Utveckla fler lagliga vägar att ladda ner

Vi är många som tycker om att titta på film, lyssna på musik, spela spel och läsa eller lyssna på böcker. Det är oerhört positivt att Sverige har både många duktiga yrkesverksamma inom kulturen, och miljontals engagerade och intresserade kultur- och underhållningskonsumenter, som gärna använder sig om modern teknik.

Häri ligger en enorm potential, där kulturen kan bli ett av de områden där Sverige fortsätter att ha såväl bredd som enskilda artister, författare, spelutvecklare och filmmakare i världsklass. Den tekniska utvecklingen skapar också en tillgänglighet som gör att svenska folket kan ligga i topp vad gäller möjligheter att se på allt ifrån Patrik 1,5 till Maria Larssons eviga ögonblick, lyssna på allt ifrån Robyn till symfoniorkestrar, spela allt ifrån Sing Star till Alfons Åberg, och läsa allt ifrån läroböcker i partikelfysik till Katarina Wennstams böcker.

För att denna positiva utveckling ska kunna fortsätta och stärkas krävs att förutsättningarna för såväl de inom kulturen yrkesverksamma som enskilda konsumenter förbättras. 

För oss är upphovsrätten självklar. När det finns incitament för att skapa nytt finns också förutsättningar för att skapa nya jobb i den kreativa sektorn. Vi tar starkt avstånd från dem som anser att det rent principiellt ska vara tillåtet att ladda upp eller ned upphovsrättsskyddat material utan att den som har skapat filmen, musiken eller boken får betalt. Den allt mer omfattande olagliga fildelning som sker idag går ut över artister, författare, spelutvecklare och skådespelare som har både talang och räkningar att betala. Det är oacceptabelt.

Samtidigt måste det finnas fler, bättre och mer tillgängliga lagliga alternativ att lyssna på musik och se på film med modern teknik. Här har det hänt en del de senaste åren. Men det räcker inte. Ansvaret för att bättre ta tillvara den nya tekniken och utveckla fler och bättre lagliga, enkla och mer tillgängliga alternativa distributionskanaler faller tungt på film- och musikbranschen. Frågan om fildelning får inte bli till en konflikt mellan å ena sidan de som vill lyssna på musik och se på film, och å andra sidan de som skapar dessa.

Regeringens hantering av fildelningsfrågan lämnar en hel del övrigt att önska. Ett brett samförstånd hade i denna fråga varit att föredra. Vi är förvånade över bristen på öppenhet i framtagandet av lagförslaget om genomförandet av IPRED. Regeringen har återigen problem med att presentera ett förslag som är väl genomarbetat och som ger svar på alla de frågor kring såväl integritet och rättssäkerhet som de inom kulturen yrkesverksammas villkor, som har väckts i den intensiva debatten i frågan. 

Men det finns fortfarande möjlighet för riksdagen att göra förändringar i den slutliga lagstiftningen. Vi kommer därför att genomföra en hearing i riksdagens näringsutskott – där såväl upphovsrättsexperter som de som är engagerade i integritetsfrågor och sociala medier kan komma till tals.

Det finns dock uppenbara behov av verktyg i kampen mot de som tjänar pengar på olaglig fildelning, i linje med de principer som finns i EU-direktivet. Men vi kräver också att ett antal åtgärder vidtas för att stärka skyddet av den personliga integriteten innan lagen träder i kraft den första april 2009.

Fokus på storskaliga aktörerna. Det måste vara mycket tydligt att huvudsyftet med den nya lagstiftningen är att komma åt den fildelnings som sker i kommersiell skala, Det är särskilt angeläget med proportionalitet när det som i detta fall gäller civilrättsliga processer där resursstarka organisationer kan komma att ställas mot enskilda individer.

Rättssäkerheten för den enskilde måste stärkas. Det är oklart vad som kommer att krävas i form av teknisk bevisning för att nå beviskravet ”sannolika skäl” i de fall då upphovsrättsinnehavaren vill få identiteten bakom en IP-adress utlämnad. Bland annat finns en risk för att en persons trådlösa internetuppkoppling utan dennes kännedom missbrukas av andra för olaglig nedladdning. Vidare kan det vara så att personen bakom IP-adressen har lånat ut sin dator till vänner eller att andra i familjen har nyttjat den. Detta bör vägas in vid domstolens bedömning innan integritetskränkande information lämnas ut.

Rätten till information bör koncentreras. En person som laddar ned olagligt kan kränka flera olika upphovsrättsinnehavare. Olika rättighetshavare kan därför komma att kräva ut identiteten bakom en och samma IP-adress flera gånger. Det är både oekonomiskt, ineffektivt och innebär en fara för spridande av känslig personlig information eftersom aktörerna har rätt att samla och bearbeta personlig information som kan anses vara integritetskränkande för den enskilde.

Samtliga rättighetsinnehavare bör därför samlas i en gemensam organisation som handhar alla begäranden om utelämnande av identiteten bakom en IP-adress samt sköter det efterföljande arbetet. Detta skulle minska antalet personer som har tillgång till materialet samt förenkla Datainspektionens granskning. En branschövergripande samordning skulle dessutom kunna ha en återhållande effekt som enklare kan åstadkomma en gemensam branschpraxis. Samtidigt minskar också förekomsten av en enda välkänd organisation och logotype möjligheten för bedragare att ge sig ut för att företräda upphovsrättsinnehavaren och kräva skadestånd i dennes namn.

Inrätta en integritetsombudsman. Förslaget att regeringen ska utvärdera den nya lagstiftningen räcker inte. Det finns allt för många oklarheter kring hur den nya lagen faktiskt kommer att tillämpas och vilka konsekvenser den kommer att få för såväl upphovsrättsinnehavarens möjligheter att få ersättning för sina verk som för brukarna och vanliga nätanvändare. Det gäller inte minst fall där exempelvis en persons trådlösa bredbandsuppkoppling olovligen används av andra för illegal fildelning. För att utvärdera detta behövs det även en oberoende granskning. Vi vill därför inrätta en integritetsombudsman, som bland annat kan följa upp tillämpningen av den nya lagstiftningen på detta område.

Domstolarnas resurser är knappa. Enligt regeringen ska den ökade arbetsbördan på domstolarna tas från deras befintliga resurser. Det duger inte som svar på den oro som finns inom rättsväsendet. Domstolarna är redan idag är under stark ekonomisk press som riskerar att leda till underskott. Regeringen måste noga följa hur den nya lagen påverkar domstolarnas arbetssituation, och vara beredd att skjuta till mer resurser om så behövs.

Villkor för de yrkesverksamma inom kulturen måste förbättras. Vi bedriver just nu inom ramen för socialdemokraternas kulturrådslag en bred dialog med kultursverige om såväl tillgänglighetsfrågor som de kulturellt yrkesverksammas villkor. Som ett av flera föreslår vi bl a en satsning – Kulturbryggan – genom vilken kulturellt yrkesverksamma ska få mer jobb ute i skolor och förskolor, och eleverna i större utsträckning ska få komma till teatrar, träffa musiker, författare och konstnärer. Det bidrar till både ökad tillgänglighet och förbättrade villkor. Kulturministern bör ge tydliga direktiv till kulturutredningen att lämna förslag som skapar bättre villkor och långsiktigt hållbara inkomstmöjligheter också för de kulturellt yrkesverksamma i Sverige.

Kommissionen för upphovsrätt och tillgänglighet på nätet. Med anledning av den snabba teknikutvecklingen och den ständiga strömmen av alternativa såväl lagliga som olagliga distributionskanaler samt ett i högsta grad föränderligt konsumentbeteende riskerar lagen att vara överspelad redan när den träder i kraft i april 2009. Det finns till exempel redan idag en rad olika sätt att skydda sin identitet för den som vill surfa anonymt. Denna utveckling för med sig såväl hot som möjligheter för både kulturskapare och konsumenter. Och det är också en utveckling som måste följas aktivt och med en ständig handlingsberedskap från regeringen. Vi föreslår därför att en Kommission för upphovsrätt och tillgänglighet på internet tillsätts. Kommissionen ska följa utvecklingen, rapportera till regeringen samt föreslå åtgärder.

Med våra förslag uppnås en bättre balans mellan värnandet av upphovsrätten och skyddet av den personliga integriteten. Det är därför vår förhoppning att riksdagen ställer sig bakom våra förslag vid den kommande omröstningen.

 

Tomas Eneroth (s)
näringspolitisk talesman

Eva-Lena Jansson (s)
talesperson immaterialrätt i näringsutskottet

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut