Skolan

Per Carlsson:  Tidiga betyg är inte lösningen!

Hur svensk skola skall lyftas till en högre nivå har debatterats under flera år. Från borgerligt håll myntades begreppet ”flumskola” för att påskina att det inte finns vare sig ordning och reda, mål eller krav i skolan. Denna myt har bit för bit skjutits i sank under de senaste åren. allianspartierna ville inte ta ansvar för skolans svaga utveckling de två senaste mandatperioderna och hade ett behov av att skylla haveriet på några andra, och då blev det mycket missvisande begreppet ”flumskola” synonymt med tidigare regeringars skolpolitik. Väljarna ratade den borgerliga skolpolitiken i höstens val. Jan Björklunds skolpolitik ansågs misslyckad och det blev tydligt för väljarna att Alliansen var inne i en återvändsgränd. Väljarna ville ha något annat.

En fråga som Alliansen hängt fast vid är synen på betyg. Ju tidigare desto bättre tycks inställningen vara. Ju tidigare man kan definiera ett skolbarn med ett betyg ju bättre tycks allianspartierna tro att det skall gå för det barnet. Just nu planerar Alliansen att driva igenom i riksdagen att betyg skall ges från och med fjärde klass, alltså två år tidigare än idag. Vi vet också att det största allianspartiet Moderaterna för något år sedan kunde tänka sig ännu tidigare betyg. Är det då så att barn lyckas bättre i skolan om betyg sätts tidigt? Svaret är nej. Verkligheten kanske till och med är den motsatta. Om man som barn får sina brister i kunskaper och färdigheter tydligt definierade i ett betyg kan det till och med döda den glädje som tidigt måste få finnas i skolan. Det kan också slå sönder en självkänsla och leda till att barnet får känslan av att inte riktigt passa in i skolan. Kring detta har det forskats en del, och en person som har skrivit om just detta är professorn i pedagogik vid Linköpings universitet Andres Fejes. Han säger att forskningen är entydig kring att betyg har en väldigt styrande effekt på eleverna. Betyg är en sådan sak som tydligt stämplar människor. De är inte bra för en tioårings självkänsla. Det är problematiskt om elever redan vid nio-tio års ålder ska behöva tänka på att man ska betygsättas. Det skulle kunna vara förödande för många skolbarn. En annan stark invändning från forskningen handlar om att eleverna tidigare tvingas fokusera på betyg i stället för sådant som att det kan vara kul med lärande och intressant att vara i skolan. Lite av glädjen i skolan går alltså förlorad med tidiga betyg. Ett argument som allianspartierna anfört som viktigt skäl för tidiga betyg är att man på det sättet identifierar de elever som har det bekymmersamt i skolan och då kan också tidiga insatser sättas in. Detta är ett mycket ihåligt argument. Problemet i svensk skola idag är inte brist på information och kunskap om vilka elever som behöver hjälp. Det vet man redan. Problemen är i stället resursbrist och att lärare inte får de förutsättningar som krävts.

När förslaget att sänka betygsåldern till årskurs fyra skickades ut på remiss var kritiken massiv. En sammanställning av remissvaren visar att 34 av de 44 remissinstanserna avstyrker förslaget. Bland dem som är skeptiska finns tunga instanser som Skolinspektionen, Skolverket, flertalet lärosäten och de båda lärarfacken, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Hittills har Alliansen inte velat lyssna på kritiken. De har slagit professionen ifrån sig. De är fast i en ideologisk låsning när det gäller synen på betyg.

Allianspartierna borde sluta experimentera med svensk skola. De borde besinna sig, lyssna på forskningen och ta till sig av vad remissinstanserna säger. Alliansen talar mot bättre vetande. Det är hög tid att låta förnuft gå före ideologi, för en gångs skull.

Per Carlsson (S)

Sidan uppdaterades senast: 2015-02-06 17:32