Tal på manifestation för asylmottagande

Stefan Löfvens tal på manifestation för asylmottagande på Medborgarplatsen, Stockholm, den 6 september 2015. 

Observera att det talade ordet gäller.

Vänner,

Miljoner människor är på flykt undan krig
och fruktansvärd terror,
människor som du och jag
med drömmar och förhoppningar,
men som tvingas fly undan bomber
med sina barn i famnen. 

På vägen riskerar de sina liv –
i trånga lastutrymmen,
i containrar, i sjöodugliga båtar. 

Alla klarar sig inte.
Alan, 3 år, sköljdes upp på stranden.
Fasan, rädslan som denna lilla pojke upplevt,
ska ingen någonsin behöva uppleva. 

Jag sörjer honom och alla andra barn som dör på flykt och i krig.
Jag sörjer med hans föräldrar och anhöriga.
Jag sörjer med mänskligheten, när detta sker inför våra ögon.

Den sorg vi alla delar ska vi omvandla till handlingskraft.
Nu måste vi agera.
Sverige ska fortsätta att ta sitt ansvar. 

Men det räcker inte.
Hela Europa måste göra mer.

På tisdag träffar jag Tysklands förbundskansler, Angela Merkel,
för att diskutera en plan för hur Europa
ska möta den internationella flyktingkrisen. 
Det behövs ett tvingande och permanent omfördelningssystem
för att alla EU-länder ska ta emot människor som flyr för sina liv.
EU måste kraftigt öka sitt mottagande av kvotflyktingar
och Sverige, vi ska göra vår del av det åtagandet.

För EU:s medlemsländer har ett gemensamt ansvar.
Tanken var aldrig, aldrig, att det europeiska samarbetet
skulle vara ett sätt att stänga människor på flykt ute,
utan lagliga vägar för att kunna söka asyl.
Tanken var aldrig att medlemsländerna
skulle ägna sig åt ett svarte-petter-spel
där den med sämst politik kommer undan ansvar.

Tvärtom. Europas samarbete föddes ur
erfarenheterna från vårt eget fasanfulla krig.
I år är det 70 år sedan.
Vi sa: ”Aldrig någonsin ska det ske igen.”
Vårt samarbete enade Europa efter det kalla krigets slut.
Vi sa: ”Aldrig mer murar för att göra skillnad
på människa och människa.”

Nu måste vi återigen bestämma vilket Europa vi ska vara.

Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig,
solidariskt och gemensamt.
Mitt Europa bygger inte murar,
vi hjälps åt när nöden är stor.

Och om vi bär uppgiften tillsammans
kan vi göra skillnad för människor.
Sverige och Tyskland kan inte göra det själva.
Alla EU-länder måste hjälpa till.

Nu är det dags att Europa står upp
för människans okränkbara värde och rätt,
som vi i våra deklarationer och avtal svurit att värna.

Det ska Sverige stå upp för.
Det står vi upp för här idag.

***

Förra veckan fick jag ett brev från Agnes Ohlsson.
Hon skriver:

”Jag och min pappa ska hjälpa till på ett hem
där ensamma barn bor.
Vi ska göra ordning deras cyklar så att de kan börja cykla.
Jag önskar att jag kan göra något mer.
Har du något förslag?”

Agnes, du gör mig så stolt. 
Jag är så stolt över att vara statsminister i ett land där du bor.
Ditt brev visar att alla kan göra något,
bli kontaktperson för ett ensamkommande flyktingbarn,
skänka pengar till kläder och mat.
Att laga cyklar tycker jag är en utmärkt idé.
Men viktigast av allt man kan vara en bra kompis – en vän -
och välkomna de som kommer hit.

Och lika stolt blir jag över att se er här idag,
och alla över hela Sverige som sluter upp för solidariteten.

Alla ni som säger: vi vill hjälpa till,
ni som leker och läser läxor med barn
som precis kommit till Sverige.
Ni som visar att vi finns till för varandra.

Tack Agnes. Tack till er alla.
Det är ni som gör Sverige till
ett land att vara stolt över.

* * *

Men vänner,
att ta emot flyktingar kan aldrig vara en uppgift
för enskilda personer,
eller enskilda organisationer.
Det är en nationell uppgift.
Och som en nation ska vi ta oss an den.

Sveriges mottagning av flyktingar,
är hela Sveriges ansvar.

Därför ska alla kommuner ta emot flyktingar
 – ingen ska kunna smita undan.
Därför ökar vi stödet till kommunerna som tar emot flyktingar.
Därför arbetar vi dagligen
för att de familjer som förlorat så mycket,
genom jobb, skolgång och samhällsgemenskap
kan återfå hopp om livet
och vara med och bygga Sverige

Så blir det som nu är en ansträngning,
på sikt en tillgång för Sverige.

Och vi ska fortsätta vara ett land,
som bär solidariteten som vår största stolthet.

Jag är glad att det här idag finns företrädare och ledare för partier från båda de så kallade blocken, att ungdomsförbunden gått samman. 

Idag är inte tid att peka finger.
Idag är tid att hitta gemensamma lösningar.

Det är det Sverige jag leder.
Det är det Sverige jag älskar.

Det är ett Sverige att vara stolt över.

Tack.

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut