Vi bygger vidare på vår politiska tradition

I dag presenterades Grundlagsutredningens betänkande “En reformerad grundlag”. Efter fyra års utredande, ett hundratal underlags-PM, och många timmars formella och informella förhandlingar mellan partierna lyckades utredningen till slut enas. Samtliga sju partier står bakom förslaget till ny reformerad regeringsform och en rad förändringar i bl a vallagen och kommunallagen, skriver socialdemokraternas fyra ledmöter i en artikel på Newsmill.se.

Det finns mycket man ska träta om i politiken. I många frågor ska partierna hävda sina uppfattningar mot varandra för att göra det tydligt för väljarna vilka alternativ som står mot varandra. Men grundlagsfrågor måste hanteras på ett annat sätt. Det har alltid legat i svensk tradition att förändringar när det gäller demokratins grundläggande spelregler endast ska göras om det finns ett brett politiskt stöd. På det sättet tar partierna i Sverige ansvar för stabilitet och långsiktighet för det svenska demokratiska systemet.

Så är det inte överallt. Det finns gott om länder i världen där demokratins spelregler är föremål för ständiga konflikter. Det händer t ex att regeringar använder ett tillfälligt parlamentariskt övertag för att ändra landets valsystem till sin egen förmån, för att göra det lättare att behålla makten.

Så har det aldrig gått till i Sverige, och detta eniga utredningsbetänkande är en bekräftelse på att alla partier i Sveriges riksdag hedrar denna svenska tradition om hur det ska gå till när de demokratiska spelreglerna förändras. Det är ett styrkebesked för det svenska politiska systemet.

Men att det nu är ett enigt betänkande innebär inte att det inte funnits motsättningar i utredningen. Tvärtom. Det har stundtals varit ganska svåra förhandlingar.

Från borgerligt håll restes krav på bl a skilda valdagar, författningsdomstol, borttagen spärr i personvalet och att statsministern alltid skulle avgå efter val. Vi motsatte oss det. Skilda valdagar mellan kommunalval och riksdagsval skulle lett till fallande valdeltagande i kommunalvalen, och därmed försvagad demokratisk legitimitet för hela kommunsektorn. Författningsdomstol skulle inneburit en väsentlig förskjutning av makten från folkvalda till jurister, med risk för politisering av domstolsväsendet som följd. Borttagen spärr i personvalet skulle ha minskat partiernas betydelse radikalt, och i värsta fall utarmat politikens innehåll och förmåga att samla breda majoriteter. Obligatorisk avgång av statsministern efter ett val skulle ha försvagat regeringsmakten, och skulle kunna ha lett till maktvakuum och långt utdragna regeringsbildningsprocesser.

De socialdemokratiska principiella utgångspunkterna i författningsförhandlingarna har varit:

1. Förändringar får inte bidra till att försvaga regeringsmakten, snarare tvärtom. Sverige måste ha starka regeringar som kan styra Sverige också i orostider.

2. Vi anser att ett högt valdeltagande är ett värde i sig. Högt valdeltagande innebär en stark legitimitet för det politiska systemet, och bidrar till att alla samhällsgrupper blir demokratiskt företrädda.

3. Vi står för folksuveränitetsprincipen. Det innebär bl a att folket måste ha möjlighet att ställa beslutsfattare till ansvar i allmänna val. Detta ansvarsutkrävande försvåras om makt över i grunden politiska frågor överlåts till domstolar.

4. Vi vill stärka partierna, inte försvaga dem. Starka och vitala partier är centrala aktörer i en levande demokrati. Vi står därför för ett partivalsystem, där medborgarna väljer mellan tydliga politiska alternativ. Vi ser gärna inslag av personval, men det får inte drivas så långt att partierna försvagas och politiken förytligas.

5. Vi vill stärka och förtydliga det kommunala självstyret, för att markera den viktiga roll kommunsektorn har i en välfärdsstat av svenskt snitt.

Mot denna bakgrund kunde vi sedan hitta kompromisser. Det blev ingen författningsdomstol. Men vi blev överens om att omformulera domstolars lagprövningsrätt, genom att ersätta det s k  uppenbarhetsrekvisitet med en hänvisning till folksuveränitetsprincipen. Det medför inte en utökning av domstolars lagprövningsrätt, men är ett förtydligande av hur domstolar ska gå till väga om de ställs inför uppgiften att avgöra om de ska döma efter en lag eller en grundlag i ett enskilt fall.Vi stärker också lagrådets granskande funktion när det gäller att bedöma ett lagförslags grundlagsenlighet.

Det blev ingen borttagen spärr i personvalet. Men vi enades om att sänka den från åtta till fem procent. Det är ingen dramatisk förändring. Fem procent gäller idag för kommunalval och Europaval.

Det blev ingen obligatorisk avgång för en statsminister efter val. Istället enades vi om att den nya riksdagen ska hålla en statsministeromröstning, för att kontrollera huruvida statsministern också tolereras av den nya riksdagen.

När det gäller kommunsektorn, så enades vi om att stärka och förtydliga det kommunala självstyret. Det sker genom införandet av en s k proportionalitetsprincip som alltid ska prövas i beredningen av lagförslag som rör kommunsektorn.

För oss socialdemokrater var det också särskilt viktigt att utredningen kunde enas om att skriva in en uttrycklig bestämmelse i den nya regeringsformen om att det kommunala utjämningssystemet är i enlighet med grundlagen.

Utjämningssystemets grundlagsenlighet har av och till ifrågasatts av enskilda rika kommuner som inte vill vara med om att bidra till kommuner med sämre förutsättningar. Vi socialdemokrater anser att det kommunala utjämningssystemet är avgörande för att kommunerna ska kunna upprätthålla en god välfärdsstandard över hela landet, och därför är vi mycket nöjda med att utjämningssystemet nu får ett uttryckligt stöd i grundlagen.

Utredningen lyckades också enas om flera andra viktiga frågor: t ex könsneutralt språk istället för en grundlag där ”han” varit norm, ny ordning för tillsättandet av högre domare, införande av kommunala extraval och stärkande av folkinitiativet när det gäller kommunala folkomröstningar.

Självklart hade vi socialdemokrater gärna sett också andra förändringar. Om vi själva hade fått bestämma, så hade antalet utjämningsmandat i riksdagsvalet minskats, för att på det sättet underlätta bildandet av starka regeringar. Vi hade infört en regel som skulle ha försvårat för en regering med en liten och tillfällig majoritet i riksdagen att sälja ut offentlig egendom. Vi hade gjort det möjligt för väljaren att “kryssa för listan”, d v s att stödja partiets listning av kandidater, och vi hade infört en regel om att partier måste anmäla kandidater före ett val, så att frågan om tomma stolar i de kommunala församlingarna lösts en gång för alla.

Det ligger emellertid i sakens natur att man i en förhandling inte kan få igenom alla sina förslag. Som helhet är vi socialdemokrater emellertid mycket nöjda med uppgörelsen. Vi eftersträvade aldrig några dramatiska konstitutionella förändringar, utan ville bygga vidare på det politiska system vi har. Så blev det också.

Gällande regeringsform har varit i kraft i snart 35 år. Låt oss nu hoppas att denna uppgörelse, som kan bli 2010 års Regeringsform, nu lagt fast de demokratiska spelreglerna för minst lika lång tid framåt.

Morgan Johansson (s)

Lena Hjelm-Wallén (s)

Marita Ulvskog (s)

Göran Magnusson (s)

  • dela på facebook
  • dela på twitter
  • Skriv ut