Alla barn har rätt till goda uppväxtvillkor. Under år 2008 började barnfattigdomen, enligt Rädda Barnens definition, att öka igen. Det skedde i kölvattnet av den ekonomiska krisen och dess hantering. Det var ett trendbrott eftersom barnfattigdomen tidigare hade minskat stadigt sedan 1990-talskrisen. Barnfattigdomen är oacceptabel och ovärdig ett modernt välfärdssamhälle – och den måste bekämpas!
Att växa upp i fattigdom handlar inte i första hand om mat på bordet, även om det också är verklighet för en del familjer. Men man bor sämre än andra, och i mer utsatta områden. Barnen har inte råd med glasögon, eller en cykel, och kan inte bjuda hem kompisar för man inte har råd att bjuda på eftermiddagsfika. Enligt Rädda barnens analys får barn i fattiga familjer sämre utbildning och hälsa, och de lever under betydligt mer otrygga förhållanden än andra barn.
Gemensamt för föräldrarna är att de saknar jobb, alternativt jobbar deltid. Därför är den viktigaste insatsen för att motverka barnfattigdom att bekämpa arbetslösheten och att skapa förutsättningar för fler jobb. Vi vill lagstifta om rätten till heltid eftersom framför allt många kvinnor är fast i deltidsarbetslöshet, och fler kvinnor i arbete leder till färre barn i fattigdom och utanförskap. Vi vill också se till att det finns barnomsorg på kvällar, nätter och helger.
En välfärd som omfattar alla bidrar till att minska de ekonomiska klyftorna. Den som blir sjuk eller arbetslös ska inte också behöva bli fattig. Men de senaste åren har enorma skattesänkningar för de rikaste fått gå före satsningar på välfärden gång på gång och vi ser att många nu halkar efter både ekonomiskt och socialt. Därför vill vi förbättra trygghetssystemen och för barnfamiljerna med de minsta marginalerna vill vi höja underhållsstödet med 100 kronor i månaden. Vi vill också höja taket i den tillfälliga föräldrapenningen (sk vab).
Barndomen går inte i repris och familjens ekonomi ska inte vara avgörande för barns framtid. Samhället kan genom kompensatoriska åtgärder förbättra och underlätta barns uppväxtvillkor. Det handlar exempelvis om att det finns fritidsgårdar, att det råder avgiftsfrihet inom barnsjukvården och skolan eller att kommunerna anordnar sommarlovsaktiviteter. Skolan är särskilt viktig för att motverka i övrigt ojämlika uppväxtvillkor och vi vill ändra skollagen så att skolornas resurser fördelar efter barnens behov, inte efter antal elever.
Vi Socialdemokrater menar att det ska råda nolltolerans mot barnfattigdom och vi sätter därför målet att avskaffa barnfattigdomen.