns en berättelse om när de första mekaniska vävstolarna kom till England under den industriella revolutionen, och hur arbetarna slog sönder dem i rädslan för att förlora jobbet. De gjorde det för att de visste att om de blev arbetslösa så var de också garanterade fattigdom, med få möjligheter att lära sig ett nytt yrke.

Sverige ska alltid vara ett land som välkomnar vår tids nya vävstolar. Det klimatet har vi skapat, och det ska vi förstärka.

Det gör också att vi har möjlighet att ta ett större ansvar internationellt i arbetet för tydligare handelsavtal och nedmonteringen av tullar och handelshinder. Det ansvaret ska vi ta, bekämpa protektionismen och bidra till att öka handeln globalt.

Det är ett arbete som kommer ta tid och kraft – men jag tror att det är uppenbart för alla som besöker ert framtidsmöte vilken otroligt potential vi har i vårt land, och vilken möjlighet vi har att nå den här positionen.

Och jag vet att det som en gång har bidragit till att göra Sverige stort – vår jämlikhet, jämställdhet och frihet – också är den perfekta grunden för att nå våra framtida mål.

Det innebär inte att vi ser till gårdagens lösningar, utan att vi med samma grundkoncept och samma grundvärderingar tänker nytt och skapar nya konkreta lösningar och reformer.

Den svenska modellen ska skapa trygga människor, som tar chansen, och vågar och vill möta framtiden offensivt.

Och vi ser här idag, precis som vi ofta ser i samhället, att ungdomen formligen bubblar över av ambitioner och självförtroende. Och de gör det med rätta. Vi ska investera i deras vilja till entreprenörskap, eftersom det också är dem som ska ta över det här arbetet efter oss.

Att arbeta med alla de här delarna, för att Sverige ska vara odiskutabelt främst i världsekonomin när det kommer till företagande och innovationskraft, det kräver att vi har en ständig dialog, och ser varandras behov och utvecklingpotential.

Det mina vänner, det är inte ett särintresse – det är ett samhällsintresse.
 
Tack!

 

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut