Bjuvs Arbetarekommun 100 år

Bjuvs arbetarekommun fyller 100 år. Till detta vill jag gratulera. Kommunindelningen år 1973 lade grunden för detta, vi skulle annars haft Bjuvs, Billesholms och Ekebys arbetarekommuner som 100-åringar i dag.

Vi kan i programmet läsa att Socialdemokraterna fyller 100 år och det gör vi också.  Men jag vill påstå att vi socialdemokrater har påverkat politiken i fler än 100 år.

Jag har fått det hedersamma uppdraget att få tala om en hundraårig historia på så kort tid som möjligt och jag vill naturligtvis göra mitt bästa.

Hur började det?

1870-talet är ett bra årtal att börja på. I kommunerna Bjuv, Norra Wram, Södra Vram, Ekeby och Risekastlösa hade gruvorna tagit fart och man hade behov av arbetskraft. Eftersom man i jämförelse med andra arbeten hade relativt bra betalt, gick det lätt att rekrytera. Bolagen hade ombud som åkte land och rike runt för att välja rätt arbetskraft och då förstår alla att de som kom hit var inga dunungar, utan tuffa killar.

Hit kom man från Småland, Göinge (Snapphanebygden), Blekinge, Halland och andra håll. Hembygdsföreningen har dokumenterat, som en rolig grej, uppropet vid Gruvan. Gruvfogden skrek Persson, flertalet arbetare tog ett steg fram, många hette Persson och för att ha koll på ordningen gav gubbarna varandra öknamn som Dykaren, Bölja, Kalle Rövare och så vidare.

Men arbetarna var inte organiserade, allt styrdes av gruvägare och bönder. Var man inte lojal, så fick man sparken.

Kommunerna styrdes av en kommunalstämma. Valen till denna var det vi kallar för plånboksval, allmän rösträtt fanns ännu inte. Stämman valde en kommunal nämnd, kommunen var indelad i socknar och dessa i sin tur var indelad i rotlar, som i regel var sex och det är i dessa rotlar som ”tidiga” socialdemokrater kunde påverka samhällsutvecklingen. Tidiga betyder att man ännu inte var organiserade.

Under 1880-talet stod arbetarna under ett väldigt tryck från bolagsledningen, som hade egna poliser. Dessa hade till uppgift att skingra folksamlingar och när så skedde plockades en ur mängden ut av disponenten, i regel den som var värst utsatt med sin försörjning. Denne fick så sparken.

Detta var naturligtvis väldigt kränkande för individen, men även för alla gruvarbetarna. De som ansågs vara ledare för arbetarna plockades ut, sparkades, fick en orm instämplad i sina papper och med detta följde att man inte kunde få anställning hos någon arbetsgivare i Sverige utan vanligtvis blev tvungen att emigrera till Amerika. Pengar till resan samlades in av arbetskamraterna.

Följden blev en klar orientering till socialismen som förkunnades av August Palm, Axel Danielsson (som startade tidningen Arbetet i Malmö) och P.K Lyckholm med flera. Särskilt Axel Danielsson var ofta här på arbetarnas möten.

I brist på lokaler hölls mötena i det fria, man valde platser som skogsdungar och fyrvägskorsningar. Valet var självklart, kom polis så kunde man sticka åt olika håll och så kom de flesta undan.

Mötena var välbesökta av gruvarbetarna i Bjuv och Billesholm, som hade gemensamma möten som samlade många deltagare. Närheten mellan Bjuv och Billesholm gjorde detta samarbete möjligt, men Ekeby var självfallet också med när det verkligen gällde.

Resultatet av all envishet hos arbetarna, och efter strejker, blev att en fackförening bildades 1886 med Janne Jönsson som ordförande, han var 25 år gammal då. Han blev sedermera Grov- och fabriks-arbetareförbundets ordförande.

Den 24 februari år 1888 bildades Bjufs Arbetareklubb, sedan den gamla fackföreningen hade upplösts. I Skromberga bildades Ekeby arbetareförening och i Billesholm bildades till en början en socialistisk klubb, kallad Rothuggareklubben.

Stormöte anordnades, man hade fått lov att hålla mötet i Kohagen i Billesholm. Stora annonser om folkmötet infördes i tidningen Arbetet. Detta oroade Disponent Berg, som köpte Kohagen tre dagar före festen och gav order om att en massa kor skulle släppas på mötesplatsen.

Detta fick mötesarrangörerna höra, så man skickade telegram till Axel Danielsson, som var en av talarna och ägare till tidningen Arbetet, med följande text Kreaturen inköpte festplatsen i Billesholm för 2000 kronor. En annan skog är redan förhyrd och skriftligt kontrakt taget allt är åter klart.

Ny mötesplats blev en skogsdunge vid Mörshög. Resenärer, som kom från både Malmö och Helsingborg, mottogs vid Billesholms station och ettusen arbetare tågade ca 10 kilometer gemensamt till mötesplatsen.

Folk anslöt sig till mötet och efter ett par timmar hade tretusen arbetare samlats. Mötet blev rikskänt, telegram kom från Hjalmar Branting, som i detta påtalade att religionsfrihet och yttrandefrihet inte längre fanns för arbetareklassen. Vidare skrev han i telegrammet ”Leve sammanslutningen, som genom klasskampen skall erövra åter vår stulna frihet och rätt. Å mötets vägnar Hjalmar Branting”. På grundval av detta finns det fog att påstå att socialdemokraterna i Bjuv är äldre än 100 år, även om ännu inte i organiserad form lokalt.

Stormötet gav arbetarna nytt råg i ryggen och Socialdemokratiska partiet bildades år 1889. Strejkerna avlöste varandra på kolfälten.  Arbetarna märkte av vissa framgångar, trots övermakten, och tog i för att få sin rätt.

År 1898 fick vi genom fackföreningarnas envisa kamp våra Folkets hus i Bjuv, Billesholm och Ekeby. Gunnarstorp, som också byggde Folkets hus, kom något senare.  Nu hade arbetarerörelsen egna möteslokaler att tillgå och mötesaktiviteterna ökade. Folkets hus och Folkets park tillkom genom bildandet av Folkets hus-föreningar.

Med denna fasta punkt i tillvaron, mognade nästa steg fram. Man ville också påverka genom politiken och under 1900-talets början tog man tag i detta inom fackföreningarna, då man såg att under åren hade den socialdemokratiska arbetarrörelsen växt sig stark.  Diskussioner kom igång, ungdomsklubbar bildades. Dessa var först på plan att ta den politiska diskussionen. (Ungdomsförbundet SSU grundades först 1917.)

1906 blev året då bildandet av Bjuvs, Billesholms och Ekebys Arbetarekommuner blev verklighet. Gunnarstorp, som ingick i Norra Vrams kommun, bildade också Arbetarekommun.

Men det som allt annat var inte enkelt, många starka viljor skulle enas. Exempelvis i Bjuv, där några tagit initiativet till ett möte, enligt protokoll fört vid gemensamt sammanträde med platsens olika avdelningar lördagen den 28 oktober 1906. Mötet öppnades av Carl Gren, som också blev utsedd att leda förhandlingarna.

Första frågan på dagordningen var bildandet av en arbetarekommun. Efter en kort diskussion beslöts enhälligt att omedelbart bilda en arbetarekommun på platsen. Styrelse valdes som skulle bestå av 7 personer, 3 grovarbetare, 2 träarbetare samt 2 jernarbetare, med skyldighet att kvarstå till nyår. På grund av att endast en träarbetare var närvarande på mötet beslöt man att välja 4 grovarbetare istället för 3. Frågor som anslutning till partiet togs upp, men bordlades, och styrelsen fick uppdraget att så fort som möjligt sammankalla till nytt möte.

Av protokoll fört vid kommunstyrelsens första sammanträde lördagen den 28 oktober framgår att styrelsen konstituerade sig sålunda att som sin första ordförande utse N.K. Törnqvist samt att styrelsen beslutade föreslå att kommunmötet beslutar om anslutning till partiet, detta skulle ske först från och med nyår, men de olika avdelningarna skulle omedelbart ingå i arbetarekommunen.

Av protokoll fört vid möte söndagen den 4 november 1906 framgår att första frågan på dagordningen gällde arbetarekommunens anslutning till partiet. Frågan föranledde en ganska häftig debatt och beslutades efter företagen votering, med 23 röster mot 17 röster, om anslutning till partiet.

Fackföreningsfolket hade bildat en Arbetarekommun och blivit medlemmar i Socialdemokratiska partiet. Nu börjar trappan med dom 100 stegen.

Bjuvs kvinnoförening bildades 1906, Billesholm och Ekeby bildade sina Kvinnoföreningar 1907 och 100-årsjubilerar alltså nästa år. Kvinnoföreningen i Bjuv sökte inträde i arbetarekommunen, men blev inte anslutna förrän den 14 juli 1918.

I februari 1907 kom August Palm och höll föredrag.  Man var organiserade, men det var inte lugnt i leden. Många var heta på gröten och ville att det skulle hända något fort, därför var det viktigt att följa upp med kända agitatorer för att lugna ner stämningen.

1908 började kampen mot ungsocialisterna, där krav ställdes att Bjuvs arbetarekommun skulle lämna det socialdemokratiska partiet. Vid votering med 20 röster mot 16 beslutades att man skulle utträda. Nästkommande möte togs frågan upp igen och då återställdes ordningen om att behålla medlemskapet.

Men rörelsen hade nu växt sig stark, man vill ha platser i kommunalstämman och i kommunalnämnd m m.  Hindren var många, men man hade ju trots allt lyckats samla så mycket röster i valen att det blev möjligt att komma in.

Nästa viktiga händelser ägde rum 1918, då frågan om kommunfullmäktige skulle väljas i kommunerna kom upp. Val avhölls 1919 i Bjuvs, Södra Vrams och Ekebys kommuner, där socialdemokraterna fick en kraftig majoritet redan vid första valet. I Norra Wram med Gunnarstorp hade med motstånd från landshövdingen och godsägaren Gustav Tornérhjelm valet kunnat förhalas till 1920, då även här gruvarbetarna var i flertal.

Men arbetarna valde som ordförande i kommunfullmäktige Gustav Tornérhjelm och hans broder Rudolf Tornérhjelm till vice ordförande, poster som dom sedan hade fram till 1950-talet. Att dom fick uppdraget var för att arbetarna ville visa sin uppskattning för vad bröderna Tornérhjelm gjort för sin byggd.

Med Socialdemokraterna i ledningen började reformarbetet på allvar. Titlar som Backstugesittare, Fattighjon, Statare m m har arbetats bort. Boende som Fattighusen är knappt ett minne blott. Vägen från bondesamhället till industrisamhället var en mycket tung väg som tärde hårt på gemenskapen. Men envisheten klarade även dessa påfrestningar.

Så förflyttar vi oss fram till 1951, då det kom en ny kommunindelning. Billesholm blev kommun med Södra Vram och Norra Wram samt Risekatslösa som ingående kommundelar. För Bjuv blev Gunnarstorp ett tillskott.  Och Ekeby blev oförändrat.  Detta påverkade inte arbetarerörelsens organisation mer än att den stärktes.

1973 var det dags igen med en ny kommunindelning. Då blev Bjuv centralort med Billesholm och Ekeby som ingående kommundelar. Denna gång blev det förändringar i demokratin som upplevdes negativt av många. Kommunfullmäktige i Billesholm och Ekeby lades ner, många duktiga politiker försvann med detta i vår kommun.

1977 bildades tre S-föreningar, Bjuvs, Billesholms och Ekebys. Bjuvs arbetarekommun finns kvar, men två arbetarekommuner försvann. Kvinnoklubbarna i Billesholm och Ekeby lever kvar, men ungdomsklubbar och Unga Örnar är vilande.

Jag har här i korthet försökt beskriva en historia, som jag egentligen önskar att arbetsgrupper tog sig an i studiecirklar, så att vi kunde samla hela vår lokala arbetarerörelsehistoria i en minnes bok. Det finns hur mycket material som helst, det behöver bara sammanställas.

Vi har våra förfäder att tacka för mycket, de har byggt upp ett demokratiskt samhälle med hårt arbete, blod, svett och tårar inför motståndare, som inte skydde några medel för att behålla makten.

Vi har i dag att förvalta vårt arv.

Solidaritet, Jämlikhet och Rättvisa. Vi  hade aldrig nått så långt som vi har gjort utan fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiet. Jag kan nämna som exempel pensioner, lagar, skolor, sjukvård, tandvård, sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och ett samhälle med arbete åt alla högst på dagordningen. Detta är ett måste för att kunna behålla välfärden.

De onda krafterna finns kvar, men man försöker att dölja det genom att ändra namn; Högern blev Moderaterna, nu är det Nya Moderaterna, Bondeförbundet är nu Centerpartiet och Vänsterpartiet har också ett långt namnförändringsregister. De andra partierna nämner jag inte.

Förlorar vi valet, då åker våra Folkets Hus, i Bjuv och Ekeby. Billesholms Folkets Park blir kvar, men Billesholms Arbetares Byggnads förening, den åker.  Detta om något är allvarligt, man vill åt vår ”själ”. Och för motståndarna i så fall en seger efter 108 års försök.

Ja, dom äger oss inte, men kan svälta ut oss rätt fort. En mycket effektiv metod, som jag har tagit upp tidigare i mitt föredrag.

Den 17 september behöver vi alla ställa upp. Om vi gör det, så klarar vi en valseger, men då måste alla hjälpa till.

Jag avslutar med att tacka och gratulerar en hundraåring som jag önskar, till att börja med, etthundra år till.

Bert Roos

Tal av Bert Roos vid Bjuvs Arbetarekommuns 100-årsjubileum i Billesholms Folkets Park den 29 augusti 2006