Sommartal

Fler unga med gymnasieexamen och en mer jämlik skola. Ett Sverige som håller ihop. Stefan Löfvens sommartal i Stockholm, 10 augusti 2014. 

Observera att det talade ordet gäller.

Vänner,
även när vi står här i ett sommarparadis går våra tankar till de som fortfarande kämpar mot branden i Västmanland. Brandmän, poliser och all räddningspersonal sover i skift, arbetar dygnet runt, och gör ett fantastiskt jobb.

Och när du får reda på att du bara har 15 minuter på dig att lämna ditt hem, då är du väldigt sårbar.

Då har du all rätt att fråga efter hjälp. Och Sverige har svarat.

Från Västmanland, från Dalarna, från hela Sverige har ni bidragit med er hjälp. Ni räddar djur och ägodelar, öppnar upp era hem, ger bort kläder och mat.

Ni visar att ingen eld kan rå på vår solidaritet, och ni är en stolthet för Sverige!

* * *

Och i dessa dagar behöver vår solidaritet också vara internationell.
Att öppna en tidning i sommar har varit som ett slag i bröstet.

Vi har skakats av bilderna från östra Ukraina. Rysslands brott mot folkrätten är uppenbart, och EU kan och måste göra mer än i dag för krishantering och konfliktförebyggande. 

Det fasansfulla kriget fortsätter i Syrien. Vi ser ett stort ebolautbrott. Och i medieskuggan pågår humanitära katastrofer i Centralafrikanska republiken och södra Sudan.

Och vi får nu dagligen rapporter om kristna assyrier/syrianer/ kaldéer, kurder, jezidier och shiamuslimer som tvingas fly från den Islamiska statens avrättningar och terror i norra Irak.

Världssamfundet kan inte acceptera organisationer som mördar, förtrycker och förslavar människor. Förenta nationerna och säkerhetsrådet kan inte bara fördöma det som sker. De måste också använda sin makt till att göra något verkningsfullt för att hejda denna mänskliga katastrof.

IS utgör ett fruktansvärt hot mot människoliv, mot människovärdet, mot oss alla, och vi måste göra allt i vår makt för att stoppa dem.

* * *

Vänner, ett barn som dödas är en tragedi. Men när tiotals, hundratals barn dödas – hur kan vi ens beskriva det? Finns det ens ord som skulle kunna fånga lidandet?

Men mitt i det obeskrivbara som nu sker i Gaza, så överlever ändå hoppet. Salim Hindi, hans fru och deras fyra söner förlorade sitt hem i kriget. Trots det hjälper han nu andra i nöd. Genom Palestinian Peace Coalition, en organisation med stöd från svensk arbetarrörelse, delar Salim och hans kollegor ut matpaket och städar bland ruinerna.

Idag samlar vi in pengar till deras arbete. Var med och visa att det finns en obeveklig humanitet, en respekt för det mänskliga, som vi aldrig sviker. Ge ditt bidrag i någon av bössorna härute, och stöd Palmecentrets kampanj ”Du och jag för Gaza”.

* * *

Och den israeliska regeringens brott mot internationell rätt måste få ett slut.

Israeliska familjers rädsla och lidande är verklig, och förtjänar vår förståelse. Vi fördömer Hamas terror. Men den vedergällningspolitik som har varit Netanyahus svar på Hamas terror leder in i en återvändsgränd. Övervåldet leder bara till mer konfrontation. Bara genom insikten om gemensam säkerhet skapas en varaktig fred.

Grundproblemet är och förblir Israels folkrättsvidriga ockupation. Därför ska varor från bosättningarna märkas. Därför ska svenska styrkor, under rätt förutsättningar, kunna sändas för att upprätthålla ett fredsavtal. Därför ska Sveriges ståndpunkt vara tydlig: Häv blockaden. Avsluta ockupationen. Och vänner, en socialdemokratiskt ledd regering kommer att erkänna den fria staten Palestina.

* * *

Jag vill samtidigt uttrycka min avsky mot den antisemitism och det hat som nu riktas mot människor med judisk bakgrund världen över. Judiska familjer i Stockholm, Malmö och andra delar av landet möter nu glåpord, krossade rutor och sprayade hakkors vid sina hem och synagogor.

Det är vidrigt. Och det är något vi aldrig kan tolerera. Ingen enskild individ med judisk identitet är ansvarig för vad en stat, en regering gör, lika lite som en muslim har ansvar för andras agerande i islams namn. Vi kan aldrig vända bort blicken från hot och förakt mot våra vänner, grannar och familjemedlemmar. Vi ska hålla ihop. Mot hatet och illviljan. För människovärde och solidaritet.

* * *

Och det jag ser som min och socialdemokratins viktigaste uppgift idag, är just att väcka solidariteten i varje människa och få Sverige att hålla ihop.

En stor glädje med mitt jobb är alla människor som vill tala med en. Men en sorg, som går genom så många samtal, brev och mail just nu, är berättelserna om hur skillnaderna i Sverige växer.

Mellan stad och land. Förort och innerstad. Arbetande och arbetssökande. Mellan kvinnor och män, och mellan generationer.

Det är så många som är rädda att de här sprickorna ska slita isär Sverige.

Jag är också rädd för det.

Och när regeringen väljer att slå in kilar i de här sprickorna, så blir jag rent ut sagt arg.

När de väljer att sänka skatten, mest för de som har mest, oavsett hur mycket arbetslösheten stiger eller skolresultaten sjunker.

När de väljer att straffa människor för att de söker arbete eller är sjuka, och beskatta pensionärer hårdare, oavsett hur många människor som slår larm om sin situation.

De har ju valt det här. Och nu siffertrixar de, grillar korv och dansar disco medan svensk ojämlikhet ökar snabbast i västvärlden!

Detta var alliansens idé. Detta är deras resultat. Och detta kommer att vara deras eftermäle,
om vi får förtroendet att bilda en ny socialdemokratisk regering.

* * *

Och anledningen till att jag tror att vi kommer att bilda en ny regering är inte opinionssiffrorna.
Eller att Alliansen verkar lägga hela sin TV-kampanj på tårtkastning - bokstavligen!

Nej, jag tror helt enkelt svenska folket är trötta på en politisk debatt som handlar om vad jag ska få, istället för vad vi kan skapa tillsammans.

Se bara till alla er som gör insatser för vårt samhälle.

Det kan vara den unga killen som anmäler sig som kontaktperson för ett ensamkommande flyktingbarn. Det kan vara mamman som stretar sig upp på lördagsmorgonen för att träna sin dotter och hennes kompisar i fotboll. Det kan vara dem som blev förbannade på kvinnors underrepresentation, och var med och byggde en rättviseförmedling på nätet.

Vi människor vill vara med och skapa något som är större än oss själva. Alla tror inte på en gud, eller en ideologi. Men vi känner att vi under vår tid på jorden vill skapa något meningsfullt tillsammans med andra.

Jag vet, att det framtidsprojektet, den drömmen, kan vi bära tillsammans. Det är min största förhoppning för Sverige!

* * *

Och jag vill leda ett sådant gemensamt projekt för Sverige.

Jag vill skapa något så enkelt – och samtidigt så stort – som ett Sverige som håller ihop. Och det måste börja med barnen. Det måste börja med att vi ger alla barn lika förutsättningar i livet.

Därför att det finns inget barn som väljer sina förutsättningar, sin uppväxtmiljö, sin barndom. Ingen kan säga till ett barn: ”Det är ditt eget fel! Du valde fel föräldrar!”

Vi måste börja se och på allvar ta till oss den växande ojämlikheten i Sverige.
Vet vi att var femte barn lever i ekonomisk utsatthet och vad det betyder? Vet vi att var fjärde femtonåring inte har haft råd att följa med på något kompisarna skulle göra? Förstår vi att nästan varannan i åldern 16 till 24 uppger att saknar tillit till andra människor?

Förstår vi vad det innebär och leder till? Det kommer vara förgörande för vår sammanhållning och vårt samarbete – allt det som är Sveriges spets i den internationella konkurrensen.

Vi borde ropa ut den här statistiken. Vi borde tapetsera gatorna med ansökningarna till föreningar, kyrka och socialtjänst, som ber om ett par gympaskor, vinterkläder, näringsrik mat,
allt som så många tar för givet.

Vi borde säga: Se! Här är ojämlikheten! Den sliter isär Sverige! Den förgör det vi är så stolta över!
Och ska Sverige hålla ihop, så måste den bekämpas!

* * *

Det är fem veckor kvar. Sen har vi möjlighet att påbörja ett sådant gemensamt projekt, för ett Sverige som håller ihop.

Jag ber inte om ett mandat att göra det åt er.
Jag ber om mandatet att göra det tillsammans med er.

Och vi ska börja där det gör som störst nytta. Vet ni vad forskningen pekar på är den främsta orsaken till ojämlikhet bland barn? Föräldrar som är arbetslösa, eller har bristande utbildning.

Att socialdemokraterna under min ledning har satt ett fast fokus på jobb och utbildning är ingen slump. Det är ingen taktik. Det är ett slag i magen på ojämlikheten.

Satsar vi på samverkan mellan företagare, forskare och förtroendevalda, så skapar vi inte bara nya varor och tjänster, vi skapar också hopp i alla de familjer där föräldrarna kan gå till ett nytt jobb.

Sjösätter vi ett nytt stort kunskapslyft, som höjer utbildningsnivån hos alla de som idag saknar rätt utbildning, stärker vi inte bara Sveriges konkurrenskraft - vi ger människor möjligheten att bygga ett bättre liv för sig och sina barn.

Når vi EU:s lägsta arbetslöshet, så ger vi tiotusentals barn nya förutsättningar i livet. Det är det jag står för. Arbete och rättvisa. Tillväxt och jämlikhet. De skapas av varandra. Och jag är redo att möta vem som helst, som säger att det inte är rätt prioritering för Sverige!

* * *

Och det finns mycket som kräver vårt arbete. Klimatutmaningen är vår tids ödesfråga. Reinfeldt säger: Vi kan inte göra så mycket, för vi är ett så litet land.

Vi svarar: Sverige ska både vara en förebild som visar vad som är möjligt. Och samtidigt sluta oss samman med andra länder, för att se till att det som är möjligt också blir gjort. Klimatomställningen är en möjlighet till jobb för unga – och en moralisk plikt mot våra barn.

* * *

Vi får en allt äldre befolkning. Regeringen säger: Då måste vi privatisera! Inför tvångs-LOV i hela landet!

Vi svarar: Äldreomsorgen behöver mer utbildade människor, inte mer otyglade marknadskrafter. De som har jobb ska inte behöva säga upp sig för att ta hand om sin mamma. 20 000 ungdomar ska få traineejobb i äldreomsorgen, som en del av vår garanti att ingen ung ska vara arbetslös längre än 90 dagar. Ingen gammal utan omsorg. Ingen ung utan jobb. Så håller vi ihop Sverige.

* * *

Den globala konkurrensen skärps. Reinfeldt säger: “We used to have people in the industry, but they are basically gone!” Jag vet, det är galet på alla håll och kanter!

Vi svarar: Låt oss satsa på nyindustrialisering i Sverige. Jag vet att Sverige har industrier som är redo att slå världen med häpnad!

* * *

Men vänner, det krävs mer. I somras publicerades ett reportage i Dala-Demokraten. Det handlade om en ung kvinna, som tillsammans med 60 andra tagit körkort med hjälp av ABF.

”Nu kan jag köra mamma och handla” sa hon. Den rasistiska vågen lät inte vänta på sig. Den unga kvinnan hade nämligen somaliskt ursprung.

Och den skränande, hatiska, hopen fick för sig att hon hade fått körkortet gratis. Ledande Sverigedemokrater stämde in, och ledde drevet.

Inte ens när hon berättade att hon jobbat extra på kvällarna för att ha råd med körkortet,
och att det enda ABF gjort var att ha gett unga människor en chans att studera tillsammans,
så ville de hämma sig i sitt hat.

De ville kalla henne snyltare i alla fall.

Så ser rasismen i Sverige ut. Den hindrar människor från jobb, från bostäder, från makt och frihet. Vi ska hålla ihop Sverige. Och därför ska vi, tillsammans, belysa och bekämpa rasismen!

* * *

Och vi ska bemöta segregationen i samhället.

Inte genom att peka ut några, som ska integreras med andra. Utan på samma sätt som arbetarrörelsen alltid har lyft människor: genom att skapa möjlighet till jobb, utbildning och ett gott boende för alla.

Ett sammanhållet samhälle kan inte skapas genom signalpolitik. Det kan bara skapas genom solidariska satsningar på arbete och kunskap.

* * *

Och tänk er bara hur många unga kvinnor som gått här på kvällarna längs Vasaparken, med nycklarna mellan fingrarna, ett vapen till skydd mot det våld som är ständigt hotande.

När man försöker förstå hur en ung kvinna känner i sådana stunder, hur kan du inte vilja göra allt i din makt, för att stoppa trakasserierna, näthatet och våldet mot kvinnor, för att montera ned hela den förbannade könsmaktsordningen, för att säkra lika rätt, lika möjligheter, lika lön,
lika människovärde!

Fredrik Reinfeldt säger: Jag är inte feminist, jag är moderat. Men ska Sverige hålla ihop krävs en regering som inte är moderat, utan socialdemokratisk och därmed feministisk.

* * *

Och vänner,

Vilda västern var en spännande region. Det fanns knappt några lagar och regler. Vem som helst kunde vaska guld, och bli riktigt rik. De svaga hade det svårt. De starka segrade. Därför kan jag säga att Vilda västern är utmärkt som stoff åt ungdomsromaner. Men vänner, det är en usel modell för svensk skola!

* * *

Men varje gång barn och lärare slår larm om vinstjakten och det allmänna virrvarret i svensk skola så svarar bara Jan Björklund: Vi är på rätt väg! Sen springer han och hafsar igenom en ny skolreform utan att lyssna på lärarna, forskarna eller en enda remissinstans.

Men tänk om snabbt inte alltid är lika med bra? Tänk om folk märker att skolresultaten sjunker när plakatpolitik kombineras med ständiga skattesänkningar? Och vänner – tänk om Sverige behöver en skolminister som lyssnar på forskare och lärare, istället för att skjuta snabbare än sin egen skugga?

* * *

Som forskaren Gösta Esping-Andersen. Han visar på att ju tidigare insatserna sker, ju yngre barnen är när de får stöd, desto bättre blir resultaten. Det är dags att lyssna på honom.

Det är därför vi kommer att införa ett maxtak i förskolan. De yngsta barnen ska aldrig behöva gå i grupper med fler än 15 barn.

Det är därför vi ska minska klasserna med upp till fem barn på lågstadiet. Lärare och speciallärare ska få mer tid med sina elever.

Det är därför vi ska återupprätta läraryrkets status, förbättra lönen, öka självbestämmandet och minska det skenande antalet blanketter.

Det är dags att ge varje lärare kraften och makten att se det barn som sliter. Små barn ska få tidigt stöd – bara så kan resultaten bli stora.

* * *

Vänner,
det finns en fullständigt avgörande faktor för att Sverige ska hålla ihop. Och det är att skapa en jämlik skola. Därför ska skolor med störst behov få statligt stöd.

Och att regeringen, efter flera år av protester, inte lyft ett enda litet finger för att stoppa vinstjakten övergår mitt förstånd. Men var så säker: Vi kommer att stoppa vinstjakten, och ersätta läx-RUT med läxhjälp för alla. Skolans mål ska vara barnens kunskap – inte företagens vinstintresse.

* * *

Och idag lanserar vi en bred reform för att fler unga ska klara gymnasiet. Gymnasieexamen har blivit den stora vattendelaren på svensk arbetsmarknad. Har du hoppat av gymnasiet löper du tre gånger större risk att bli arbetslös.

Här går en djup skiljelinje i svensk politik.

Regeringens ser också avhoppen. Men deras lösning är utbildningar med mindre kunskap och lägre krav, som ska ge låglönejobb som inte längre finns. Det är inget annat än ett svek.

Det är bara vi socialdemokrater som erkänner faktum. Gymnasiet är nu del av den grundläggande utbildning som måste ges till alla. Därför behöver vi skapa nya vägar till gymnasieexamen: Professionella yrkescollege. Utbildningskontrakt. Chans att läsa på folkhögskola.

Vi kommer att göra den miljardsatsning som krävs så att alla får det stöd de behöver, så att gymnasieskolan kan bli obligatorisk från och med 2018.

Vänner, så avslutar vi regeringens svek. Så ger vi alla unga chansen att lyfta studentmössan mot himlen! Så gör vi att Sverige håller ihop!

* * *

Men gymnasieexamen är inte det enda som krävs av unga. Svenskt Näringsliv uppger att 6 av 10 arbetsgivare kräver körkort. Men vet ni hur mycket det kostar att ta körkort idag?

Det har skapat ett moment 22: Många unga har inte råd att skaffa körkort eftersom de är utan arbete. Och de kan inte skaffa arbete eftersom de är utan körkort. Samtidigt kan de söka studiemedel för att studera nästan vad de vill – utom den grundläggande kunskapen att köra bil.

Körkort ska inte vara en klassfråga. Därför kommer vi att göra det möjligt för dig som klarat gymnasiet att låna från CSN för att ta körkort.

Det är mitt budskap till alla unga i Sverige: Vi behöver er kraft! Vi behöver er i arbete för att Sverige ska hålla ihop!

* * *

Och ja – ett Sverige som håller ihop kommer att kräva ett större skatteuttag.

Vi kommer att avveckla rabatten på arbetsgivaravgifter och den sänkta krogmomsen, som regeringens egna utvärderingar visar ger väldigt liten effekt och kostar extremt mycket. Vi höjer skatten på miljöförstörelse, på miljoninkomster, och för storbankerna.

Det är en ny, solidarisk skattepolitik.

Vi byter regeringens slösaktiga skattesänkningar mot samhällsinvesteringar. Miljonärerna får hjälpa pensionärerna. Storbankerna får bidra till våra skolbarn. Jag vet att ni är redo att ge en del av er vinst till våra barns välfärd. Det är inte en pålaga. Det är privilegium.

* * *

Vänner,
detta vill vi socialdemokrater göra. Men vad vill egentligen Alliansen? Finns det någon här som kan nämna en enda större reform, som de vill genomföra under nästa mandatperiod?

Nu gör de borgerliga småpartierna egna utspel. Man ska rösta på Centern för mer nyliberalism,
Folkpartiet för mer socialliberalism, Kristdemokraterna för en snabbare tillbakagång till 50-talet.

Men det är ju en bluff! Du kan inte påverka deras politik. Så fort deras gemensamma valmanifest är lagt, slängs alla andra förslag över bord.

Eftersom allianspartierna vägrar låta svenska folket säga sitt, eftersom de vägrar låta valresultatet påverka politiken, så gör det absolut ingen skillnad vilket borgerligt parti du röstar på. Du får ändå bara den gråa, själlösa massa som är bestämd på förhand.

Det är Alliansens inneboende lögn, som de aldrig vill tala om.

Och vi vet vad som är deras enda, gemensamma idé. I de borgerliga partiernas handlingsprogram finns nya skattesänkningar på över 70 miljarder. Mest för de som redan har mest. Frågan är bara när det ska göras. Annie Lööf säger redan till hösten. Fredrik Reinfeldt vill vänta till 2016.

Det är dags att svara nu. Vilket år vill ni sänka skatten för de som tjänar mest igen? Svenska folket förtjänar att få veta!

* * *

Avslutningsvis vill jag säga detta.

Tro inte att jag har glömt var jag kommer ifrån.

Tro inte att jag tvekar en sekund, på att jag har andra människors solidaritet
att tacka för mitt liv och mina möjligheter.

Varje dörr som har slagits upp framför mig, vet jag att andra har kämpat för att öppna.

Nu står vi inför ett val, som avgör om vi ska fortsätta att öppna dörrarna för alla barn,
även de med de förutsättningarna som jag hade.

Som avgör om Sverige igen ska bli ett gemensamt, solidariskt framtidsprojekt.

Ett land som håller ihop.

Eller om vi ska fortsätta stänga dörrar. För dina barn. För våra barn.

Valet den 14 september avgör om Sveriges stora fråga ska vara: När ska vi börja sänka skatten igen? Eller: Hur skapar vi ett bättre Sverige för alla?

Ni vet vad jag vill. Jag vet vad ni hoppas.

Nu ska vi göra det till verklighet. Tillsammans.

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut