Det yttersta målet för vår narkotikapolitik är att skapa ett narkotikafritt samhälle. Målet satte vi upp redan i slutet av 70-talet och det ligger fast. Det är ett högt ställt mål som ger uttryck för samhällets hållning: att vi inte accepterar att narkotika sprids i samhället.
Det är särskilt viktigt i dag när starka krafter i många länder verkar för att politikens mål enbart skall inriktas på att begränsa narkotikans skadeverkningar. I praktiken innebär ett sådant synsätt att narkotikamissbruket accepteras som en del i samhället.
Målet med ungdoms- och missbrukarvården är att ungdomar och missbrukare ska stå bättre rustade att leva ett liv utan missbruk och kriminalitet. Tyvärr är det många unga människor som fastnar i missbruk. Det måste vi ändra på. Fler drogfria mötesplatser måste skapas där ungdomar kan träffas. De som ändå hamnar i missbrukarvården skall få bättre hjälp. Drogfrihet är målet. Missbrukare som inte lyckas nå drogfrihet ska ha rätt till ett värdigt och så långt som möjligt sjukdomsfritt liv.
Vi vill minska nyrekryteringen till missbruk, få fler missbrukare att sluta och minska tillgången till narkotika. För att vi ska klara det måste vi arbeta tillsammans. Det krävs ett långsiktigt och kraftfullt arbete. Därför har vi tagit fram en nationell handlingsplan mot narkotika.
Dessutom är det viktigt att utbudet av narkotika minskar och till slut upphör. Det gäller både den organiserade och den småskaliga narkotikabrottsligheten. Det kräver insatser av polis, tull och kriminalvård. Många intagna på fängelserna har ett tungt missbruk som ofta är en del av orsaken till kriminaliteten. En del av detta är att förbättra kriminalvården.