Trygghet för förändring!

(Artikel publicerad på DN-debatt den 1 februari 2008)

Få regeringar har tillträtt med så mycket vind i seglen som den sittande borgerliga regeringen. Hösten 2006 var konjunkturen på topp. Företagen bokstavligen skrek efter arbetskraft. Sysselsättningen steg snabbt och arbetslösheten sjönk. Det fanns en chans att utnyttja det goda ekonomiska läget till att bryta långtidsarbetslösheten och förbereda Sverige för framtiden.

Den borgerliga regeringen tog inte denna chans. I stället inledde man med stora ofinansierade skattesänkningar - under brinnande högkonjunktur. Den expansiva finanspolitiken tvingade Riksbanken att höja räntan - vilket har gjort investeringar dyrare för hushåll och företag.

Dessutom fumlade regeringen bort arbetsmarknadspolitiken. Bristyrkesutbildningen för arbetssökande drabbades särskilt hårt. Arbetsförmedlingen uppger att antalet yrken där arbetskraftsbrist råder har dubblerats på ett år. Samtidigt har långtidsarbetslösheten bitit sig fast. Antalet långtidsarbetslösa ungdomar har fyrdubblats. Inflationen är den högsta sedan den förra borgerliga regeringen.

Nu har konjunkturen vänt. Konjunkturinstitutet förutsäger att den starka utvecklingen försvagas. Under nästa år väntas sysselsättningen öka med blott 20.000 personer. Swedbank och Nordea är än mer pessimistiska. Arbetsförmedlingen varnar för att arbetslösheten kommer att öka redan i höst bland dem som inte avslutat gymnasieutbildning, är funktionshindrade eller äldre. Den starka konjunkturen kommer att ha passerat dem obemärkt.

Regeringens politik leder till en grundläggande förändring av vårt samhälle: SNS Konjunkturråd påpekar att regeringens ensidiga satsning på anställningssubventioner bör kompletteras med utbildningsinsatser. Annars skapas en tudelad arbetsmarknad. Vissa människor riskerar att fastna i låglönejobb. SNS Konjunkturråd varnar för att vi kan få en ny kategori på den svenska arbetsmarknaden - de "arbetande fattiga".

Samtidigt har a-kassan försämrats. Resultatet är entydigt: 400.000 människor har lämnat försäkringen. De saknar denna trygghet på tröskeln till en avmattning i konjunkturen. Var det inte utanförskapet som skulle bekämpas?

Regeringen sviker arbetslinjen. Vårdnadsbidraget införs. Betydande resurser satsas således på att locka människor bort från arbetsmarknaden. Den låga ersättningen kommer främst att attrahera dem som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Mer frånvaro kan för dessa människor leda till permanent passivitet. Erfarenheten från Norge är entydig: Mer än 11.000 jobb försvann.

Regeringens politik leder till fler bidrag. Till vårdnadsbidraget kan läggas att socialbidragskostnaderna redan ökat i 80 kommuner. Utlovades inte jobb i stället för bidrag i valrörelsen?

Vårt alternativ är tydligt: En starkare arbetslinje, ett starkare näringsliv och en starkare kunskapsnation.

En starkare arbetslinje. Vi tolererar inte regeringens avvikelser från arbetslinjen. Vårdnadsbidraget måste avskaffas. Arbete och aktivitet ska alltid löna sig. Vi vill bygga ut den kvalificerade och yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen, som ger goda resultat. Vi vill stärka stödet till arbetslösa och sjukskrivna som försöker ta sig in på arbetsmarknaden.

Vi vill underlätta deltagande i arbetslivet för den som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. Vår utgångspunkt är att alltid nyttja den arbetsförmåga och vilja till arbete som finns hos alla. Det behövs ett helt nytt grepp som ger möjligheter att ta sig tillbaka i arbete. I dagens system är stödet för och incitamentet till aktivitet för dem i sjuk- och aktivitetsersättning alltför litet.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en stark omställningsförsäkring. Med rätten till trygghet om man förlorar jobbet följer plikten att göra sitt bästa för att hitta ett jobb. OECD framhåller att en stark omställningsförsäkring bidrar till ökad produktivitet. Därför ska ersättningsnivån i a-kassan vara 80 procent och taket höjas.

Ett starkare näringsliv. Svenska företags konkurrenskraft bottnar inte i godtyckliga nedsättningar av arbetsgivaravgiften där konkurrensen snedvrids. Kraften hos svenskt näringsliv ligger i styrkan hos de idéer som företagen förmår utveckla och kommersialisera. Därför står vi för ytterligare satsningar på forskning och utveckling. Vi vill satsa 2 miljarder mer än regeringen på forskning och utveckling 2008-2010. Vårt mål är att det offentliga ska bidra med en procent av BNP till forskning och utveckling.

Sverige är ett litet land i en globaliserad värld. Därför måste näringslivet, de fackliga organisationerna och staten samarbeta för att upprätthålla konkurrenskraften. Branschutvecklingsprogrammen har varit en lyckosam form av samarbete som behöver utvecklas - inte avvecklas. När näringslivet och staten tillsammans satsar på att Sverige ska vara världsledande i fordonsforskning är det inte viktigt bara för våra stora företag utan också för över 1.000 leverantörsföretag.

Sverige behöver fler entreprenörer och företagare i framtiden. Det finns många sätt att underlätta övergången till företagande. Vi vill satsa på forskning och utveckling i småföretag och tjänsteföretag. Vi vill öka tillgången på riskkapital, underlägga kommersialisering av forskningsresultat från högskolor och universitet och satsa på exportfrämjande för småföretag. Socialförsäkringarna måste fungera även för småföretagare och entreprenörer. Det kommer att stimulera fler att starta och driva företag.

En starkare kunskapsnation. Vi satsar på utbildning som ger människor möjlighet att delta i arbetslivet. Vi satsar på en skola som har tydliga kunskapsmål, systematisk uppföljning och höga förväntningar på alla elever. Vi satsar på introjobb för de unga som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och på vuxenutbildning. Vi vill även fortsätta utbyggnad av högskolan - annars kommer andelen ungdomar som får högskoleutbildning att minska.

Vi vill stimulera kompetensutveckling i arbetslivet. Omställningen av produktionen innebär ökade behov av utbildning och lärande på jobbet för alla som arbetar. Vi vill diskutera en överenskommelse kring livslångt lärande i arbetslivet med arbetsmarknadens parter.

Grunden för en långsiktigt hög tillväxt är sunda offentliga finanser. Därför ska de offentliga finanserna värnas enligt god socialdemokratisk tradition. Sunda offentliga finanser och låg inflation står inte i motsättning till full sysselsättning. Ordning och reda i den offentliga ekonomin är en grundläggande förutsättning för låg arbetslöshet. De finanspolitiska ramarna för den ekonomiska politiken - med utgiftstaken och överskottsmålet - ligger fast.

Den borgerliga regeringen har försummat varje chans att modernisera Sverige. Den företräder en bakåtsträvande politik som leder till sämre produktivitet och större ojämlikhet. Mot detta ställer vi en framtidsinriktad politik - med större satsningar på utbildning, forskning och omställning. Vi socialdemokrater står för trygghet för förändring. Det är modernt.

MONA SAHLIN
THOMAS ÖSTROS

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut