Att vara politiker i ett föränderligt samhälle
Lördagen den 27 januari genomfördes den första utbildningsdagen för våra förtroendevalda i en utbildningsserie som vi kallat ”Att vara politiker i ett föränderligt samhälle”. Det första tillfället handlade om politikens olika möjligheter, utmaningar, hot och verktyg.
Ingrid Amrén har under 20 år varit en aktiv S-politiker och var fram till valet i år landstingsråd i Gävleborgs län. Ingrid Amrén har i sitt politiska arbete värnat om att vårda och skapa legitimitet för den demokratiska processen. ”Vi måste våga ta i de heta demokratifrågorna, det är hög tid att börja diskutera hur demokratin ska förnyas för att möta vår tids medborgare.” Ingrid började dagen med att berätta om sig själv och de olika politiska uppdrag hon haft genom åren.
Vi fick ta del Ingrids erfarenheter där hon tryckte på ledarnas ansvar samtidigt som hon betonar vikten av varje enskild individ. Som liknelse i det politiska arbetet att bygga en fungerande grupp beskrev Ingrid hur ett lapptäcke var uppbyggt, i ytterkanterna finns en ram som kan ses som vår ideologi och vårt handlingsprogram. I denna ram finns en mängd små lappar i olika färgnyanser eller individer med olika kompetenser. Lapptäcket kan ses som en symbol för vår vardagspolitik. Att ta vara på den kompetens som finns i en grupp folkvalda gör att vi kan synliggöra och bygga en framgångsrik grupp där vi alla tar ansvar, är modiga och fyller alla beslut med så mycket kunskap som möjligt. Det vi ser i samhället är summan av den kunskap som finns där.
Som avslutning tog Ingrid upp hot och våld mot förtroendevalda och betonade ”ta ingen skit” och ställ upp för varandra. Ställ krav på dem vi möter. ”Vi är här för att lyssna och vi vill bli behandlade på samma sätt som ni, även om vi står långt från varandra i sakfrågan vi lyssnar och ni lyssnar. Vi får inte springa ifrån folkrörelsen utan vi måste prata med varandra, föra en dialog med alla och aldrig glömma bort era nära och kära” avslutade Ingrid Amrén sin föreläsning.
Hans Olov Ohlson, är journalist med drygt 30 års yrkeserfarenhet från press, radio och TV. Han arbetade på NSD i Luleå 1976-1992 och på SVT i Luleå 1992-1998. Hans är frilansare i det egna företaget Hantis sedan åtta år tillbaka med Luleå som bas. Han pratar och skriver i form av kåserier, skriv- och medieutbildningar, reportage till traditionell press, specialpress och företagstidningar. Fokus under dagen var på lokal mediekunskap, nyhetsvärdering och mediakontakter.
Hantis gav oss en insikt i hur media förhåller sig till nyheter och hur nyheter värderas.
Nyheter kan ses ur ett allmänintresse, annorlunda, avvikande, närhet, dramatiskt spektakulärt, en bild eller kommersiellt. En tidnings innehåll blir det som väljs ut och prioriterats efter nämnda nyhetskriterier.
Vi fick även ta del av en del branschstatistik som bl.a. behandlade trovärdighet ur ett konsumentperspektiv. Hantis tog också upp strukturförändringar som skett inom media och som påverkar journalistens vardag. Nedskärningar som påverkar så att tiden för att bedriva undersökande journalistik har minskat vilket i sin tur påverkar faktakunskap bakom artiklar.
Stora delar av Hantis föredrag byggde på en dialog med deltagarna där erfarenheter och funderingar dryftades. En journalist ska kritiskt granska nyhetsstoff, det är uppdraget. Men hur mycket tid finns? Kan det vara till en fördel eller är det än nackdel? Den vanligaste kritiken är att man bara skriver om negativa händelser. ”Media skapar en verklighet som vi har gemensamt” men är det en verklighet som sakligt beskrivs? Tar journalisten sitt ansvar och är konsekvensneutral? Har journalisten rätt grundinformation (fått rätt tips)?
Vilka relationer kan jag och bör jag ha till media var innehållet i det avslutande passet med Hantis. Förutom presskonferens och pressmeddelande vilka vägar finns att gå. Vem äger sakkunskapen? Måste jag alltid svara när jag får en mikrofon framför mig? Hur kan jag själv agera för att sakligt få fram det budskap som jag vill förmedla?