Namn: Åsa Larsson
Ålder: Ja, men kommer aldrig ihåg hur gammal jag är. Är född 1962 – räkna själv om du vill veta.
Familj: Nej. Bor själv i hyresrätt. Ingen sambo – inga barn.
Yrke: Miljö- och hälsoskyddsinspektör
Facklig tillhörighet: Naturvetarna (SACO-förbund)
Politisk bakgrund: Socialdemokrat.
Vem är jag? Hur började det, det här med politiken?
Jag började med politik inom SSU vid 16 års ålder. Engagerade mig eftersom jag upptäckte att det var gamla gubbar som bestämde och de hade ju ingen aning om vad jag ville, tyckte och tänkte. Jag har alltid haft en uppfattning om allt möjligt – och jag är inte rädd för att ta beslut. Numera brukar jag beskriva mig själv som en kort, morgontrött och mullig tant med humor.
Jag har alltid tillhört vänsterdelen av socialdemokraterna. Tyckte inte om linje 2 i folkomröstningen 1980, skeptisk till att EU lägger sig i detaljer, och samarbetar gärna med andra partier om det leder någonstans.
Hur gick det sen?
Väljarna och mina partikamrater har gett mig flera förtroendeuppdrag. Just nu är jag ledamot i Kommunfullmäktige, 2:e vice ordförande i Byggnadsnämnden, ersättare i Kommunstyrelsen och nämndeman vid Tingsrätten. På regional nivå är jag nämndeman vid Förvaltningsrätten i Skåne och jury i tryckfrihetsmål.
Några intressen utöver politiken?
När jag inte sysslar med politik så är jag aktiv inom nykterhetsrörelsen, ordförande i min IOGT-NTO-förening, spelar amatörteater och sjunger i kör.
Jag varvar ner med korsord, handarbete som stickning, broderi och frivoliteter samt gympar hjärnan med sudoku. Eftersom jag varken har barn, make eller sambo har jag gott om tid att tillbringa med mig själv.
Varför kandiderar jag? Vilka frågor intresserar mig mest?
Politik är att vilja. Alla val man gör i vardagen är politik på ett eller annat sätt och alla val vi gör får någon form av följdverkan. Den fråga som intresserar mig mest på kommunal nivå är hur det ser ut i kommunen och jag har fått förmånen att kunna påverka det genom min plats i Byggnadsnämnden. För det är där vi styr hur nya områdena med bebyggelse kommer att se ut och hur enskilda byggnader ser ut. Jag försöker arbeta för att det blir ”rätt” byggnad på ”rätt” plats.
För mig är också frågan om rättvisa viktig – så jag är glad att jag fått förtroendet att representera allmänhetens uppfattning och insyn i domstolen som nämndeman.