Seminarium om Östersjön

Lördagen den 6 december arrangerade miljörådslaget tillsammans med socialdemokraterna i Kalmar ett seminarium på Öland om miljösituationen i Östersjön. Diskussionerna kretsade mycket kring jordbrukets roll och vad man kan göra lokalt för att minska vår miljöpåverkan på havet.

Johan Persson, kommunstyrelsens ordförande i Kalmar, inledde och talade om Kalmarsundskommissionen. Kommissionens arbete bygger på att det saknas ett underifrånperspektiv i arbetet med miljöfrågorna. Det är många stora projekt, men det saknas ofta ett brett engagemang bland vanliga människor. I kommissionen samlas lokala aktörer i form av kommuner, föreningsliv, länsstyrelse, högskola och lantbruk för att hitta konkreta åtgärder som kan vidtas för att förbättra miljön i Östersjön.

Anna Thore, som arbetar i Kalmar kommun med kommissionen, berättade om hur man arbetar i praktiken. 15 föreningar är igång med aktiva insatser. Föreningarna får EU-pengar för de ideella insatser de gör. Många av projekten handlar om att minska övergödningen. Man skördar exempelvis vass och använder pumpar för att skörda alger i vattnet. Andra projekt handlar om att anlägga våtmarker och musselodlingar.

Åke Hagström från högskolan i Kalmar -  en del av de fyra enheter som bygger upp Havsmiljöinstitutet  - talade först om forskarnas roll i miljöarbetet. Det handlar om att försöka få forskare, som ofta studerar ett litet specialområde, att samverka kring analyser som rör miljöeffekter i hela havet. Sådana kunskaper är helt avgörande för att politiker skall kunna fatta rätt beslut.

Åke Hagström talade också om problemet med irreversibla miljöförändringar. Tillåts utvecklingen gå för långt i en riktning är risken stor att det inte går att återställa miljön trots att vi vidtar insatser. Därför behöver vi vidta snabba åtgärder för Östersjöns miljö. Inte minst viktigt är att få en åldersmässig balans hos alla fiskarter så att de kan återhämta sig.

Felix Hjalmarsson från LRF talade om vad lantbrukarna arbetar med för att minska sin miljöpåverkan. LRF har anställt tio regionala vattensamordnare för att sprida kunskaper om vad man kan göra för att förbättra jordbrukets påverkan på vattenmiljön. Lantbruksstödpengar bör gå till miljöinsatser där man "kirurgiskt" lokaliserar de problem som finns och åtgärdar dem på plats. Använd rätt mängd vatten vid rätt tillfälle. Satsa på åtgärder som dränering, musselodling, anläggning av våtmarker och använd mer stallgödsel.

Felix Hjalmarsson visade också på att de åtgärder som lantbrukarna redan vidtagit resulterat i minskat läckage av näringsämnen sedan 1980-talet. Nitratutsläppen har exempelvis minskat med 35 procent till 2005.

Thomas Johansson från SIDA:s Östersjöenhet talade om deras verksamhet som finansieras genom anslaget internationell samverkan. Östersjöenheten stöder rådgivning och support, underlättar kontakter och ger finansiellt stöd för projekt om miljö och energi, socialpolitik och hälsa, civil säkerhet och regional utveckling. 40 % av projekten är miljöprojekt och Ryssland är det land som omfattas av flest projekt. Sverige har varit med och finansierat reningsverk i Kaliningrad och S:t Petersburg. De viktigaste insatser vi kan göra för Östersjöns miljö är gemensamma tag. Anlägg exempelvis våtmarker och minska utfiskningen.

Göran Ståhl från Sveriges Lantbruksuniversitet SLU talade om deras arbete med att göra fortlöpande vetenskapliga miljöanalyser. 200 personer arbetar med detta på SLU. De studerar bland annat hur man med kostnadseffektiva metoder kan begränsa näringsämnena i jord- och skogsbruket.

SLU mäter mängden växtskyddsmedel i olika vattendrag. Mätningarna visar bland annat att mängden pesticider i vattnet har minskat med 90 % på vissa ställen trots att användningen har ökat. Detta tyder på att ämnena hanteras med större miljömedvetande än tidigare. Vad gäller utsläppen av kväve och fosfor som beror på mänsklig påverkan så kommer dessa i stor utsträckning numera från jordbruket.

De flesta reningsverk har kraftigt minskat sina utsläpp. De billigaste åtgärderna finns därför i jordbruket, nära kusten. Mest kostnadseffektiva är insatser i Polen, Estland och Litauen om man ser till hela Östersjön.

Sidan uppdaterades senast: 2008-12-13 12:53