Oseriös prutning på försvaret


Artikel publicerad i SvD 20070725

För generationer av värnpliktiga har utbildningen definierats som att hålla en beredskap och ett förberett försvar mot den lede fi. Vem den lede fi har varit är möjligen en smula oklart. Men nu kan begreppet klart definieras som den lede fi(nansministern).

I Almedalen för två veckor föreslog Anders Borg en nedskärning på fyra miljarder kronor i försvarets materielbudget.

Nu är det återigen cirkus i regeringen Reinfeldt. Borgs parti­kollega och tillika försvarsminister Odenberg tar avstånd från Borgs uttalande och medborgarna får ännu inget besked om vems ord som gäller.

Det är läge för ett klarläggande från statsminister Reinfeldt, men han är som vanligt tyst när det gäller brännande frågor.

Om det gällt ett mindre viktigt område än försvaret hade spretigheten i alliansens politik gjort att man kunnat skratta åt eländet. Men försvars- och säkerhetspolitik är inte vilket politikområde som helst.

Riksdag och regering har därför sedan länge till sin hjälp en parlamentariskt sammansatt försvarsberedning där alla riksdagspartier finns med. Just nu arbetar beredningen med att analysera viktigare förändringar i den internationella utvecklingen såväl globalt som i relevanta regioner.

Försvarsberedningens bedömning presenteras i höst. Det är lätt att förstå att många nu undrar vad regeringen, och då särskilt finansministern, håller på med.

Idag lever vi i en föränderlig värld jämfört med för bara några år sedan. De hot och faror som finns i vår omvärld kommer inte från makter med territoriella anspråk.

Hotbilderna är idag globala och kan främst definieras som global terrorism och antidemokratiska strömningar.

Mot detta har vi att som en aktiv del av världssamfundet ta del i internationella insatser.

Under överskådlig tid behöver vi alltså en försvarsmakt.

Jag anser inte att det är för alltid är givet att försvaret ska ha nuvarande storlek på anslagen. Men jag är oerhört tydlig med att förändringar och ominriktningar grundligt måste analyseras innan de ska genomföras.

Låt oss se något på det diffusa begreppet materiel som statsrådet nämnde på Gotland. I den ominriktning som skett av försvarsmakten har deltagandet i internationella insatser betonats. Vid dessa insatser är behovet av annan materiel stort och delvis ett annat än det som gällde i det tidigare insatsförsvaret.

För att kunna delta i internationella insatser måste arméns stridsfordon 90 splitterskyddas. Om inte det sker utsätter vi personalen för stora risker. Uniformen m90 fungerar kanske väl i svampskogarna i Hälsingland men betydligt sämre i ökenlandskap, både vad gäller funktion och färg.

Med dessa två exempel vill jag visa att besparingar på materiel kan låta nödvändigt och enkelt, men betydligt svårare i verklig­heten utanför finansdepartementet.

De besparingar som finansministern föreslår ska enligt förslaget gå till skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare.

Jag kan förstå att regeringen vill ge något till de grupper som den borgerliga regeringen lovade brett i valrörelsen men i verkligheten helt har försummat.

Men att riskera den breda uppslutningen kring säkerhetspolitiken för att låtsas kompensera låginkomst­tagarna vittnar inte om någon särskilt genomtänkt politik. Eller, och det är långt värre, är den genomtänkt och då har vi ännu större anledning att oroa oss.

Min tro och förhoppning är att vi i höst, med stöd av förvarsberedningens då framlagda bedömningar, ska kunna fatta kloka beslut om hur vi ska organisera och dimensionera vårt försvar. Hur det kommer att landa vet och vill jag inte föregripa idag.

Men det jag vet är att den prutning på fyra miljarder på försvarets materielinköp som Anders Borg föreslagit är oseriös och orealistisk.

 

Åsa Lindestam

riksdagsledamot (s) och ledamot av försvarsutskottet

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut