Obligatorisk gymnasieskola

Debattartikel publicerad på DN debatt, 30 januari 2013.

Partistyrelsen föreslår vår kommande kongress att gymnasieskolan ska bli obligatorisk. Det är helt i linje med vår politiska prioritering - jobben först. Utbildningen måste stärkas för att människor ska kunna ta framtidens jobb. 

Sverige är ett av världens främsta länder att leva i. Genom hårt arbete och gemensamma investeringar i utbildning, arbetsliv och forskning har vi byggt upp ett modernt och konkurrenskraftigt samhälle. Men nu går utvecklingen i Sverige åt fel håll. Sverige har nu högst arbetslöshet i Norden. Med 8,1 procent är arbetslösheten även högre än i de flesta jämförbara länder i Europa, exempelvis Belgien, Holland, Storbritannien och Tyskland. Långtidsarbetslösheten har nästan tredubblats under Reinfeldts regeringstid. Ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast på mycket höga nivåer och i dag har 30.000 unga varit arbetslösa mer än sex månader.

I svåra tider har Sverige tidigare omfamnat strukturomvandlingen på arbetsmarknaden med en politik som bidragit till framväxten av nya och mer kvalificerade jobb. I den svenska modellen har utbildningspolitiken syftat till att lyfta Sverige, höja utbildningsnivån och stärka konkurrenskraften.

Men efter sex år med Reinfeldt är det tydligt att regeringen prioriterar bort det som är Sveriges framgångsrecept. I stället har regeringen slagit in på en väg med allt lägre ambitioner för skolan och sänkta krav på eleverna. Nu föreslås till och med ettåriga gymnasieprogram utan krav på teoretiska ämnen. Svenska gymnasister ska inte längre bli behöriga till högre studier, samtidigt som antalet platser på högskolor och universitet minskas – trots att söktrycket är högre än någonsin.

Regeringen väljer också konsekvent bort investeringar i utbildning och gör i stället stora nedskärningar i gymnasieskolan. Regeringen har redan skurit ned 675 miljoner kronor på gymnasiet under 2012. Dessutom planeras ytterligare nedskärningar om 1.360 miljoner under 2014. Sverige har nu den första regeringen i vår historia – och förmodligen den enda i världen – som sänker utbildningsambitionerna för nästa generation.

Detta bidrar till att resultaten i den svenska skolan försämras för sjätte året i rad. Det är en mycket oroväckande utveckling i en värld som kräver alltmer av människor i form av kunskaper och utbildning.

Denna utveckling måste vändas. I dag är en gymnasieutbildning en förutsättning för att klara sig bra på arbetsmarknaden. Arbetslösheten för unga som inte har en slutförd gymnasieutbildning är mer än dubbelt så hög som för dem som har en gymnasieexamen. Unga som saknar en gymnasieutbildning löper en mycket stor risk att inte kunna försörja sig själva, och i stället behöva förlita sig på familjens stöd eller socialbidrag.

Vi socialdemokrater accepterar inte att unga människor fastnar i passivitet och långvarig arbetslöshet. Unga ska få den kompetens de behöver för att få ett jobb, utvecklas inom ett yrke och känna yrkesstolthet.

I över 50 år har den obligatoriska skolgången varit nioårig. I dag är det en utbildning som är långt ifrån tillräcklig. Utbildningssystemet måste hänga med så att det motsvarar kraven från dagens och morgondagens arbetsliv. När näst intill samtliga arbetsgivare kräver gymnasieutbildning ska inte ungdomar stå utan en gymnasieexamen.

Inför vår partikongress i april föreslår vi därför att gymnasieskolan görs obligatorisk upp till 18 års ålder. Det är ett ambitiöst, men realistiskt steg. Det gör att den nuvarande skolplikten förlängs, samtidigt som det finns möjlighet till dispens för ungdomar som har mycket goda skäl.

Denna reform behöver mötas med stora insatser för att alla unga ska ha möjlighet att nå en gymnasieexamen. I dag går de allra flesta, cirka 99 procent, vidare från grundskolan till gymnasiet men många hoppar av under det första eller andra studieåret. Samtidigt som kraven på de unga höjs måste stödet till eleverna stärkas.

Eleverna ska få det stöd de behöver för att klara sin utbildning. Det är samhällets och skolans ansvar. Skoltrötthet kan aldrig mötas med uppgivenhet eller kravlöshet. Skolan behöver jobba strategiskt med att behålla elevers studiemotivation och individualisera stödet till varje elev. Det viktigaste är att eleverna möter skickliga och engagerade lärare som hjälper och motiverar i skolarbetet. Därför vill vi investera i lärarnas kompetens och fortbildning. En stärkt elevhälsa är också central för att fler elever ska nå målen i skolan.

Det ska också finnas många olika vägar till gymnasieexamen. Utöver de vägar som finns i dag vill vi utveckla folkhögskolornas roll och ge elever möjlighet att liksom i vårt förslag om utbildningskontrakt för unga arbetslösa kombinera gymnasiestudier med praktik. För att höja kvaliteten i utbildningen och öka elevernas studiemotivation vill vi också reformera gymnasiets yrkesprogram så att de får en närmare koppling till relevant bransch.

Detta kommer att kräva resurser. Men kostnaden för att låta unga hamna utanför arbetslivet är betydligt högre. Vi socialdemokrater motsätter oss därför regeringens kraftiga nedskärningar i gymnasieskolan och vill i stället investera mer i gymnasieskolan.

Investeringar behöver också göras redan i grundskolan. Kunskapsresultaten i skolan har blivit sämre för varje år regeringen haft makten. Den utvecklingen vill vi vända. Fokus på tidiga insatser i skolan behöver stärkas. Alla elever ska ges en stabil grund som de sedan kan bygga vidare på. Därför satsar vi på mindre klasser i de lägsta årskurserna, och föreslår sammanlagt investeringar om 3 miljarder för att ge alla barn rätten till en bra skola.

Vi har möjlighet att göra Sverige världsledande. Ska framtida generationer kunna ha det lika bra eller bättre än vi krävs mer samarbete och mer gemensamt ansvar för skolan. Att Sverige når en världsledande utbildningsnivå är nyckeln till framtidens jobb men också till människors frihet att forma sitt eget liv. Därför är uppdraget att säkra alla ungas rätt till en ordentlig utbildning inte bara något vi har råd med – det är det som gör oss rika.

Stefan Löfven, partiordförande
Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut