Investera i människors rehabilitering

Det är inte värdigt att en före detta heltidsarbetande sjuksköterska ska kastas ut ur trygghetsförsäkringen på grund av värk som uppstått i arbetet. Det är inte värdigt att en byggjobbare med utslitna knän ska tvingas till socialkontoret. Det är inte värdigt att människor ska förlora det som de byggt under ett strävsamt arbetsliv, skriver Veronica Palm, vice ordförande i Socialförsäkringsutskottet.

För var dag kommer allt fler varsel på arbetsmarknaden, bara hittills i december handlar det om 9 519 personer. Arbetslösheten, inte minst bland unga, stiger. Ungdomsarbetslösheten är nu uppe i 20 procent. Nästan dagligen möts vi av nya dystra prognoser om ökad arbetslöshet och minskad sysselsättning framöver. Enligt regeringens egen prognos kommer arbetslösheten 2009 att bli 7,8 procent och 2010 9,2 procent. Andra bedömare är än mer pessimistiska. En sak vet vi med säkerhet; det blir en allt tuffare konkurrens om jobben.

Vad många inte känner till är att regeringens så kallade rehabiliteringskedja innebär att många människor som fortsatt bedöms för sjuka för sitt arbete, efter nyår ändå ska ut och slåss om jobben på denna snabbt krympande arbetsmarknad.

Det regeringen kallar rehabiliteringskedja är en kedja av tidsgränser ensidigt riktade mot den som är sjuk. Efter tre månader prövas om den som är sjukskriven kan klara av andra arbetsuppgifter hos den egna arbetsgivaren. Efter sex månader ska arbetsförmågan prövas mot hela arbetsmarknaden, vid årsskiftet räknar Försäkringskassan med att 76 000 personer från norr till söder befinner sig i den situationen. De är för sjuka för att klara sitt arbete men kastas ut utan ersättning redan efter sex månader då de bedöms ha arbetsförmåga kvar till någon uppgift någonstans på en allt hårdare arbetsmarknad.

Några av dessa kommer att vara så sjuka att de får en ytterligare nådetid i sjukförsäkringen innan de sparkas ut. Sjukpenning betalas normalt ut under maximalt ett år. Om arbetsförmågan efter ett års sjukskrivning är fortsatt nedsatt kan förlängd sjukpenning betalas ut. Förlängd sjukpenning ska kunna betalas ut som längst under 18 månader (550 dagar).

Efter en viss tid tar alltså sjukpenningen slut – även om man fortfarande är sjuk. Då blir man utförsäkrad och inkomsttryggheten är borta. Då har många ingen annanstans att vända sig än till kommunernas socialkontor och man tvingas leva på existensminimum.

Närmare 20 000 personer bedöms komma att bli utförsäkrade samtidigt den 2 januari 2010 som ett resultat av den övergångsregel om maximalt 550 ersättningsdagar, som gäller för sjukfall som den 1 juli 2008 pågått längre än ett år.  

Under 2010 kommer successivt fler och fler av dem som idag har sjukpenning eller aktivitets- och sjukersättning att utförsäkras från trygghetsförsäkringarna. Försäkringskassan bedömer att 33 000 personer kommer att bli av med sin sjukpenning under 2010, det vill säga 13 000 personer utöver de som försäkras ut på ett bräde den 2 januari 2010. Och därtill följer enligt försäkringskassans bedömning ytterligare 19 000 personer som idag har aktivitets- eller sjukersättning (det som tidigare kallades förtidspension).

Totalt sett rör det sig alltså om över 50 000 sjuka människor som måste hitta annan försörjning. Många av dessa har varit frånvarande från arbetsmarknaden i flera år. Hur ser dessa människors möjligheter på arbetsmarknaden ut mitt i jobbkrisen? En rapport som TCO nyligen publicerat visar att nästan sex av tio arbetsgivare är mycket eller ganska negativa till att anställa sjukskrivna.

Regeringens experimentverkstad är ovärdig ett välfärdsland som det svenska. Det är som om man inte förstår att det handlar om människors livsvillkor och vardag. Regeringen signalerar en otidsenlig människosyn – folk blir inte friskare för att dom blir fattigare. På samma sätt som det inte blir fler jobb för att A-kassan försämras. Det sättet att se på samhället och människan borde tillhöra en förgången tid.

Det är inte värdigt att en före detta heltidsarbetande sjuksköterska ska kastas ut ur trygghetsförsäkringen på grund av värk som uppstått i arbetet. Det är inte värdigt att en byggjobbare med utslitna knän ska tvingas till socialkontoret. Det är inte värdigt att människor ska förlora det som de byggt under ett strävsamt arbetsliv.

Därför kräver vi socialdemokrater nu ett moratorium. Vi kräver att regeringen avvaktar med verkställigheten av utsorteringen tills de kan svara på hur dessa människor ska få vad de behöver i form av rehabilitering, utbildning eller stöd för återgång i arbete.

För regeringen blundar inför denna våg av utförsäkring, man vänder sjuka ryggen och hastar vidare. Det visar sig att regeringens så kallade arbetslinje inte var en arbetslinje, utan en socialbidragslinje.

Vi socialdemokrater vill investera i:

Tillbaka-i-arbete-avdrag
Många sjukskrivna behöver helt byta yrke och karriär efter sin sjukskrivning för att kunna återgå i arbete – men kan ha svårt att få nytt jobb i branscher där de tidigare inte har någon yrkeserfarenhet. Vi har föreslagit ett tillbaka-i-arbete-avdrag som ger företag och organisationer som anställer någon som har varit långtidsarbetslös eller långtidssjukskriven ett skatteavdrag på upp till två tredjedelar av lönen.

Rehabiliteringsmiljard
För att den som är sjuk ska kunna komma tillbaka i arbete krävs ofta rehabilitering, och hela ansvaret kan inte vila på den sjukskrivne om rehabiliteringen ska lyckas. Vi vill att arbetsgivarna, den sjukskrivande läkaren och Försäkringskassan också ska ta ett stort ansvar. Vi har föreslagit en miljard kronor i tre år i vår budgetmotion för arbetslivsinriktad rehabilitering. Här ingår ett riktat stöd till de arbetsgivare som genom avstämningsmöten och handlingsplaner aktivt medverkar till att uppfylla sitt rehabiliteringsansvar.

Utbildning för jobb
Sverige behöver investera mer i utbildning. Den yrkesinriktade arbetsmarkandsutbildningen har dokumenterat goda resultat, den leder till jobb, men regeringen har gjort kraftiga neddragningar på den, liksom på hela utbildningsområdet. En minimal återställare när det gäller komvux ändrar inte bilden. Vi vill investera i närmare 70 000 fler utbildningsplatser

Ekonomisk trygghet för omställning
För att öka tryggheten för dem som har drabbats av sjukdom eller tar hand om sjuka barn, har vi föreslagit att taket i sjukpenningen successivt ska höjas. Förändringen kommer att innebär att alla kommer att få 80 procent i sjukpenning på inkomster upp till 37 000 kronor i månaden. Dessutom kommer vi att föreslå att ersättningsnivån i sjukpenningen höjs, så att även de som har varit sjuka i mer än ett år får 80 procent i ersättning.

Tryggare sjukförsäkring
Vi socialdemokrater vill att sjukförsäkringen ska ge ett gott ekonomiskt skydd vid sjukdom och nedsatt arbetsförmåga. Sjukförsäkringen ska vara en standardförsäkring med inkomstbortfall som grund. Det innebär att man inte behöver gå från hus och hem bara för att man mist arbetsförmågan, tillfälligt eller permanent, genom sjukdom eller skada. Genom solidarisk finansiering och bred riskutjämning kan sjukförsäkringen bidra till ett gott ekonomiskt skydd för alla. Arbetslinjen är en viktig del i sjukförsäkringen. Försäkringen ska värna allas rätt till ett arbete, och därmed också rätten att få återkomma i arbete efter en tids sjukdom om så är möjligt.

Regeringen har försatt många människor i en mycket svår situation som innebär stor personlig tragik och är skadlig både för samhällsekonomin och för sammanhållningen mellan människor. Vi behöver en genomgripande utredning av socialförsäkringssystemet, allt fungerande inte optimalt heller under den förra socialdemokratiska regeringen. Men det är orimligt att kasta ut sjuka ut ur välfärden och vår gemensamma trygghet. Därför kräver vi nu ett moratorium. Sverige förtjänar rättvisa!

Veronica Palm
Vice ordförande i socialförsäkringsutskottet

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut