Den borgerliga regeringen hade chansen att investera i framtiden...

(Artikeln finns publicerad på GP Debatt den 7 mars 2008)

Sverige har under de senaste åren gått igenom en mycket stark högkonjunktur. Sysselsättningen steg kraftigt 2006 och 2007 och arbetslösheten har minskat. Tillväxten har varit stark och de offentliga finanserna visar stora överskott. Den borgerliga regeringen har haft ett gyllene läge. Aldrig tidigare har en borgerlig regering tillträtt under så goda ekonomiska förutsättningar. De hade chansen att ta högkonjunkturen tillvara, och investera i Sveriges framtid. Nu har konjunkturen vänt. Den amerikanska bolånekrisen har fått betydande konsekvenser. Välrenommerade storbanker som Citibank och Merill Lynch har tvingats skriva ned sina fordringar med hundratals miljarder kronor. Här hemma i Sverige ser vi hur exporttillväxten mattas av, och hur både hushåll och företag blir mindre optimistiska om framtiden.

Den borgerliga regeringen har tvingats till betydande nedrevideringar av sina tillväxtprognoser. Den starka sysselsättningstillväxt som Sverige hade både 2006 och 2007 dämpas rejält. Konjunkturinstitutet menar att det inte kommer att skapas mer än 20 000 nya jobb nästa år.

Försuttit sina chanser
Vi befinner oss i ett märkligt läge. Trots högkonjunkturen har långtidsarbetslösheten bitit sig fast. Företag och organisationer har haft svårt att besätta sina lediga platser, och ändå är antalet långtidsarbetslösa ungdomar idag fler än för ett år sedan. Högkonjunkturen har passerat denna grupp helt obemärkt. Regeringen har inte bara försuttit chansen att investera i framtiden, de har också försuttit chansen att förlänga den högkonjunktur som Sverige precis har varit inne i. Dels genom att slumpa ut stora skattesänkningar mitt under en brinnande högkonjunktur. Dels genom att skära ned på bristyrkesutbildningen, vilket har lett till att inflationen nu är den högsta sedan den förra borgerliga regeringen. Hade regeringen fört en klokare och mer ansvarsfull ekonomisk politik hade Riksbanken inte behövt höja räntan lika mycket - och den goda konjunkturen hade kunnat förlängas ett tag till.

Men regeringen hade också kunnat utnyttja de möjligheter som den goda konjunkturen ger till att satsa på det som bygger Sveriges framtida konkurrenskraft: forskning, utbildning och entreprenörskap. Men i stället drog de ned på antalet studieplatser inom både högskola och komvux och starta-eget-bidragen. Det var orättvist, men också ekonomiskt oansvarigt. Människor förvägras en andra chans, som hade kunnat leda till fler jobb och ökad tillväxt. Dessutom har den borgerliga regeringen lämnat "walk over" i stora delar av näringspolitiken.

Branschprogram för ökad konkurrenskraft
För att utveckla Sverige i det intensiva konkurrenstryck som globaliseringen skapar tog den socialdemokratiska regeringen redan 2004, i hårt borgerligt motstånd, initiativ till att i samarbete med industrin ta fram strategiskt branschprogram för ökad konkurrenskraft. I ett första steg togs strategiska investeringsprogram fram för bland andra läkemedels- och biotechindustrin, tele-komindustrin, flyg- och rymdindustrin, stål- och pappersindustrin. Samtliga program innehåller strategiska forskningssatsningar både för de stora och för de små företagens behov. Särskilda satsningar på exportfrämjande och utbildning görs inom programmen.

Sverige har med sina fyra större fordonsproducenter och drygt tusen underleverantörer på bara nio miljoner invånare en unik ställning som fordonsnation. Fordonsindustrin spelar genom sin storlek, sitt gedigna produktionskunnande och den komplexa kedjan av produktutveckling, underleverantörer och slutleverantörer en central roll för hela Sveriges tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft.

Samarbete krävs
Men detta är inte en position som vi kan ta för given. Fordonsindustrin tillhör de mest konkurrens-utsatta och globaliserade branscherna. Idag är tre av fyra fordonstillverkare i Sverige utlandsägda. Sverige har en stor möjlighet att vara en stark och innovativ fordonsnation också i framtiden. Men det kräver att näringslivet, de fackliga organisationerna och staten samarbetar för att upprätthålla konkurrenskraften. Dessvärre verkar inte den borgerliga regeringen ha förstått detta. Ett exempel är att de fortfarande inte har lämnat något besked om framtiden för fordonsforskningen, trots upprepade propåer från BIL Sweden och fordonstillverkarna, bland annat Volvo AB.

Under den förra mandatperioden inrättade vi socialdemokrater ett strategiprogram för fordons-industrin som bland annat innehöll betydande satsningar på fordonsrelaterad forskning. Det handlade till exempel om utveckling av forskningsprogrammet "Gröna Bilen" med fokus på utveckling av mer miljövänlig fordonsteknik och ett uthålligt transportsystem. Dessutom ingick satsningar mot leverantörsindustrin, exportsatsningar och program för att stärka kompetensförsörjningen i branschen, bland mycket annat.

Vi vill satsa ännu mer
Stora delar av det nuvarande programmet löper ut 2008, men den borgerliga regeringen har inte lämnat några besked för framtiden. Det är märkligt i sig, men det skapar också onödig osäkerhet. Skulle den borgerliga regeringen bestämma sig för att dra ned på forskningssatsningarna skulle det också riskera att hämma utvecklingen mot en hållbar transportsektor och försvaga den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft.

Vi socialdemokrater är därför beredda att redan nu lämna besked: Vi är beredda att tillmötesgå fordonsforskningens önskemål. Fordonsforskningen är av högsta kvalitet och bör fortsätta efter 2008. Den nuvarande nivån på 350 miljoner kronor har inte varit tillräcklig - och vi är därför beredda att öka investeringen. Vi räknar med att fordonsindustrin matchar det med än större insatser.

Ansvaret mot kommande generationer kräver att vi investerar i framtida konkurrenskraft och ställer om Sverige mot ett hållbart samhälle. Därför behövs en ansvarsfull politik som tar tillvara människors potential och kunskap, inte minst inom de områden där Sverige redan i dag är världsledande. Sverige tjänar på att investera i forskning och teknikutveckling.

Sverige tjänar på rättvisa.


Thomas Östros, ekonomisk-politisk talesman (s)
Tomas Eneroth, näringspolitisk talesman (s)
Anneli Hulthén, kommunalråd (s) Göteborg, ordf socialdemokraternas klimatrådslag

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut