Valet 1998

valmanifest98.pdf

Valanalys_1998.pdf

Inför riksdagsvalet 1998 gav vi sex vallöften. Anledningen till att vi gav just dem var att vi ville rätta till de brister i välfärden som kampen mot 90-talets kris hade skapat. Eftersom löftena nu är uppfyllda har vi lagt grunden för att bygga det nya moderna folkhemmet

1. Öka sysselsättningen, satsa mer på utbildning

För oss socialdemokrater är målet aldrig något annat än full sysselsättning. "Folkets vilja till arbete är nationens viktigaste tillgång" står det i vårt partiprogram.

Det är en självklarhet att se till att alla som vill ha ett arbete också ska kunna erbjudas ett. Att bedriva en politik som skapar arbetstillfällen är en av de absolut viktigaste insatserna i kampen mot orättvisa och för en rättvis fördelning.

Ända sedan vi socialdemokrater kom tillbaka i regeringsställning 1994 har kampen mot arbetslösheten varit det absolut viktigaste målet. Partikongressen, som är socialdemokraternas högsta beslutande organ, satte målet att arbetslösheten under år 2000 skulle gå ner under fyra procent. Det var ett tufft mål som hånades av många. I slutet av året nåddes målet. Det är vi stolta över, men inte nöjda. Vi går vidare och målet för sysselsättningspolitiken är nu att 80 procent av medborgarna mellan 20 och 64 år ska ha ett
arbete år 2004.

Det är viktigt att kunna möta arbetsmarknadens behov av väl utbildad arbetskraft samtidigt som löntagarna får möjlighet att förstärka sin kompetens. Kompetens får inte bli en ny klassklyfta i arbetslivet. Kunskapslyftet har varit en stor framgång och förlängs nu till och med 2003. Dessutom fortsätter vi utbyggnaden av högskolan i hela landet.

Under en femårsperiod ökar antalet utbildningsplatser i högskolan med ca 90 000 och ytterligare resurser kommer att avsättas. Målet är att hälften av en årskull ska påbörja högskolestudier senast vid 25 års ålder.

Att vi lyckats genomföra vårt program så pass tidigt i mandatperioden innebär inte att vi är nöjda och slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra innan det nya folkhemmet står färdigt. Men det ber vi att få återkomma till. Vi vill ju inte lova för mycket.

 

2. Betala av på statsskulden

Socialdemokratisk politik bygger på en sund ekonomi och stabila offentliga finanser.

Det tryggar en stabil utveckling och säkrar den generella välfärden. Vi socialdemokrater vill inte ännu en gång tvingas uppleva 1990-talets kris där makten över det svenska välfärdssystemet försköts från demokratiskt valda politiker till internationella bankmän och långivare till den skuldsatta svenska staten. Vi vill inte ännu en gång tvingas genomföra nedskärningar i välfärden på grund av brist på egna pengar. Ekonomin ska hanteras så att tryggheten och välfärden blir så stabil att den är säker också när konjunkturerna sviktar och ekonomin försämras.

För att klara välfärden också vid nedgång har vi socialdemokrater lagt fast ett mål om i genomsnitt två procents årligt överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel.

Ett överskott i de offentliga finanserna gör det möjligt att betala av på den stora offentliga skulden (statsskulden). Avbetalningarna minskar lånen och därmed räntekostnaderna. Det ökar på sikt både möjligheten att minska skatteuttaget och att utveckla välfärden. Pengar som annars skulle gått till att betala långivarna räntor kan i stället användas till att trygga och förbättra välfärden. För att ha ett utrymme i sämre tider är det viktigt att vi samlar i ladorna i de goda tiderna genom att amortera ner statsskulden och minska våra räntekostnader. Det gör välfärden mindre sårbar i en framtida konjunkturnedgång.

Det är inte heller moraliskt försvarbart att skyffla över dagens stora skulder på generationerna efter oss. Våra barn och barnbarn ska inte behöva betala för både sin egen och vår konsumtion idag. Att varje generation själv ska bära sina kostnader för välfärden är en vägledande princip för vår politik.

Den sista december 1998 var statsskulden 1 449 miljarder kronor. Två år senare, den sista december 2000 var den 1 279 miljarder kronor. Det är ofattbart stora belopp men innebär en minskning av statsskulden med 170 miljarder kronor. Reformer betalar vi med egna, inte lånade, pengar.

Att vi lyckats genomföra vårt program så pass tidigt i mandatperioden innebär inte att vi är nöjda och slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra innan det nya folkhemmet står färdigt. Men det ber vi att få återkomma till. Vi vill ju inte lova för mycket.

3. Anställa fler i vård, skola och omsorg

Det är bara trygga människor som vågar möta det nya och okända. Därför går vägen in i framtiden inte över ökad otrygghet och minskad jämlikhet.

Den socialdemokratiska visionen bygger på att alla ska kunna lita på att välfärden finns där när den mest behövs - i barndomen, vid sjukdom och under ålderns ofrånkomliga skörhet. Därför är det ur ett jämlikhetsperspektiv viktigt att den gemensamt finansierade vården, skolan och omsorgen stärks och utvecklas i hela landet. Under den första halvan av 1990-talet gick utvecklingen åt fel håll. Resurserna till vården, skolan och omsorgen minskade. Den nödvändiga ekonomiska saneringen är nu genomförd och Sverige har återigen en stark ekonomi. Då vill vi socialdemokrater satsa på kvaliteten i vården, skolan och omsorgen.

Därför har vi socialdemokrater under åren 1997 - 2000 satsat mer än 21 miljarder kronor i ökade resurser till kommuner och landsting. De kommande åren, 2001 - 2003, vill vi öka resurserna med ytterligare drygt sju miljarder. Den minskade arbetslösheten och ökade tillväxten ger dessutom kommuner och landsting högre skatteintäkter. Åren 1997 - 2000 växte intäkterna med 46 miljarder kronor, och de kommande åren väntas de växa med ytterligare ca 35 miljarder. Ökade resurser till kommuner och landsting från staten, i kombination med ökade skatteintäkter, gör att Arbetsmarknadsstyrelsen bedömer att 24 000 fler arbetar med offentliga tjänster år 2000 jämfört med året innan. 2001 gör AMS bedömningen att ytterligare 19 000 personer kommer att anställas. De flesta av dessa kommer att arbeta inom skolan och omsorgen.

Att vi lyckats genomföra vårt program så pass tidigt i mandatperioden innebär inte att vi är nöjda och slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra innan det nya folkhemmet står färdigt. Men det ber vi att få återkomma till. Vi vill ju inte lova för mycket.

4. Höja pensionerna och öka bostadstillägget

Under den ekonomiska städning som följde efter krisåren i början av 1990-talets kom många grupper i kläm.

Samtliga tvingades avstå och ta sin del av saneringen av landets offentliga
finanser. Så även pensionärerna. Samtidigt såg socialdemokraterna det som viktigt att så långt som möjligt skydda de absolut sämst ställda pensionärerna.

De tillfördes återkommande höjningar av både pensionstillskott och bostadsbidrag. I takt med att samhällsekonomin under socialdemokraternas ledning åter förbättrats har även pensionärerna fått tillskott och förbättringar. För oss socialdemokrater är det en hjärtefråga att ingen ska behöva oroa sig för hur det ska bli när man blir äldre, eller hur de egna föräldrarna ska få det. De äldre tog sin del av ansvaret för att föra Sverige ur krisen. Nu får de också del av framgångarna med att sanera den svenska ekonomin.

Pensioner
Pensionerna räknades 1999 upp med två procent. Dessutom har vi föreslagit att
grundavdraget ska höjas med 1 200 kronor och att det särskilda grundavdraget för pensionärer ska höjas med tre procent för ogifta och 2,7 procent för gifta pensionärer.

Bostadstillägg
Idag kan man som pensionär få bostadstillägg för 90 % av den del av bostadskostnaden som ligger mellan 100 och 4000 kronor per månad. Den övre gränsen höjs nu till 4 500 kr och den undre gränsen på 100 kronor tas bort. För de allra flesta pensionärer med bostadstillägg innebär förändringarna höjd ersättning med mellan 1 080 kronor och 6 480 kronor per år.

Det finns också ett särskilt bostadstillägg för pensionärer (SBTP). Denna förmån är utformad så att pensionärer är garanterade en skälig levnadsnivå efter att boendekostnaden är betald upp till en viss nivå. Den övre gränsen är nu 5 200 kronor per månad. Vi vill höja den gränsen till 5 700 kronor.

Dessutom vill vi höja gränsen för vad som anses vara skälig levnadsnivå med sex procentenheter vilket för en pensionär med SBTP innebär höjd ersättning med mellan 2 400 kronor och 8 400 kronor per år. Det innebär till exempel att en ogift pensionär ska ha minst 3 979 kronor och en gift pensionär minst 3 333 kronor kvar när boendekostnaden är betald.

Under perioden 2001-2003 tillförs de sämst ställda pensionärerna ytterligare 3,4 miljarder kronor.

Att vi lyckats genomföra vårt program så pass tidigt i mandatperioden innebär inte att vi är nöjda och slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra innan det nya folkhemmet står färdigt. Men det ber vi att få återkomma till. Vi vill ju inte lova för mycket.

5. Maxtaxa

De politiska beslut vi tar i dag, det samhälle vi skapar, påverkar de barn och ungdomar som ska ta över i morgon. Barnens villkor; bra barnomsorg, bra skola, bra hälsovård och trygga vuxna är avgörande för framtiden.

Vi vill att Sverige ska vara det barnvänligaste landet i världen. För oss socialdemokrater är reformen med maxtaxa inom barnomsorgen ideologiskt grundläggande. Den utgör, i likhet med satsningarna på skola, vård och omsorg, en viktig del av den generella och solidariskt finansierade välfärdspolitiken där ingen lämnas utanför.

Målet för socialdemokraterna är att efterhand kunna sänka taxan ytterligare och på lång sikt få nolltaxa också inom barnomsorgen. Genom satsningen på maxtaxa får flertalet barnfamiljer en rejäl standardhöjning. För oss socialdemokrater är såväl maxtaxan inom barnomsorgen som rätten för alla barn till en plats i förskolan viktiga steg i strävan att ge alla barn goda och stimulerande uppväxtvillkor.

Förskolan blir en verksamhet som erbjuds samtliga barn - för barnets skull och oavsett föräldrarnas bakgrund eller sociala och ekonomiska situation.
Maxtaxan innebär att den högsta avgiften i förskolan ska vara 1 140 kr för det första barnet, 760 kr för det andra och 380 kr för det tredje barnet. För ytterligare barn betalas ingen avgift. Upp till detta tak ska avgiften vara maximalt tre procent av hushållets inkomst för det första barnet och två respektive en procent för därpå följande barn.

För att visa vad maxtaxan innebär konkret vill vi beskriva situationen för två typfamiljer. Uppgifterna om nuvarande avgift bygger på ett medianvärde för den aktuella gruppen.

För en tvåbarnsfamilj med en månadsinkomst på 35 200 kr och med två barn i förskolan, som idag betalar 2 660 kr i månaden blir avgiften med den nya maxtaxan 1 760 kr.

För en ensamstående med två barn i förskolan, som tjänar 13 150 kr i månaden och som nu betalar 1170 kr i avgift sänks avgiften till 658 kr med maxtaxan.

För båda familjerna ger maxtaxan en rejäl förbättring av ekonomin. Samtidigt innebär maxtaxan att inte andra familjeekonomiska förbättringar, som till exempel höjda barnbidrag, försvinner i form av ökade avgifter inom barnomsorgen.

Det är kommunerna som bestämmer om maxtaxan ska gälla i den egna kommunen. De kommuner som inför maxtaxa får kostnaderna täckta av staten. Riksdagen har fattat sitt beslut och maxtaxa kan införas den 1 januari 2002.

Att vi lyckats genomföra vårt program så pass tidigt i mandatperioden innebär inte att vi är nöjda och slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra innan det nya folkhemmet står färdigt. Men det ber vi att få återkomma till. Vi vill ju inte lova för mycket.

6. Höja barnbidraget till 950 kr

Barnbidraget bygger på vår grundläggande idé om en politik där välfärden kommer alla till del. Barnbidrag till alla barn oavsett föräldrarnas inkomster är en av grundstenarna i såväl socialdemokraternas generella välfärdspolitik som i den socialdemokratiska familjepolitiken.

Barnbidragets syfte är att utjämna inkomster över livets olika skeden. Det ska också utjämna ekonomiskt mellan dem som har barn och dem som inte har det. Ingen ska av ekonomiska skäl behöva avstå från att skaffa barn. Det generella barnbidraget är rättvist genom att behandla alla barn och alla föräldrar lika.

Bland dem som drabbats hårdast av 1990-talets ekonomiska kris och budgetsanering finns barnfamiljerna. För många barnfamiljer är barnbidraget ett viktigt tillskott. Även om den ekonomiska situationen förbättrats för många under de senaste åren finns klyftorna fortfarande kvar. Vi socialdemokrater har därför satsat extra på att höja barnbidragen. Den första januari 2001 höjde vi barnbidraget till 950 kronor per barn och månad. Till det kommer också höjningar av flerbarnstilläggen.

Att vi lyckats genomföra vårt program så pass tidigt i mandatperioden innebär inte att vi är nöjda och slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra innan det nya folkhemmet står färdigt. Men det ber vi att få återkomma till. Vi vill ju inte lova för mycket.

Moderaternas Tobisson och den svenska böcklingen

"Att arbetslösheten skulle minska till 4 procent år 2000 är lika troligt som att böckling ska bli världens favoritmat"
Lars Tobisson, Moderaterna

Alla trodde inte på de sex vallöften vi gav inför riksdagsvalet 1998. Och de var ambitiösa; målet var att rätta till brister i välfärden, skapade av kampen mot 90- talets kris.

Löftena är nu uppfyllda; vi har lagt grunden för att bygga det nya, moderna folkhemmet. Men vilka var våra sex löften?

Det första var att öka sysselsättningen, och satsa mer på utbildning. Som ett delmål skulle den öppna arbetslösheten halveras till 4% under 2000. I slutet av oktober 2000 låg den strax under 4%. Utbildningen har fått ökade resurser; exempelvis får grundskolan ytterligare 500 miljoner kronor under år 2001.

Det andra löftet var att betala av på statsskulden. Det är en viktig välfärdsfråga; räntan på statsskulden är vår största utgift. Om skulden växer, äter räntan upp välfärden. Nyårsafton 1998 till nyårsafton 2000 minskade skulden från 1449 till 1279 miljarder.

Det tredje var att anställa fler inom vård, skola och omsorg. De verksamheterna sköts inte av staten. Men vi har ökat anslagen till kommuner och landsting med 21 miljarder, för att de ska kunna anställa fler människor.

Det fjärde var att höja pensionerna och öka bostadstillägget. Pensionerna räknades upp med 2% under 1999. Samtidigt höjdes bostadstilläggen till 90%. Taket för bostadstillägg höjdes till 4500 kronor och för det särskilda bostadstillägget till 5700 kronor.

Det femte var att införa maxtaxa på dagis och fritids. Från och med 2002 kommer ingen att betala mer än 3% av inkomsten, eller högst 1140 kronor i månaden, för att ha sitt barn på dagis. En viktig reform om det ska löna sig att
arbeta. Även för föräldrar.

Det sjätte och sista vallöftet var att vi höjde barnbidraget till 950 kronor, vilket vi också genomförde från och med senaste årsskiftet.

Det du just läst är en sammanfattning. Det finns till exempel fler förmåner för pensionärerna, och fler satsningar på utbildning.

Att vi lyckats genomföra vårt program så pass tidigt i mandatperioden, innebär inte att vi är nöjda och slår oss till ro. Det finns mycket kvar att göra, innan det nya folkhemmet står färdigt. Men det ber vi att få återkomma till. Vi vill ju inte lova för mycket.

Då kan vi få äta upp det.

Nedan en länk till den annons vi publicerat med ovanstående text. Annonsen kan du hämta hem och se i PDF-format.
Lofteskampanj.pdf

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut