Mona Sahlin: Välfärd före sänkt skatt

Den borgerliga skattesänkningspolitiken saknar stöd. Även moderata väljare avvisar den. De 10 miljarder som regeringen slarvar bort i nya skattesänkningar vill vi i stället satsa på att bekämpa krisen och förbättra villkoren för pensionärer och studenter. Vi vill också göra fler investeringar i miljö- och klimat­åtgärder som skapar jobb, skriver den rödgröna alliansen. Vi tre partier prioriterar jobben. I går lämnade den borgerliga rege­ringen besked om att det blir fortsatta skattesänkningar på lånade pengar genom att det så kallade förvärvsskatte­avdraget utökas. Dessa skattesänkningar ska läggas till de 85 miljarder kronor som regeringen redan har sänkt skatterna med.

Vårt besked är att jobben, välfärden och miljön måste sättas först. Vi lämnar därför nu ett gemensamt rödgrönt besked om att vi i våra respektive budgetmotioner kommer att säga nej till dessa ytterligare sänkta inkomstskatter. Och vi vet att svenska folket delar vår bedömning. Endast 17 procent av väljarna tycker att regeringen gör rätt i att låna till skattesänkningar.

Nyligen kom statistik från Eurostat som visar att arbetslösheten i Sverige är högre än genomsnittet inom EU27. Ungdomsarbetslösheten i Sverige är bland de högsta i EU och uppgår till närmare 30 procent. Krisen är global. Men det finns ingen naturlag som säger att Sverige ska klara sig sämre än genomsnittet i Europa. Sverige är i grunden starkt och konkurrenskraftigt. Hade den moderatledda regeringen prioriterat jobben i stället för skattesänkningar så skulle arbetslösheten ha varit lägre och kvaliteten i välfärden högre.

Att fortsätta sänka skatterna i ett konjunkturläge när sysselsättningen kraftigt faller innebär ett svek mot alla dem som förlorar jobbet. Resurserna behöver nu användas till jobbskapande åtgärder.

Regeringens skattesänkningar har varit ineffektiva och orättvisa. Regeringen har skapat en stor och växande klyfta i beskattningen mellan olika grupper i samhället. Till exempel betalar nu en pensionär högre skatt än en löntagare med samma inkomst. Det tycker vi är fel. En analys från Riksdagens utredningstjänst visar att de 10 procent med högst inkomster har fått större inkomstförstärkningar än vad de 60 procent av svenska folket som har de lägsta inkomsterna har fått tillsammans.

Till våren kommer vi att presentera en samlad gemensam ekonomisk motion. Redan finns gemensamma överenskommelser kring stora och viktiga områden så som en samlad politik för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, investeringar i miljonprogram, en samlad energipolitik och en gemensam modell för fastighetsskatten. Sedan vårt samarbete inleddes har vi rödgröna ingått över 40 överenskommelser. I höst går vi vidare och koordinerar fler delar av vår ekonomiska politik. Tillsammans bygger vi en politik som investerar i möjligheter och framtidstro.

En tydlig gemensam investering för oss alla tre kommer att vara ökade resurser till välfärden. I takt med att arbetsmarknaden försämras så minskar kommunsektorns resurser till skolan och sjukvården. Mer resurser till skolan och vården är för våra tre partier en central prioritering för att bekämpa krisens effekter samtidigt som kvaliteten kan utvecklas. Vår gemensamma bedömning är att ytterligare resurser behöver tillföras. Det behövs långsiktighet för att bygga en bättre välfärd. Vi är också överens om att rättvisan i beskattningen måste öka.

Vår prioritering är att de tio miljarder som nu slarvas bort i skattesänkningar i stället borde användas till att bekämpa krisen och på ett effektivare sätt medverka till att skapa jobb. Vi är överens om att använda dessa miljarder till förstärkta insatser i skola och sjukvård. Vi vill införa ett brett program för att bekämpa ungdoms­arbetslösheten. Vi vill förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer och studenter och ytterligare förstärka de investeringar i miljö- och klimatåtgärder som skapar jobb i dag samtidigt som Sverige byggs starkt för framtiden.

För oss är det en fråga om ansvar. Man kan inte i ett läge när sjuksköterskor och lärare sägs upp välja att prioritera sänkta skatter på lånade pengar. Det är inte ansvarsfullt.
Den borgerliga skattesänkningspolitiken saknar svenska folkets stöd. Novus Opinion har på vårt uppdrag frågat ett representativt urval av 1.000 svenskar om de anser att det är rätt eller fel att staten lånar mer pengar samtidigt som inkomstskatterna sänks. Endast 17 procent av svenska folket tycker att regeringens gör rätt.

Sex av tio svenskar avvisar regeringens politik att låna till skattesänkningar. Bland dem som sympatiserar med socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet anser mellan 70 och 83 procent att det är fel att staten lånar mer pengar samtidigt som inkomstskatterna sänks. Inte ens de egna stödjer den moderatledda rege­ringen. Även bland moderata väljare avvisas regeringens skattesänkningspolitik. 44 procent av de moderata väljarna tycker att det är fel att låna till sänkt skatt medan endast 36 procent tycker att det är rätt.

Vi vet att Sverige kan bättre. Vi vet att alla mår bättre av ett samhälle som håller ihop. Sverige behöver en regering som tror på framtiden och har en politik för att möta de stora utmaningarna i vår tid: den höga och växande arbetslösheten, klimatförändringarna och de växande sociala ekonomiska klyftorna. Vi säger nej till vårdslösa skattesänkningar med lånade pengar.

Mona Sahlin
partiledare Socialdemokraterna

Maria Wetterstrand
språkrör Miljöpartiet

Peter Eriksson
språkrör Miljöpartiet

Lars Ohly
partiledare Vänsterpartiet

Sidan uppdaterades senast: 2009-09-20 10:37