Thomas Östros inledningsanförande den 18 april

(Det talade ordet gäller.)
 
Ordförande, partivänner,

Det finns få områden där politikens samhällsförändrande kraft syns lika tydligt som när det gäller utbildning och forskning. Det blir tydligt om vi riktar blicken en eller ett par generationer bakåt. 1940 fick enbart var tionde pojke eller flicka i utbildning motsvarande dagens gymnasieskola. På 60-talet satte vi socialdemokrater upp målet att varannan skulle få gymnasieutbildning och nu är gymnasieskolan till för alla. På 1980-talet gick var femte vidare till högskolan. I vår tid har vi slagit fast målet att varannan ska kunna läsa på högskolan och vi är på god väg att nå dit.

Vår tid är också globaliseringens. Vårt samhälle är en del av en allt närmare sammanflätad ekonomi med starkt tryck på strukturomvandling. Detta är en utveckling vi bejakar från socialdemokratin och fackföreningsrörelsen, eftersom vi vet att det bara är genom att aktivt vara en del av den förnyelse som vi kan få bättre löner och nya mer kvalificerade jobb. Men för att människorna ska stå starka när förändringens vind blåser - och den vinden kan vara både kall och hård - krävs ett samhälle som ger väldigt goda möjligheter att fylla på utbildningen för de som behöver och som har en forskning och utveckling som säkrar den nödvändiga utvecklingen av vårt näringsliv. Det finns ingen annan politisk kraft än socialdemokratin som både bejakar globaliseringen och driver en aktiv politik för att möta den.

Vi har byggt upp minst en stark högskola i varje län. Denna medvetna satsning ger fler människor möjlighet till vidare studier. Den bidrar starkt till att bryta den sociala snedrekryteringen till högskolan som stängt människor utan studietradition ute från universitet och högskolor. I alla län och regioner fungerar universitet och högskolor dessutom som en mäktig utvecklingskraft där vi ser mer och mer av samverkan mellan region, kommun, högskola och näringsliv. Vi ser det i Teknikdalen i Borlänge, i Science Park Jönköping och vi ser det i Teknikparken i Västerås. Vår socialdemokratiska utbildningspolitik har en tydlig kurs; den skapar förutsättningar för individens frigörelse och den är grunden för tillväxt och utveckling i hela landet.

Ingenstans är forskningens betydelse för människor tydligare än på det medicinska området. När vi gick i skolan fick vi lära oss att inga nya celler bildas i hjärnan på vuxna. Men för ett par år sedan fann den nu internationellt erkände forskaren Jonas Frisén de stamceller i den vuxna hjärnan som gör att celler kan nybildas. Detta banbrytande resultat har lett till att han tillsammans med Ann Marie Janson startat ett företag för att dessa forskningsrön ska kunna komma till praktisk nytta. Deras företag prövar nu möjligheter att använda stamceller till att behandla Parkinsons sjukdom och ALS. Vi vet idag inte om de lyckas, men deras forskningsresultat har givit drabbade nytt hopp.

Det är tydligt hur väldigt avancerad grundforskning har stor betydelse för våra äldsta och mest betydelsefulla basnäringar. Ta tillverkningen av stål med sina månghundraåriga traditioner. Med hjälp av nya rön inom kvantmekaniken har professor Börje Johansson och hans forskargrupp hittat nya metoder för att designa rostfritt stål med bättre egenskaper. I stället för att pröva sig fram med stålet är det nu möjligt att i en dator räkna ut vilka egenskaper en viss stålblandning kommer att få. Resultaten står på dagordningen när Stålindustrin möts för att planera för framtiden.

Exemplet visar på forskningens betydelse. I forskningen sker de oväntade genombrotten, inom forskningen uppkommer resultat som kan kasta om vårt sätt att se på världen. Med hjälp av forskning får vi ompröva och inse att det vi en gång lärt oss inte var sant. Ur forskningen kan vi få verkligt nyttiga och lönsamma resultat.

Och forskningen utvecklas mer och mer till en sammanhängande kedja där den grundläggande, nyfikenhetsstyrda forskningens resultat övergår i mer av tillämpad och behovsmotiverad forskning. I den moderna internationellt framgångsrika forskningspolitiken handlar om att kunna utveckla hela kedjan - från grundforskning till tillämpad forskning och till innovation.

Därför måste vi stärka den strategiska grundforskningen och central behovsmotiverad forskning. Så kan Sverige fortsätta vara en framgångsrik och attraktiv vetenskapsnation i en knivskarp internationell konkurrens. Där den forskning som har mest att ge i form av ny kunskap premieras. Där resultaten av det internationella forskarsamhället skärskådas i ett obönhörligt starkt ljus. Att ligga i forskningsfronten innebär faktiskt att inom ett litet område tillhöra världstoppen.

Att stödja den mest avancerade forskningen är klassisk socialdemokratisk politik. I den fjärde delen av sina memoarer berättar Tage Erlander om satsningarna på forskning efter andra världskriget.

"Inom naturvetenskapen, medicinen och tekniken hände nästan otroliga saker. Vi anade mer än förstod att i den värld som öppnades för oss skulle människan få möjligheter att föra kampen mot fattigdom och nöd till en definitiv seger. Man fick gå tillbaka till Galilei och Newton för att få ett motstycke. Sverige fick inte halka efter. Vi borde tvärtom stå i första ledet."

Jag önskar att vi lämnar kongressen i den optimistiska anda som Tage Erlander här förmedlade. Vi ska ligga längst där framme.

Vi måste bli bättre på att omvandla forskningens resultat till nya produkter och nya jobb. Sverige behöver ett bättre innovationssystem, där kunskap och idéer systematiskt omsätts i nya varor och tjänster eller bättre och effektivare produktionsmetoder. Det är med de bästa produkterna och de mest framsynta idéerna en liten ekonomi som vår kan konkurrera på en internationell marknad. I samverkan mellan forskningen och företaget. Men när vi ser att utvecklingskraften tar riktig fart finns också en tydlig samverkan med samhället i stort. Det är när de offentliga insatserna skapar de goda förutsättningarna och den fruktbara miljön som det nya näringslivet spirar.

Därför krävs en medveten tillväxtpolitik nationellt, regionalt och lokalt. Så kan vi behålla och utveckla sysselsättning i Sverige. Så kan tillväxten öka.

Vi måste också driva ett mycket mer professionellt arbete på universitet och högskolor för att söka rätt på och stödja forskning som kan kommersialiseras. Det kräver nya strukturer för kommersialisering. En del av detta handlar om att öppna en möjlighet för högskolorna att få en andel av vinsten vid kommersialisering. En annan del är förstärkt såddkapital i de tidiga faserna där marknaden inte räcker till.

Ett exempel som illustrerar detta är samverkan mellan utbildning och forskning och företagande inom ljud, musik, media och upplevelser i Piteå. Här utvecklas ny medieteknik som både moderniserar befintligt näringsliv och bryter mark för nya branscher. I en region dominerad av våra viktigaste basnäringar växer nu parallellt en av de mest moderna näringarna sig stark med spridningseffekter regionalt, nationellt och internationellt. Medvetna satsningar och kraftsamlingar kan på det här sättet skapa ny dynamik i kraftfältet mellan teknik och humaniora. Utbildning, forskning och innovation blir därmed en betydande del av en offensiv politik för utveckling i hela landet.

Effektiva offentliga insatser på grundforskning och utveckling av kedjan från grundforskning till innovationer och produkter är bra exempel på den socialdemokratiska välfärdsmodellens styrka. Det krävs stora offentliga insatser under ständig omprövning för att nå goda resultat.

Marknaden klarar inte att finansiera den långsiktiga grundforskningen.

Marknaden klarar inte de tidiga stegens såddfinansiering.

Marknaden klarar inte att åstadkomma samverkan mellan kommuner, företag och andra viktiga aktörer.

Och marknaden klarar definitivt inte en rättvis fördelning av utbildning.

Forskning, teknisk utveckling och innovationer är onekligen av central betydelse för tillväxten. Men i den socialdemokratiska tillväxtstrategin är givetvis också utbildningspolitiken grundläggande.

Vi socialdemokrater drivs av en oförtröttlig strävan efter att ge alla människor tillgång till gedigna kunskaper genom en bra utbildning genom hela livet. Utbildning lägger grunden för ett gott liv; för att människan ska växa och mogna, få nya perspektiv och erövra nya sätt att tänka. Utbildning bygger demokrati, stärker och förankrar den. Och utbildning har stor betydelse för chansen att kunna få och behålla det jobb man vill ha.

Utbildningspolitiken som ett verktyg för ökad rättvisa och minskade klassklyftor är socialdemokratins flaggskepp. Det är ett av våra starkaste områden. Vi har världens bästa förskola. Och nu satsar vi vidare på att höja kvaliteten i vår förskola. Vi har en av världens bästa skolor när vi mäter oss internationellt med andra länder och en högskola som möter internationell respekt. Och vi har höga ambitioner för vår utbildningspolitik. Det har de senaste årens intensiva satsningar varit ett tydligt tecken på. För det är ju fortfarande så att vi har mycket kvar att göra. Klassklyftorna avspeglar sig skarpt i skolan. Segregationen återspeglas brutalt i våra skolor. När var tionde elev inte får de nödvändiga kunskaperna med sig från grundskolan är det inte ett tecken på att 3 elever i en klass på 30 får underkänt. Det är snarare så att i vissa klasser och skolor får så gott som alla godkänt och i andra klasser i skolor kanske bara omkring 60 procent av eleverna når godkänt. Detta kan vi socialdemokrater aldrig acceptera. Goda exempel på bra satsningar för att stötta elever i segregerade områden finns bland annat här i Stockholm.

I en bra skola lämnas inget barn efter. Skolan ska följa upp varje barn från grundskolans första år. Det är inte acceptabelt att barn och ungdomar först efter flera år får det stöd och den hjälp som hade varit nödvändig redan i skolans första år. Vi behöver fler lärare och andra specialister i skolan som kan stötta varje barns utveckling. Hittills har statens stöttning till kommunerna bidragit till 8 500 fler lärare i skolan. Tillsammans lägger vi socialdemokrater i regering, riksdag och kommuner ned stor kraft på att öka kvaliteten så att alla barn kan fullfölja grundskolan med goda resultat.

En gymnasieutbildning av hög kvalitet är nödvändig för ett modernt arbets- och samhällsliv. Vi måste bli ännu bättre på att stötta de elever som inte fått stöd tidigt i grundskolan. Höjd kvalitet på våra viktiga yrkesförberedande utbildningar är också en viktig satsning för de kommande åren, inte minst för att upprätthålla hög kompetens i ett konkurrenskraftigt näringsliv och för hög kvalitet i våra offentliga verksamheter.

Vuxenutbildningen är en av socialdemokratins hjärtefrågor. Den är det för att det ju som mycket handlar om att ge människor möjlighet att växa. Vuxenutbildningen ska tjäna som en andra chans för den som inte fick med sig tillräckliga kunskaper eller som behöver bygga på. Det finns många goda exempel på framgångsrikt arbete för mer flexibla och moderna former av vuxnas lärande.

Grunden för socialdemokratisk utbildningspolitik handlar om den enskilde människans möjlighet till frihet och jämlikhet genom den egna kunskapsutvecklingen i ett livslångt lärande och den samhällsutveckling som kan komma dig och mig till del genom forskningens nya landvinningar. Det handlar också om betydelsen av satsningar på utbildning, forskning och innovation för att öka rättvisan och tillväxten. Det är ju det som är vårt dubbla uppdrag och vår drivkraft: med en ökad tillväxt kan vi öka rättvisan och ge fler människor kraften att själva forma sitt liv.

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut