Motioner, insändare, yrkanden och reservationer

Vi vill att Barn - och utbildningsnämnden får ett tillskott på 44,5 miljoner kronor. Majoriteten vill inte satsa på skolan.

En skolpolitik med satsningar på ökad kunskap

Kunskapsresultaten i skolan sjunker generellt i Sverige. Vi hävdar oss inte längre lika självklart som vi gjorde för några decennier sedan. Eleverna i Danderyd fortsätter att prestera på en förhållandevis hög nivå, beroende på att föräldrar i Danderyd både kan och vill stötta sina barn på ett sätt som gör att de klarar skolgången, trots att resurserna är begränsade. Det viktigaste för att utveckla och förbättra förskola och skola är tillgång till välutbildade och kompetenta lärare. Löneutvecklingen har varit positiv de senaste åren, och utöver avtalen medger Lärarförbundet att en betydande löneglidning äger rum, eftersom bristen på kompetenta lärare är stor och konkurrensen om lärarna mellan Stockholms läns kommuner hårdnat väsentligt. Det är positivt att lönerna ökar i förskola och skola, men det innebär samtidigt att uppräkningen av pengen är otillräcklig. Socialdemokraterna vill se ökade investeringar i kunskap, såväl i de tidiga åldrarna som hela vägen upp till gymnasiet. Vi vill att Danderyds skolor inte bara ska hävda sig väl i svenska jämförelser, utan även i jämförelse med norra Europas bästa skolor. Idag kvalitetsgranskas förskolor och skolor kontinuerligt och jämförs med andra skolor i regionen. Barn och utbildningsnämnden bör därutöver få i uppdrag att utreda och  initiera en kontinuerlig benchmarking gentemot jämförbara nordeuropeiska storstäder.

 

Socialdemokraternas skolpolitik har som målsättning att skapa en skola med skickliga skolledare, engagerade och kompetenta lärare och trygga och intresserade elever som utifrån sina förutsättningar utvecklas och lär sig. Att utgå från eleverna innebär att skolan måste ändra och anpassa sitt sätt att arbeta utifrån de elever och elevgrupper som finns i skolan. Skolan måste ges utrymme och förutsättningar att anpassa lärarnas tid och arbetsuppgifter utifrån elevernas behov. Vi bör sträva efter en mer flexibel skola som gör det möjligt för fler barn att nå målen. Kommunen ska erbjuda rätt förutsättningar för förskolor, skolor och gymnasiet att erbjuda en högkvalitativ utbildning. Varenda unga ska klara skolan oavsett bakgrund – det är utgångsläget! 

 

Handlingsplan för att öka andelen förskollärare

Förskolan är en mycket viktig verksamhet som har förutsättning att påverka barns tidiga utveckling. Barn som har tillgång till bra förskolor klarar skolgången mycket bättre. Det är i förskolan barnet får chans att utveckla språket som är en mycket viktig nyckel för att tillgodogöra sig kunskaper. Förskolan är särskilt bra på att utjämna och i positiv bemärkelse kompensera barnens olika hemmiljöer. Forskning och erfarenhet visar att språkutvecklingen är som intensivast i förskoleåldern och under de tidiga skolåren. Det är genom den sociala samvaron med andra som barnet upptäcker språket. Och genom samvaro med andra barn och vuxna med större kunskaper får de hjälp att utvecklas. Det är därför som det är så viktigt med hög pedagogtäthet i verksamheterna. I Danderyds kommun når vi idag inte upp till det mål om minst 50% andel utbildade förskollärare i verksamheterna som vi uppställt. Nu är det dags att utveckla en konkret handlingsplan som bryter den negativa utvecklingen. Lönenivån måste successivt höjas. Men andra åtgärder måste också vidtas. En del handlar om att påverka regeringen att öka antalet utbildningsplatser, men kommunen kan också underlätta genom att ge bättre möjlighet för anställda inom barnomsorgen att vidareutbilda sig. Barnsskötarna på förskolorna är också viktiga. Det handlar inte bara om att vidareutbilda barnskötare till förskollärare, utan också om att se till att all personal på förskolorna har minst barnskötarutbildning. Barnen har rätt till utbildad personal, och kommunens anställda har rätt till relevant utbildning. Socialdemokraterna yrkar att Barn och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram en konkret och ekonomiskt realistisk handlingsplan för att säkerställa att målet om en 50% pedagogtäthet i förskolan uppnås senast 2016.  

 

Kompensation för löneökningar

I 2013 års budget kompenserades skolorna för en del av de löneökningar som det löneavtalet medförde. En särskild pott tillfördes om 5,7 MSEK. Dock undantogs elevassistenter och fritidshemspersonal. Vi reagerade mycket starkt förra året på att verksamheten för särskilt stöd i skolan och fritidshemmen blev föremål för besparingar, och yrkar därför att dessa verksamheter kompenseras retroaktivt med 0,1 MSEK för verksamheten särskilt stöd (elevassistenter) samt 0,9 MSEK för verksamheten fritidshem (fritidspedagoger). Dessa två verksamheter har synnerligen stor betydelse för att verka för att alla elever får möjlighet att uppnå kunskapsmålen.

 

Kompetensutveckling och lärarnas betydelse

Det är angeläget att från politikens sida arbeta långsiktigt för att stärka läraryrkets status. En viktig del är lönen och individens möjlighet att göra karriär och kontinuerligt få möjlighet till kompetensutveckling. En kommun som vill behålla och kunna rekrytera kompetenta lärare måste vara beredd att satsa ordentligt och långsiktigt. Redan år 2020 befaras en brist på 43 000 lärare i Sverige. Utan en genomtänkt strategi för att attrahera kompetenta lärare kommer krisen att slå hårt även mot vår kommun. Bristen på utbildade pedagoger gäller även på förskolans område.

Vi vill poängtera att det nu är mycket angeläget att skapa ekonomiskt utrymme för att höja kompetensen och skickligheten hos lärare och pedagogisk personal.

Vid sidan av olika former av kompetensutveckling så kan arbetsgivarna medvetet satsa på att lyfta fram duktiga lärare som ’goda exempel’, man kan ge utmärkelser och belöningar, samt låta lönen avspegla särskilt goda insatser. Vi vet från forskningen vad som karakteriserar en bra lärare. En bra lärare är duktig på att motivera och skapa positiva relationer med eleverna och tror på deras förmåga. De har förmågan att tydliggöra mål och riktlinjer för arbetet i klassrummet och involverar eleverna. De är också skickliga på att undervisa, har hög kunskapsnivå och förmår variera material och metoder för inlärning.

 

Regeringen har infört två nya karriärtjänster inom skolan som gäller fr.om. 1 juli 2013. Den ena är förstelärare, och den andra kallas särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning (lektor). Syftet är att stärka läraryrkets attraktivitet och tillförsäkra god undervisning för eleverna. Förstelärarna får en extra lön om 5 000 kr/månad. De ska i huvudsak vara kvar och undervisa, men har viss nedsättning av sin ordinarie undervisningsplikt för att leda och utveckla undervisningsarbetet. Nedsättningen i undervisning och/eller administration måste kompenseras fullt ut, vilket det inte gör idag. Sammanfattningsvis förutsätter  inrättandet  av karriärtjänster för lärarna ekonomiska förstärkningar. Det statliga bidraget behöver kompletteras med en höjning av skolpengen. Skickliga lärare ska ha bra lön och ges förutsättningar att jobba tillsammans med andra för att utveckla undervisningen. Men för att stärka läraryrkets status på lång sikt så hjälper det inte att öronmärka pengar för vissa lärare. Läraryrkets status måste höjas på sikt och det kan bl.a. ske genom att erbjuda alla lärare möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling.

 

Vi yrkar att Barn och utbildningsnämnden tillförs extra resurser för utbildning och fortbildning av lärare och förskollärare. Det ligger i linje med att Danderyds kommun behöver arbeta aktivt med att stärka sin attraktivitet som arbetsgivare. Socialdemokraterna har redan aviserat att de s.k. AFA-pengarna som återbetalats till kommunen under 2013, samt de återbetalningar som med stor sannolikhet betalas tillbaka under 2014, bör avsättas till förmån för fortbildningsinsatser för bl.a. förskollärare och lärare. Under 2014 yrkar vi att 15 MSEK,(utav totalt 26 MSEK) tillförs Barn och utbildningsnämnden för utvecklingsinsatser för inrättandet av karriärtjänster, samt inom området nationella reformer, ökad kompetens om barn i behov av särskilt stöd och ökad andel högskoleutbildade inom förskola, skola och fritidshem. Majoritetens budgetförslag innehåller inga satsningar i den riktningen. M, C och Kd är som vanligt ”nöjda” med det som uppnåtts. Det är särskilt oroväckande mot bakgrund av att det föreligger behov som barn och utbildningsnämnden identifierat och som den styrande majoriteten ej prioriterar, t ex behov av fördjupade kunskaper om läroplansmål och IT i undervisningen. De extra medel som vi tillför kan även användas för vikarieersättning för att stimulera och göra det möjligt för skolorna att förbättra måluppfyllelsen på dessa områden.  

 

Under senare tid har lärarnas betydelse för elevernas kunskapsutveckling diskuterats och många varningsklockor klämtar som måste tas på stort allvar. Vi avsätter därför särskilda resurser för att underlätta för lärare att vara lärare. Den administrativa bördan har ökat successivt och kommit att dominera lärarnas arbete allt mer. Utvecklingen behöver brytas och förutsättningarna för lärarna att ägna sig åt elevernas undervisning behöver förbättras väsentligt. Vi föreslår därför att skolorna i Danderyd får möjlighet att anställa lärarstuderande som lärarassistenter. Lärarstuderande ges möjlighet att prova på jobbet och befintliga lärare får avlastning. De skolor som väljer att pröva den modellen får ekonomisk kompensation för detta. Vi yrkar att Barn och utbildningsnämnden tillförs 3 MSEK under 2014 för skolor som väljer att anställa lärarstuderande som lärarassistenter.

 

 

IT-mognad

Socialdemokraterna anser också att det är viktigt att stötta ansträngningarna att digitalisera förskola och skola. I Danderyd har vi kommit en bit på väg genom att introducera 1-1 satsningar. Men för att skolans IT-mognad ska utvecklas snabbare krävs mer resurser. Och det är angeläget. IT i skolan är att öppna möjligheterna för elevers lärande. Det gäller att utnyttja teknikens fördelar för att stötta elevernas utveckling. IT är ett pedagogiskt verktyg som eleverna behöver för att möta framtiden. En gedigen digital kompetens förutsätter att skolorna har en stabil och tillgänglig infrastruktur med stor öppenhet i form av nätverk, digitala resurser och verktyg. Målet är att alla elever inom en snar framtid ska ha tillgång till datorer eller surfplattor i undervisningen. Särskilda projektmedel behövs för att skapa förutsättningar för ett mer organiserat erfarenhetsutbyte kring IT-användning på skolans och förskolans område. Det är också nödvändigt med olika typer av försöks- och forskningsprojekt som syftar till att studera befintliga undervisningsformer, samtidigt som nya kan utvecklas. IT ska integreras i den dagliga undervisningen. Den nya skollagen ställer krav på att skolan ska bemästra och tillhandahålla moderna verktyg. Kommunen har ett ansvar för att göra det möjligt. Med särskilda projektmedel kan förutsättningar skapas för att initiera strukturer kring digitaliserings-processen, t ex möjliggöra för skolan att avsätta tid, plats, former och rutiner för att sprida goda exempel, erfarenheter, tips och annat relevant material. Inom det här området synes det vara särskilt lämpligt med professions-utveckling genom instiftande av särskilda karriärtjänster. Det bör i ett första steg utredas. IT användning ska betraktas som ett grundläggande och viktigt verktyg för att uppnå en likvärdig och modern utbildning. För att påskynda IT-mognaden i förskola och skola yrkar socialdemokraterna att nämnden tilldelas 0,5 MSEK under 2014 för att kartlägga behov och ta de första stegen mot kompetenshöjning inom detta område.

 

Fritidshemmen behöver en ordentlig satsning

Fritidshemmen är ytterligare ett område som behöver mer resurser. Fritids ska på samma sätt som skolan syfta till att stödja barnens intellektuella, sociala, emotionella och fysiska utveckling. Det ska finnas utrymme för såväl fria aktiviteter som mer stödjande, t ex läxläsning. Verksamheten är viktig och ska bidra till att skapa sammanhang och helhet i skoldagen. Man ska erbjuda en meningsfull fritid och en god omsorg. Detta kräver en högre personaltäthet än den vi har idag.  Fritidshemmen lever inte upp till sin fulla potential. Vi ser framför oss att de i högre grad skulle kunna bidra till att stimulera barnens utveckling och lärande, kort sagt att det pedagogiska uppdraget måste tas på allvar och att det finns resurser att leva upp till skollagens intentioner. Stora barngrupper gör att omsorgsambitionerna inte går att förverkliga. Det behövs fler fritidspedagoger för att skapa en meningsfull verksamhet. Personaltätheten behöver bli högre och barngrupperna mindre, för att se till att barnen får en god omsorg och en god pedagogisk kvalitet. Många föräldrar idag är oroade över att barnen inte blir sedda som individer och att de ska bli mobbade, det visar Kommunals rapport ”Har någon sett Matilda?”. Barngrupperna har dubblerats på 30 år och det är nästan tre gånger så många barn per vuxen. Vi socialdemokrater anser att det är en oroande utveckling. Alla barn förtjänar en trygg och utvecklande verksamhet. Föräldrar ska kunna känna sig trygga när barnen är på fritidshemmet. De ska inte behöva känna press att hämta tidigt för att de inte litar på att barnen har det bra. Fritidshemmen har en viktig uppgift att stötta barnen i skolarbetet. Verksamheten ska bidra och stötta måluppfyllelsen i skolan. Vidare ska verksamheten motverka mobbning och slutligen också kompensera för barns olika uppväxtvillkor och behov. Mer resurser behövs för att få mindre barngrupper och högre personaltäthet samt för att öka fritidshemmens förutsättningar att kompensera för barns olika villkor och behov.

 

Reell valfrihet inom förskola och skola för alla barn och ungdomar

Socialdemokraterna är för valfrihet inom välfärdens olika områden. I Danderyds kommun kan föräldrar välja mellan olika alternativ när det gäller förskolor och skolor och göra medvetna val. I stor utsträckning får man också förstahandsvalen tillgodosedda. Valfriheten förutsätter dock att det finns en viss ’luft’ i systemet, d v s vi måste överdimensionera verksamheterna på ett sätt så att det i praktiken blir möjligt att faktiskt välja. Det påverkar planeringsförutsättningarna och kostnadseffektiviteten. En verklig valfrihet förutsätter att det jag vill ha verkligen också finns att tillgå. Och att det finns plats för mitt barn. En grupp barn som har särskilt svårt att få sina behov tillgodosedda i en liten kommun som Danderyd är barn med särskilda behov. Den gruppen av barn har en begränsad valfrihet. Här behövs ansträngningar göras för att alla barn ska kunna få mer valfrihet. En väg att gå är att kommunen ingår samarbetsavtal med andra kommuner för att på så sätt öka möjligheterna för kommunens barn att också välja alternativ utanför kommungränsen. I dag hamnar Danderyds barn per automatik sist i kön när det gäller att söka en specialskola/särskola utanför kommunen. Det medför i praktiken att barn med särskilda behov har en väldigt begränsad valfrihet såväl inom kommunen samt tillgång till plats i angränsande kommuner. Barn med särskilda behov kan söka plats i skola utanför kommunen men hamnar då sist i deras kö.

Socialdemokraterna i Danderyd yrkar

att Barn och Utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram ett avtal för samverkan mellan kommunerna i Stockholms län i syfte att underlätta för Danderyds barn att få ökad valfrihet och tillgång till skolor för barn med särskilda behov. Barn och utbildningsnämnden får också ett uppdrag att utreda på vilket sätt som valfriheten kan ökas också för barn med särskilda behov. Förslag på åtgärder bör behandlas av nämnden skyndsamt.

 

 

Flexiblare, behovsanpassad omsorgstid och peng efter faktisk öppettid

 

25-30 tim/vecka vid föräldraledighet, studier eller arbetslöshet

I Danderyds kommun garanteras alla barn tillgång till förskola eller pedagogisk omsorg 20 timmar per vecka. På vissa enheter kan föräldrarna omfördela dessa 20 timmar så att barnen får fler timmar per vecka under terminerna och motsvarande färre timmar under lovveckor. Detta gäller för kommunens förskolor. Förskolorna beslutar på vilket sätt dessa timmar kan förläggas så att det passar med verksamheterna. Socialdemokraterna i Danderyd vill utöka till 25 timmar per vecka, med möjlighet upp till 30 tim/vecka med undantag för lovveckor enligt nuvarande regelsystemet. Det huvudsakliga skälet är barnperspektivet. Förskolans pedagogiska uppdrag är allt mer betydelsefullt för barnens utveckling och forskning visar att barn som har tillgång till förskolans verksamhet klarar sig bättre i grundskolan. Förläggningen av tiden bör göras med hänsyn till barnens behov av en god verksamhet och föräldrarnas behov av avlastning. (3,5 MSEK)

 

Möjlighet att utöka ramtiden från 50 till 57,5 tim/vecka

Vi anser att det behövs en flexiblare inställning till omsorgstiden för både barnomsorg och skolbarnsomsorg, där dagens 50 timmar/vecka vid behov ska kunna utökas till 57,5 timmar/vecka. Flera andra kommuner i regionen har betydligt generösare ramtider än så. Danderyds låga ramtid skapar stora svårigheter för föräldrar som arbetar exempelvis inom sjukvården, där arbetstiden börjar kl. 07.00 och för föräldrar med långa restider. För barnets del kan detta innebära att hon/han måste vistas på flera olika ställen under en och samma dag. I dagens system är föräldrarna hänvisade till att själva ”förhandla” med förskolan och majoritetsbesluten blir avgörande. Vi föreslår att där behov föreligger ska en förskola kunna få extra resurser för att öppna tidigare på morgonen. Hur detta ska organiseras mer i detalj behöver självklart utredas, men vi tänker oss någon form av ansökningsförfarande baserat på ett faktiskt behov.

 

Anpassning av pengen till förskolorna efter faktiska öppettider

Med nuvarande pengsystem utbetalas samma peng till alla förskolor, oavsett den faktiska öppettiden. Öppettiden bestäms inom den fastställda ramtiden efter föräldrarnas önskemål om omsorgstid. Detta innebär att vissa förskolor, som har öppet betydligt kortare tid än ramtiden, får lika mycket betalt som de som har öppet i princip fulla ramtiden. Dessutom är det väl känt att en del förskolor pressar föräldrar att acceptera kortare tider än de egentligen skulle behöva.

En anpassning av bidraget till de faktiska öppettiderna skulle dels ge en bättre hushållning med kommunens resurser, dels garantera att familjerna verkligen får den omsorgstid de har rätt till. För att kunna beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslaget behövs dock en ordentlig kartläggning av föräldrarnas faktiska behov av omsorgstid samt en utredning av hur bidragssystemet sedan ska utformas i detalj. Vi yrkar att Barn och Utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda hur pengen till förskolorna kan anpassas efter faktiska öppettider, samt att åskådliggöra hur skillnader i öppethållande slår ekonomiskt, med syfte att ta fram en mer rättvis modell för ersättning.

 

Skolutveckling

En del i ett tydligt politiskt ansvarstagande vad gäller kommunens skolutveckling handlar om att frigöra och avsätta medel för implementering av nationella reformer. Pedagoger behöver tillförsäkras kompetensutveckling avseende ny läroplan och nya kursplaner. Andra viktiga områden handlar om att generera ny kunskap och former för att garantera rättvis betygssättning och bedömningar. Det finns många utvecklingsområden som identifierats av barn och utbildningsnämnden. Socialdemokraterna i Danderyd vill att särskilda projektmedel avsätts för detta och har avsatt pengar i 2014 års budget. Vidare ser vi också ett behov av att höja kompetensen och nyttjandet av IT inom undervisningen. Här finns också behov av särskilda satsningar i syfte att snabba på IT-mognaden inom såväl förskola som grundskola. Det är viktigt att vända trenden med sjunkande resultat i den svenska skolan. I Danderyd är resultaten på en hög nivå nationellt, men det finns mer att ge innan vi når upp till målet att ha inte bara Sveriges bästa skola, utan internationellt sett den bästa skolan och de bästa pedagogerna. Lärarnas status och kompetens måste höjas.

 

Under senare tid har det blivit allt vanligare att föräldrar anlitar Läxhjälpsföretag för att stötta sina barn. Skolverkets Generaldirektör Anna Ekström har bl.a. uttalat att "Vi inte kan ha ett system som är beroende av att föräldrar ser till att deras barn klarar skolan". Skolverkets undersökningar visar hur skillnader mellan elevers resultat accelererat: mellan elever vars föräldrar gjort aktiva val och de föräldrar som inte gjort det. Även om det är positivt att skattesubventionen hjälper fler att förbättra sina resultat, så är det viktigt för oss socialdemokrater att alla elever får ta del av hjälpen. I grunden borde skattepengar som används på läxrut istället användas för att förbättra skolans resurser generellt. Genom att erbjuda läxhjälp till alla i skolan ser vi till att satsa även på dem vars föräldrar inte gör aktiva val. Skolan och fritidshemmen ska tillsammans tillhandahålla och satsa på läxhjälp. Vi ger skolorna ekonomiska förutsättningar att på riktigt kunna ge fler elever möjligheter att få läxläsningshjälp. Socialdemokraterna avsätter 5 MSEK för inrättandet av läxläsningshjälp i skolans/fritidshemmens regi för samtliga skolbarn i årskurs 1-9.  

 

Modern skolforskning visar att insatser för att stärka elever som har störst behov, tillsammans med insatser för att stärka lärarrollen och det pedagogiska ledarskapet kommer alla barn till del. Den generella kunskapsnivån ökar. När barn inte når målen, eller om det finns andra särskilda skäl så ska det bli möjligt att införa skolplikt på sommaren. Vi föreslår konkreta insatser för ökad undervisning för de barn som har störst behov. Inget barn ska lämna skolan utan att ha uppnått målen. Barn och utbildningsnämnden bör få ett uppdrag att utreda vilka barn som behöver extra stöd för att klara av målen och om det kan ske genom att erbjuda en extra sommartermin. Sommarskola ska vid behov erbjudas under hela grundskolan, inte bara för de äldsta barnen. Forskningen visar att tidiga insatser är avgörande för barnets kunskapsutveckling. Så det finns ingen anledning att vänta tills det är för sent! Vi vill ge alla Danderyds elever möjligheter till kunskap och lärande utifrån deras individuella förutsättningar. Frivillig sommarskola erbjuds alla grundskoleelever i kommunen efter behov, vid lämpliga kommunala skolor i kommunen. (3 MSEK)

 

Barnomsorg på obekväm arbetstid

Arbetsmarknaden ställer högre krav idag än tidigare. En flexibel arbetsmarknad kräver att barnomsorg kan erbjudas barn på de tider som föräldrar måste arbeta. Vi är mycket glada att Danderyds kommun nu infört möjligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det betyder mycket för ensamstående föräldrar, eller föräldrar som måste arbeta skift. Inom allt fler yrken förutsätts människor arbeta på obekväm arbetstid. Det gäller såväl inom vård och omsorg, som handelsanställda och inom olika typer av transportyrken, t ex busschaufförer, piloter, tunnelbana, taxi etc. I ett första skede har majoriteten beslutat om att familjer ska kunna ansöka om att få barnomsorg i det egna hemmet på obekväm arbetstid.  Vi bedömer att det bör finnas beredskap för att också anpassa något kommunalt daghem så att det kan vara öppet mer flexibelt på timmar under dygnet som föräldrarna har behov av omsorg. Vi bedömer att behovet troligtvis kommer att växa och är beredda att avsätta de resurser som krävs för att möta efterfrågan. Vi yrkar att BUN utreder förutsättningarna att utöka ramtiden väsentligt eller efter behov på någon kommunal förskola i kommunen så att det motsvarar det faktiska behov föräldrarna har. En utökad ramtid bör kompenseras.

 

Nämnd och Administration

Barn och utbildningsnämndens tjänstemän har successivt kommit att få ett allt större ansvar för frågor och utredningar som är av yttersta betydelse för kvalitetskontroll och utveckling av förskolan och skolan i Danderyds kommun. Mot den bakgrunden föreslår vi en förstärkning om 2% på nämnd och administration, att användas till personalens kompetensutveckling och löneutveckling (0,2 MSEK). Extra resurser behövs också för att periodvis kunna projektanställa personal. (0,8 MSEK)

 

Yrkanden

 

För barn- och utbildningsnämnden yrkar vi:

 

 

  • att Barn och Utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda och initiera en kontinuerlig benchmarking gentemot jämförbara nordeuropeiska storstäder.  
  • att Barn och Utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram en konkret och ekonomiskt realistisk handlingsplan för att säkerställa att målet om en 50% pedagogtäthet i förskolan uppnås senast 2016.  
  • att verksamheterna för särskilt stöd och verksamheten fritidshem kompenseras retroaktivt med 0,1 MSEK elevassistenter samt 0,9 MSEK för fritidspedagoger
  • att Barn och Utbildningsnämnden tillförs 15 MSEK för utvecklingsinsatser för inrättandet av karriärtjänster, samt inom området nationella reformer, ökad kompetens om barn i behov av särskilt stöd, och ökad andel högskoleutbildade inom förskola, skola och fritidshem.
  • att Barn och utbildningsnämnden tillförs 3 MSEK att användas för att kompensera skolor som väljer att anställa lärarstuderande som lärarassistenter. 
  • att under 2014 starta projekt för att öka IT-mognaden i skola och förskola. (0,5 MSEK )
  • att skolbarnomsorgspengen ökar så att lärartätheten ökar med motsvarande 20%, d v s vi vill att antalet barn per årsanställda sjunker från 25 till 20 barn. En ökad personaltäthet bör genomföras snarast möjligt och senast från och med hösten 2014 (12,5 MSEK).  
  • att barn till föräldralediga, studerande, arbetslösa garanteras pedagogisk barnomsorg 25 tim/vecka eller 30 tim/vecka exklusive lovveckor enligt nuvarande regler, (3,5 MSEK)
  • att kommunen aktivt arbetar för att sluta kommunöverskridande överenskommelser i syfte att öka valfriheten i förskole- och skolval för barn i behov av särskilt stöd.
  • att ramtiden för både barnomsorg och skolbarnsomsorg fr.o.m. 2014 vid behov utökas från dagens 50 timmar per vecka till 57,5 timmar per vecka.
  • att ett nytt system för mer flexibelt pengsystem inklusive nya villkor för godkännande av verksamhet utarbetas och införs.
  • att skolorna tillförs extra medel för inrättandet av läxläsningshjälp för samtliga skolbarn i årskurs 1-9 (5 MSEK)
  • att nämnden utreder hur många barn som behöver extra stöd för att nå målen och att alla elever som har behov erbjuds undervisning under sommaren vid lämplig kommunal skola i kommunen (3 MSEK).
  • att nämnden tillförs extra medel för kompetensutveckling, extra löneutveckling till befintlig personal, samt projektanställningar, (1 MSEK)

Majoriteten i Danderyd försummar fritidsverksamheten  

Vi socialdemokrater ser att den styrande majoriteten prioriterar låg skattenivå framför att ta ansvar för de verksamheter som är särskilt viktiga för barn och ungdom.

Vi vill att barn och ungdomar och deras föräldrar i Danderyd ska kunna lita på att kommunen gör allt för att säkra kvaliteten i skolan och fritiden. Men då behövs mer resurser.

Vi lade i budgetfullmäktige den 26 - 27 november förbättringsförslag på runt 20 miljoner kronor när det gäller verksamhet för barn och ungdom, vilket motsvarar 20 öre på skatten. Våra satsningar på fritidsverksamheten kan sammanfattas i fem punkter:
Mer personal på fritids
Kompensation för löneökningar
Sänkning av avgiften till kulturskolan
Ökade resurser till fritidsgårdarna
Införande av Kulturhundring

Mer personal på fritids

Vi anser att kommunen länge nog nedprioriterat skolbarnomsorgen i Danderyd. Många föräldrar är förvånade över de knappa resurser som fritidshemmen har. Idag går det i snitt 25 barn per vuxen. Det är inte hållbart. Vi föreslår att snittet sänks till 20 barn per vuxen.

Kompensation för löneökningar

Majoriteten kompenserar skolorna för löneökningarna 2013 bara till förskole- och grundskolelärare. Men för personalen på fritidshemmen och elevassistenter ska löneökningen tas inom ram, dvs. genom neddragning av verksamheten. Vi anser att alla som tar hand om våra ungdomar ska ha rätt till lön för sitt arbete. Vi kompenserar för löneutvecklingen. 

Avgiften till kulturskolan

Majoriteten höjer den redan skyhöga avgiften till kulturskolan. Vi sänker den med 10 procent så att ingen stängs ute.

Fritidsgårdarna

Majoriteten sparade på fritidsgårdarna 2012 och vi anser att de måste få tillbaka sina resurser så att de kan vara en trygg och viktig verksamhet för ungdomarna. 

Kulturhundring

Vi vill satsa på en kulturhundring till alla barn från förskolan till gymnasiet.


Vi vill skapa den bästa möjliga miljön för våra barn och ungdomar, något som alla borde skriva under på!

 

 

Inlägg från tidigare år

Nu har det hänt igen!
Nu har det hänt igen. Moderaterna och Kristdemokraterna har presenterat sin budget för Barn och utbildningsnämnden 2011. Förskolan och skolan måste spara. Pengen höjs inte tillräckligt för att kompensera för kostnadsökningarna. År efter år upprepas detta. Man säger på valaffischerna att Danderyd ska ha Sveriges bästa skola och så är man inte beredd att satsa resurser. Målet är lägsta kostnad jämfört med andra kommuner och lägsta skatt. Ännu så länge kan man skryta med Sveriges bästa betygsresultat i nian tack vare jättebra skolpersonal och engagerade föräldrar. Men när nya lärare ska anställas - hur ska man då kunna konkurrera med andra kommuner?  Och hur ska kvaliteten i förskolan och skolan kunna upprätthållas om man måste spara genom att avskeda personal och ha större grupper? Den ekvationen går inte ihop.

Bokslutsdebatt 2010-05-10. Anförande av Inger Ruin

Inför Årsredovisningen för 2009 vill jag göra några påpekanden och reflektioner som rör Barn- och utbildningsnämnden.
 
Danderyd är fantastiskt. I undersökning efter undersökning får vi veta att vi är bäst. Vi är rikast, vi är mest utbildade, vi är friskast, vi är nöjdast, våra skolbarn får de bästa betygen. I våra egna enkätundersökningar får vi bekräftelse på att måluppfyllelsen är god i förhållande till våra beslutade inriktningsmål. Det finns valfrihet och mångfald, barnen i förskolan är trygga, kunskaps- och personlighetsutvecklingen i grundskolan är den bästa möjliga.

 I det läget verkar det närmast löjligt att stå här och kritisera och att anstränga sig för att hitta sprickor i den fina fasaden. Och ändå är det just det jag tänker göra. Dels för att det ingår i den politiska oppositionens uppgifter och dels för att det faktiskt finns brister som bör diskuteras för att kunna rättas till.  

 En noggrannare granskning visar att allt inte är perfekt. 5 förskolor har t.ex. granskats av utbildade observatörer inom utvärderingssystemet Våga visa och på 2 av dem finns brister som handlar om barnens lärande och hur personalen dokumenterar kunskapsutvecklingen. Även föräldraenkäten i Våga visa anger att det finns ett missnöje på det området. En förklaring förs fram i BUNs Årsredovisning. Man skriver: ”Andel av personalen med högskoleutbildning är lägre i Danderyd jämfört med andra förortskommuner. Andelen har dessutom sjunkit de senaste åren. Vi är oroade över denna trend och bedömer att en del av de förbättringsområden vi lyfter fram kan hänga ihop med den minskade andelen högskoleutbildade.” s 26  Tjänstemännen på UKK har alltså själva granskat ett större antal förskolor och man har funnit att det finns brister i verksamheten som man tror beror på den minskande andelen högskoleutbildad personal.
     I grundskolan har personaltätheten sjunkit  mellan 2007 och 2008 från 7,3 lärare per 100 elever till 7,1  medan personaltätheten har ökat /från 7,9 till 8,0/ under samma tid i de kommuner som vi jämförs med.  När det gäller våra fritidshem så har vi lägre kostnad per elev, lägre personaltäthet och lägre andel årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning än genomsnittet i jämförbara kommuner.

Varför det skall behöva vara så här i vår privilegierade kommun? Både personaltäthet och lärarkompetens i förskolan och grundskolan är ekonomiska frågor. Inför budgeten 2009 föreslog vi socialdemokrater att förskolepengen och fritidspengen skulle skrivas upp för att motsvara kostnadsökningarna. Majoriteten sparade bort 1,2 mkr på förskolan och en halv miljon på fritids. Vi ville också satsa ytterligare 1 mkr för att förbättra förskolornas ekonomi. Vi föreslog också ökning av anslaget till barn med särskilda behov med 4 mkr. Det  var ett försök att stärka grundskolornas ekonomi genom att en mindre del av skolpengen skulle gå till dessa barn och i stället kunna användas till kompetensutveckling och bibehållen eller utökad personaltäthet.

I juni 2009 - mitt under budgetåret - la majoriteten dessutom ett besparingsförslag som minskade Barn- och utbildningsnämndens redan slimmade budget med 6,6 mkr. Hela panikbesparingen - motiverad av den internationella ekonomiska krisen - var 11,7 mkr. Av denna summa låg alltså mer än hälften på Barn- och utbildningsnämnden. Är det att värna om välfärdens kärna?


För att spara tog man bort möjligheten för föräldralediga att ha sina äldre barn i förskolan mer än 20t/v. Detta ledde till fler 20t-barn och färre heltidsbarn. Ersättningen för 20t-barnen är knappt hälften av en heltidsersättning. Plötsligt blev det en stor intäktsminskning för förskolorna som inte kunde pareras med lika plötsliga personalminskningar. Resultatet blev att 9 av kommunens 13 förskoleenheter redovisar underskott för 2009.

Ett annat sparobjekt var först att föräldraledigas barns  inte alls skulle få gå på fritids. När man insåg hur dåligt det förslaget var ändrade man det till en tidsbegränsning och sänkning av fritidspengen för dessa barn med mer än två tredjedelar. Eftersom det inte gick att krympa organisationen helt plötsligt så blev i stället konsekvensen att  fritidshem år 1-3 gick back 2 mkr och fritids för år 4-6 med 0,6 mkr. Att under sådana förhållanden kompetensutveckla personal eller anställa fler med högskoleutbildning förefaller ganska orealistiskt. Dessutom undrar man vad som händer när skolorna 2010 ska anpassa sig till budgetnedskärningarna för att hindra fortsatta underskott.

Ett av Danderyds 7 övergripande mål är att ”god ekonomisk hushållning ska vara en vägledande princip för all kommunal verksamhet”. Ett av BUN:s inriktningsmål som relaterar till detta är att ”Verksamheten inom samtliga program ska vara kostnadseffektiv”. I BUNs Årsredovisning (s 44) försöker man resonera kring detta. ”Begreppet kostnadseffektiv är (emellertid) komplext i en politiskt styrd verksamhet eftersom ambitioner, uttryckta bland annat i barnomsorgs- och skolpeng, direkt påverkar kostnadsnivån.” Detta är ganska snårigt.? Jag tror inte att ledningen menar att ambitionerna är uttryckta i pengen. Man kan tänka så här: kostnadseffektiviteten består i att man klarar av att med den peng som fullmäktige bestämt uppfylla de uppsatta målen. Om man är väldigt kostnadseffektiv så blir det pengar över. Men det kan ju också vara så att pengen är för låg. Hur kostnadseffektiv man än är så räcker den inte till att nå målen. Kommunledningen verkar ha förstått detta i direktiven för 2011 års budget. Man förklarar där mycket pedagogiskt vad rambudgetering innebär. Om man behöver mer resurser till någon verksamhet så får man minska på någonting annat. Man ska prioritera och pröva lösningar inom sitt anvisade budgetutrymme. Men - lägger man till - det finns något som heter ”anpassningar av ambitionsnivåer” som kan leda till en begäran om utökade ramar. Varför jag nu utlägger det här är att jag menar att den peng som fullmäktige bestämde när man beslutade om 2009 års budget inte räckte upp till ambitionsnivån. Och värre blev det när man kom med en besparing på mer än 6 mkr mitt i budgetåret + att de kommunala skolorna och förskolorna ålades ett avkastningskrav på  11 mkr.

Vad jag vänder mig emot är fixeringen vid den goda ekonomiska hushållningen och vid resultatmålet om att kostnaden för ett barn i kommunal regi ska tillhöra kommungruppens lägsta. När sådana mål får styra budgetprocessen så riskerar vi en smygande kvalitetsförsämring i form av allt större barngrupper och klasser och allt sämre utbildade lärare. T ex talar man klartext i Produktionsstyrelsens årsredovisning om att Danderyd inte kan konkurrera lönemässigt med Stockholms kommun när det gäller att rekrytera rektorer.  Trots alla vackra inriktningsmål så är det i realiteten den låga kommunalskatten som förefaller vara det övergripande målet för vår nuvarande politiska majoritet. Vi vänder oss emot den politiken. Vi kommer att fortsätta att lägga budgetförslag som gör det möjligt att uppfylla de mål som beskriver kvaliteten i verksamheten och som alla partier på pappret är eniga om.

Jag yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag att vi ska godkänna årsredovisningen, men jag ville med mitt anförande visa på svagheter i den budget som Fullmäktiges majoritet beslutade om för verksamheten år 2009.

Danderyds kommun har satt upp mål för sin verksamhet. Ett sådant mål är att kostnaden per barn eller elev skall vara den lägsta i vår grupp av förortskommuner. Detta mål tycks vara överordnat ett annat mål som är ”En positiv utveckling av de kommunala kärnområdena skola, barn- och äldreomsorg skall sättas i fokus.” För att åstadkomma en positiv utveckling krävs naturligtvis många olika åtgärder. Vi menar att bibehållna och även något utökade resurser är en av förutsättningarna.
För Socialdemokraterna i Danderyd
Inger Ruin
Ledamot av fullmäktige och Barn- och utbildningsnämnden

Valfrihet åt föräldrarna! Flygblad i september oktober 2009

I Danderyd har föräldraledigas och arbetssökandes barn rätt att gå i förskola 20 timmar i veckan.
Tidigare fanns en möjlighet för föräldralediga som ville arbeta eller studera att få mer tid för barnen i förskolan genom en dispensansökan. Denna möjlighet försvann i ett besparingsbeslut i juni i år och kommer inte tillbaka i budgeten för 2010. Några dispensregler för arbetssökande har aldrig ens funnits.

Vi socialdemokrater vill ge alla föräldralediga och arbetssökande möjlighet att ha sina barn i förskolan upp till 34 timmar i veckan. De föräldralediga ska kunna välja den tid som passar för dem själva och deras barn. Särskilt för 3 - 5-åringarna är förskola mer än 20 timmar i veckan en viktig förberedelse inför skolstarten. För arbetssökande är förskola för barnen mer än 20 timmar
en förutsättning för att komma tillbaka till arbetslivet.
Vi vill ge valfrihet till föräldralediga och underlätta för de arbetslösa att söka arbete 

 

KF 2009-05-04
Bokslutsdebatt
Det finns mycket att vara stolt och glad över beträffande verksamheten i Danderyds förskolor och skolor. I Årsredovisningen och det Pedagogiska bokslutet går man igenom måluppfyllelsen punkt för punkt och prickar av det mesta som gott.

I vårt socialdemokratiska budgetförslag för 2008 ville vi satsa 3 mkr mer än majoriteten på förskolan, d.v.s. vi ville att pengen skulle räknas upp så att det motsvarade kostnadsökningarna. Exakt vilka besparingar som den lågt uppskrivna pengen ledde till på de olika enheterna är svårt att veta. Vad vi kan se är att andelen högskoleutbildad personal minskar. I våra kommunala förskolor har vi 37 % högskoleutbildade lärare. Kommungruppen 45 % och samtliga kommuner 55 %. Inom det jämförande kvalitetssäkringssystemet Våga visa har 10 förskolor i Danderyd observerats. 5 av dem fick det lägre betyget ”tillfredsställande” inom området ”utveckling och lärande”, ett omdöme som betyder varierande kvalitet och vissa brister. I en enkätundersökningen bland föräldrar som omfattar alla förskolor i kommunen så instämmer 56% av föräldrarna helt i påståendet ”Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov”, vilket är något under genomsnittet i samtliga deltagande kommuner. Om de tre miljonerna hade påverkat resultatet vet vi inte men kanske hade de det.

Vi föreslog också ett högre anslag till elever med särskilda behov. Trots stora ansträngningar att vara kostnadseffektiv, i den mån detta är möjligt på ett område som detta, så har grundskolan enligt Årsredogörelsen en s k ”negativ avvikelse” p g a ökande kostnader för dessa elever. Vår miljon skulle alltså ha kommit väl till pass i denna delvis lagreglerade verksamhet där behoven är svåra att i förväg kartlägga.

Så här har det sett ut i goda tider. Riktigt hur onda tider vi har framför oss vet vi inte men det blir säkert anledning att fundera över begreppet ”god hushållning” framöver.

Inger Ruin

  

27 augusti 2008

Den 27 augusti fattade Barn- och utbildningsnämnden beslut om budget för 2009. Detta är ett förslag som skall godkännas av fullmäktige i slutet av november då hela kommunens budget bestäms. Socialdemokraternas förslag avviker från förslaget från majoriteten - moderater och kristdemokrater - på fem punkter:


1. Vi är emot förslaget om vårdnadsbidrag som kostar 3 855 000 kronor.
2. Vi vill räkna upp pengen för 1 och 2-åringarna i förskolan så att det täcker kostnadsökningarna vilket innebär en kostnad på 1 225 000 kronor.
3. Vi vill att också fritidshemmen och hemvisten skall få full kostnadsuppräkning vilket kostar 540 000 kronor.
4.  Vi vill att föräldraledigas 3-5-åringar skall få gå mer än 20 timmar i veckan i förskolan. Det kostar 1 200 000 kronor.
5.  Vi vill att anslaget till barn i behov av särskilt stöd skall öka med 4 000 000 kronor.

En stor del av de kostnadsökningar vi föreslår skulle rymmas inom den kostnadsram man anslagit till vårdnadsbidraget.
Vi tycker att bibehållen kvalitet i förskolan, särskilt för de minsta barnen, är mycket viktigare än ett bidrag som bara kan utnyttjas av familjer med stabil ekonomi.
Att inte ge full kompensation för höjda löner och andra kostnadsökningar på fritids och hemvist innebär en kvalitetssänkning. Detta är verksamheter som inte kan ”effektiviseras” med besparingar. I stället borde man satsa mer för att höja kvaliteten.
Vi tycker också att 3-5-åringarna behöver sin förskola för att kunna utvecklas och förberedas för skolan när de ska börja det år de fyller 6.
Anslaget för barn med särskilda behov har överskridits år efter år. Ändå har rektorerna tvingats ta mer och mer från skolpengen för att dessa barn ska få det stöd de har rätt till. Det innebär att kvaliteten på undervisningen och skolans verksamhet överhuvud blir lidande.

När kommunens ekonomiska situation blir klar inför budgetbeslutet i fullmäktige är vi beredda att föreslå en skattehöjning för att bekosta våra förslag , om det skulle visa sig nödvändigt. Samtidigt kommer vi att beklaga att det inte finns majoritet för våra förslag i stället för vårdnadsbidraget. 

2008-06-09

Reservation ang. beslut att införa vårdnadsbidrag i Danderyd

Vi reserverar oss mot beslutet att vårdnadsbidrag införs i Danderyds kommun enligt bestämmelserna i proposition 2007/08:9, från och med den 1 augusti 2008, och mot de regler och tillämpningsföreskrifter som skulle gälla om vårdnadsbidraget införs.

Ett genomfört kommunalt vårdnadsbidrag i denna form skulle kunna få ett antal mycket olyckliga konsekvenser.
• Kvalitetsförsämringar i förskolan. Vårdnadsbidraget kommer att finansieras inom budgeten för förskolan, vilket kan komma att innebära en nedskärning av resurser för den befintliga verksamheten i förskolan i Danderyd.
• Fördelningspolitisk orättvisa. Familjer med låga inkomster och ensamstående föräldrar kommer inte att ha råd att utnyttja det.
• Bevarande av traditionella könsroller. Vårdnadsbidraget i den föreslagna utformningen bidrar till att bevara traditionella könsroller. Erfarenheter från Norge visar att det är 96 % kvinnor som utnyttjar bidraget. Detta innebär i sin tur att kvinnors roll på arbetsmarknaden försvagas eftersom arbetsgivare måste räkna med en treårig föräldraledighet.
.
I stället för vårdnadsbidrag anser vi att familjepolitiken bör utvecklas så att alla föräldrar ges ökade möjligheter att vara hemma med sina barn och att kvaliteten i förskolan höjs så att särskilt de små barnens behov kan tillgodoses på ett bättre sätt än i dag.

För Socialdemokraterna i Danderyd
Inger Ruin

 

2008-05-05

Bokslutsdebatt för 2007 i KF ang.
Barn- och utbildningsnämnden

Årsredovisningen från Barn- och utbildningsnämnden visar en hög grad av måluppfyllelse. Den dokumentation som refereras till är Skolverkets inspektionsrapport, resultat av enkäter till föräldrar och elever samt förvaltningens inspektioner. Man räknar också upp ett antal förbättringsområden. Samtliga kommer från skolverksrapporten. Finns det inga andra mål som inte uppnåtts? Revisorerna ställer en intressant fråga i avsnitt 3.1 i Revisionsrapporten som behandlar granskning av uppföljning gällande kostnadseffektiviteten inom produktionsorganisationen. Frågan lyder: Hur relaterar måluppfyllelse till resursfördelning i budgetdialogen? Det är den frågan som måste ställas när man jämför våra förslag inför budgeten för 2007 med majoritetens. Hade en generösare resursfördelning lett till en ökad måluppfyllelse?

1.  Vi yrkade höjd barnomsorgspeng för att kompensera fullt ut för bortfall av Hallengrenpengar
Vi menade att  barngruppernas storlek är betydelsefull för att förskolan skall kunna genomföra sitt uppdrag att ge trygg omsorg och skapa förutsättningar för ett livslångt lärande i en stimulerande pedagogisk miljö. Naturligtvis är den måluppfyllelsen svår att mäta. Revisorerna pekar på att det är viktigt att granska undersökningsprocessen. Vi måste granska hur enkätundersökningarna går till, vilken metod som används och hur den genomförs i praktiken. Nu har Danderyd gått med i ett utvärderingssamarbete med 7 andra kommuner i Stockholms län. Omfattande enkäter har genomförts nu under våren och resultaten för Danderyd är överlag goda och finns tillgängliga på kommunens hemsida. Detta ser ut att vara ett värdefullt instrument för att utvärdera kvalitet. Ändå är det viktigt att fortlöpande granska metoden och särskilt svarsfrekvensen. Alltför många enkäter kan leda till trötthet och lågt eller slarvigt deltagande. Våra farhågor för en sjunkande kvalitet p g a resursbrist kan inte beläggas i enkätmaterialet. Men ser man till statistiken så finner man att antalet barn per årsarbetare har stigit från 5,1 till 5,2 i kommunala förskolor och från 5,0 till 5,3 i de privata i Danderyd. Det är ingen stor ökning men en illvarslande tendens. Antalet högskoleutbildad personal har sjunkit från 45 % till 41 % i de kommunala och från 50% till 49% i de privata förskolorna, vilket också visar på en negativ trend. Vi hävdar att de pengar vi ville anslå i 2007 års budget - 3,5 mkr - skulle ha kommit till god nytta i förskolan och kunnat höja både personaltätheten och personalens kompetens.

2. Vi yrkade en höjning av anslaget till barn i behov av särskilt stöd
Vi grundade detta på att framställningarna från rektorerna var långt större än budgeterade medel under 2006. Av årsredovisningen kan vi se att man blev tvungen att överskrida budgeten med 3,5 mkr, vilket innebär att vår föreslagna höjning inte heller skulle ha varit tillräcklig. Friskolorna kan vägra att ta emot barn med särskilda behov med motivering att man inte har resurser, men detta är en möjlighet som de kommunala skolorna inte har. Enligt skollagen skall de barn som behöver extra stöd få detta. Rektorerna vittnar om en stadig trend att en allt större del av kostnaden för barn med särskilda behov måste tas från skolpengen, vilket bl.a. påverkar lärartätheten. I Danderyd är antalet lärare per 100 elever lägre än rikssnittet och har sjunkit mellan 2006 och 2007 från 7,6 till 7,1, medan rikssnittet steg från 8.2 till 8,4. Vi menar att ökade resurser för barn med särskilda behov kan höja kvaliteten på undervisningen både för dessa barn och för deras kamrater.

3. Vi yrkade höjning av fritids/hemvistersättningen för att få mer och bättre utbildad personal
Det framgår på s. 46 i Årsredovisningen att andelen personal med högskoleutbildning var endast 36 % i Danderyd mot 46% för kommungruppen. Kostnaden för en plats var 29 500 kr vilket är 3000 kr lägre än för kommungruppen. I Skolverkets inspektionsrapport från Danderyd nämner man som ett förbättringsområde att ”Kommunen bör vidta åtgärder för att öka andelen personal med högskoleutbildning inom skolbarnsomsorgen”. Efter att kommunledningen läst rapporten gjordes det en satsning för att komma till rätta med detta i 2008 års budget och det återstår nu att se om den är tillräcklig för att ge effekt.

Avslutning
Jag ser med spänning fram emot arbetet med 2009 års budget. Då kommer det att finnas bättre specificerade mål och förhoppningsvis större möjligheter att i revisorernas anda diskutera resursfördelning i relation till måluppfyllelse. Samtidigt har det lagts en ram som utgår ifrån ett nöjdhetsperspektiv. Enligt planeringsförutsättningarna tolkas 2007 års bokslut som att Danderyd har fortsatt hög kvalitet i verksamheten, och att några krav på omfattande resursförstärkningar därför inte är aktuella på grund av ”kvalitetsbrister”.  Naturligtvis är det sant i många avseenden att Danderyd har hög kvalitet i verksamheten, men att inte erkänna några kvalitetsbrister alls är att lägga ribban väldigt lågt i vårt arbete som politiker och valda representanter för Danderydsborna.

 


2008-02-04  

Motion om en resepeng för att möjliggöra studieresor utomlands på högstadiet

I Skolverkets inspektionsrapport från den 17 december 2007 påpekas att vissa skolor i Danderyd tar ut avgifter som strider mot skollagen. Enligt skollagen ska utbildningen i grundskolan vara avgiftsfri för eleverna. Alla elever ska utan kostnad kunna delta i samtliga aktiviteter som sker under skoltid. Det är, enligt inspektörerna, inte förenligt med värdegrunden och principen om lika tillgång till utbildning att vissa elever av kostnadsskäl måste avstå från aktiviteter i skolan. De skolor som kritiseras är Mörbyskolan och Fribergaskolan och kritiken gäller främst utlandsresor i studiesyfte.

Med anledning av Skolverkets kritik har Barn- och utbildningsnämnden uppdragit åt förvaltningen att informera de kommunala skolorna om de regler som gäller. I förvaltningens tjänsteutlåtande Avgifter för skolresor (BUN 2007/02258, § 104  2007-12-04)  skriver man: ”Skolresor är generellt positiva aktiviteter som förvaltningen vill uppmuntra. Det är viktigt att alla kan följa med och därför ska resan bekostas av skolan, eller genom att klassen gemensamt arbetar ihop pengar.”

Vi socialdemokrater yrkade inför budgeten både 2007 och 2008 att fullmäktige skulle anslå en ”resepeng” för våra högstadieelever för att göra dessa resor möjliga utan att man bryter mot skollagen, men vårt yrkande fick inte stöd av majoriteten.

 Med hänvisning till ovanstående föreslår vi kommunfullmäktige besluta uppdra åt berörda organ

att utreda frågan om ett riktat bidrag till högstadieskolorna som en komplettering till de
pengar som eleverna själva kan arbeta ihop för att möjliggöra studieresor utomlands.

För Socialdemokraterna i Danderyd

Sivert Svärling           Tove Sander           Olle Johansson             Inger Ruin

2007

Yrkande till budget  för BUN 2008 

Ökat anslag till barn med särskilda behov
Barn med särskilda behov är barn som – av många olika skäl - behöver extra stöd för att skolan skall vara en plats för lärande och utveckling just för dem. Utöver den vanliga skolpengen till varje elev finns det ett anslag som rektorerna kan söka pengar ur för att bekosta t.ex. assistenter i skola och fritids eller specialundervisning. Under 2007 begärde skolorna långt mer än vad det fanns pengar till. För att skolan skall fungera väl för alla barn är det viktigt att det finns resurser för dem som annars halkar efter och förlorar självförtroendet och glädjen i lärandet.

Vi föreslog en 10-procentig ökning av anslaget till barn med särskilda behov i stället för 4 % som moderaterna och kd nöjde sig med. Det skulle kosta 1,2 millioner..

En peng för skolresor mm i högstadiet
Det står i skollagen att grundskolan skall vara kostnadsfri. Ändå ordnar högstadieskolor i Danderyd resor som till stor del bekostas av elevernas föräldrar. Familjer som inte har något problem med att betala uppskattar naturligtvis att skolan planerar och ordnar nyttiga och roliga verksamheter utanför skolans vardag. Men för de familjer som inte har råd att låta sina barn vara med är det annorlunda.
    Lagen om den kostnadsfria grundskolan måste naturligtvis följas. För att det ändå ska vara möjligt att ordna resor med klasser och grupper i undervisningssyfte föreslog vi en peng på 1000 kr per elev och år i 7-9-skolor.
Detta skulle kosta 1,2 miljoner.

Inger Ruin

.........

Särskilt yttrande i BUN 2007-05-02
angående svar på remiss från kommunstyrelsen - Motion angående betyg från år 6

Vi socialdemokrater reserverade oss mot beslutet att skicka en ansökan till regeringen om dispens för att ge betyg från år 6 och betygsliknande omdömen från år 1. Vi anser att det vore olämpligt att införa betyg från år 6 redan vårterminen 2008. Enligt ett tjänsteutlåtande från produktionskontoret (2007-04-16) saknas i dagsläget nationella uppnåendemål för år 6, liksom betygskriterier kopplade till sådana mål. En omfattande kompetensutveckling skulle därför krävas för att göra det möjligt för lärarna att sätta betyg enligt gällande betygssystem. Sommaren 2009 införs enligt ett regeringsförslag ett nytt betygssystem med ny läroplan, nya kursplaner med nya, mer konkreta uppnåendemål och centralt fastställda kriterier för dessa mål. Samtidigt startar kompetensutveckling för samtliga landets lärare som undervisar från år 4 t o m år 9. Om dispensansökan bifalls för betyg i år 6 redan vårterminen 2008 kommer det att kräva två omfattande kompetensutvecklingsinsatser till samma målgrupp av lärare under två på varandra följande läsår. Ambitionen att komma före andra kommuner med att införa betyg i år 6 riskerar alltså att belasta våra lärare med ett betungande merarbete som kommer att ta kraft från deras centrala uppgift att ge sina elever en god undervisning.

Inger Ruin   
......................

Insändare till Mitt i Danderyd

I Mitt i den 9 oktober 2007 gläder sig Inger Strömbom (kd) åt att vårdnadsbidraget ska skapa rättvisa och valfrihet för Sveriges familjer. Vi tycker inte att det är rättvist med en reform som enbart ger valfrihet för familjer som klarar att den ena försörjaren bara bidrar med 3000 kronor i månaden. Vi tycker inte heller att det är rättvist med en reform som bara är till för sammanboende. Vilken ensamstående småbarnsförälder klarar sig med 3000 kronor i månaden?
   Nu när stora delar av Europa moderniserar familjepolitiken och bygger ut förskolan tar vi i Sverige flera kliv tillbaka och inför ett hemmafrubidrag. I Norge avskaffas systemet så fort man byggt ut förskolan. Av dem som utnyttjat bidraget där är 96 % kvinnor och de flesta av dessa är invandrare och/eller lågavlönade. Deras barn går miste om förskolan och börjar skolan sämre rustade i både språkutveckling och social kompetens än sina kamrater.
   Är det rättvist att kvinnors ställning på arbetsmarknaden försämras liksom deras framtida försörjningsmöjligheter och pension. Om många arbetsgivare redan nu tvekar att anställa en ung kvinna - hur blir det när de måste kalkylera med en treårig föräldraledighet?
   Är det rättvist för de barn som går i förskolan att pengarna till vårdnadsbidraget tas från förskolan och att de riskerar att få gå i en ännu större barngrupp än i dag?
   I stället för vårdnadsbidrag vill vi ge alla föräldrar ökade möjligheter att vara hemma med sina barn. Vi vill ha en modern familjepolitik för alla, som stärker arbetslinjen och som förbättrar förskolan istället för en omodern bidragspolitik som ger människor betalt för att vara hemma istället för att arbeta.

För socialdemokraterna i Danderyd

Inger Ruin  Tove Sander

 

 


 
 

Reservation i Barn- och utbildningsnämnden 2007-10-16

Nej till vårdnadsbidrag i Danderyd
Vi reserverar oss mot beslutet att föreslå kommunfullmäktige att besluta att införa vårdnadsbidrag så snart det är möjligt, om regeringens förslag på frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag antas av riksdagen.

Vi anser att ett införande av detta vårdnadsbidrag skulle få ett antal olyckliga konsekvenser. De viktigaste är följande:

• Det bidrar till att bevara traditionella könsroller. Erfarenheter från Norge visar att det är 96 % kvinnor som utnyttjar bidraget. Detta innebär i sin tur att kvinnors roll på arbetsmarknaden försvagas eftersom arbetsgivare måste räkna med en fyraårig föräldraledighet.
• Det är fördelningspolitiskt orättvist eftersom familjer med låga inkomster och ensamstående föräldrar inte skulle ha råd att utnyttja det.
• Vårdnadsbidraget kommer att finansieras inom budgeten för förskolan och eftersom inga statliga pengar tillkommer innebär detta en nedskärning av resurser för förskolan.
• Om invandrarkvinnor som i dag är hemma med sina barn utnyttjar vårdnadsbidraget kommer deras barn inte ha rätt att gå i förskola förrän de blir fyra år och går miste om den träning i svenska och i social kompetens som förskolan ger 


I stället för vårdnadsbidrag anser vi att familjepolitiken skall utvecklas så att alla föräldrar ges ökade möjligheter att vara hemma med sina barn.

För socialdemokraterna i Danderyd

Inger Ruin 

........  

 Yrkande i fullmäktige med avslag på centerns motion om betyg i åk 6  2007-10-22

Vi socialdemokrater har yrkat avslag på centerns motion om dispens för betyg från år 6 både i Produktionsstyrelsen och i Barn- och utbildningsnämnden. Vårt ställningstagande grundar sig helt på tjänsteutlåtandet från Produktionskontoret av den 16 april 2007. Detta utlåtande utmynnar visserligen i ett beslutsförslag som går ut på att produktionsstyrelsen skall stödja motionen, men om man läser den föregående texten finner man mycket tungt vägande skäl emot att införa betyg redan vårterminen 2008. I dagsläget saknas nationella uppnåendemål för år 6. För att kunna sätta betyg skulle det vara nödvändigt att utarbeta lokala sådana mål. Lärarna i år 6 har ingen utbildning för betygsättning och de skulle alltså behöva lära sig detta. Det betygsystem som de skulle utbildas för kommer efter ett år att göras om. Sommaren 2009 införs ett nytt betygsystem med nya kursplaner med nya uppnåendemål. 2009 startar kompetensutveckling för landets samtliga 4-9-lärare för det nya betygsystemet. Erfarenheten visar att det tar ett läsår att genomföra en sådan utbildning så tiden är redan nu knapp inför betygsättning nu till våren. Om dispensansökan skulle bifallas innebär det att samma lärare skulle utbildas först för ett system och året efter för ett annat.
   Det är svårt att förstå varför majoriteten i den här församlingen ställer sig bakom denna motion som så uppenbart saknar rim och reson. Som försvar för Barn- och utbildningsnämndens beslut att skicka iväg den dispensansökan som motionen efterlyser - ett beslut som jag reserverade mig emot - kan man anföra att Produktionskontorets tjänsteutlåtande ännu inte förelåg vid tiden för beslutet.
   Man kan fråga sig varför jag gör så stor affär av en motion som redan föregripits av ett  nämndbeslut som i sin tur antagligen inte kommer att leda till att en dispensansökan beviljas. Anledningen är att jag har suttit i den här församlingen i ett antal år och jag har ofta haft en avvikande mening mot majoriteten, men för det mesta har jag kunnat förstå hur man från utgångspunkt i andra politiska värderingar än mina har kunnat komma fram till sina ståndpunkter. I majoritetens handläggning av det här ärendet kan jag inte se något annat än en ideologisk förblindelse - BETYG TILL VARJE PRIS.
   Jag yrkar avslag på motionen.
 Inger Ruin 

2006

2005

2004

(m) och (kd) tackar nej till statsbidrag
Åren 2004 och 2005 hade Danderyd kunnat få sammanlagt 7,5 miljoner kronor för personalförstärkningar i skolan. Ett villkor för att få detta statsbidrag var att skolorna verkligen utökade sin personal. Så skedde inte och kommunen gick miste om dessa 7,5 miljoner till nya tjänster och mindre klasser. I stället för att uppmuntra rektorerna att anställa varnade den politiska ledningen för underskott och krävde besparingar.

Nu kommer ett nytt statsbidrag avsett för mer personal i förskolan, 5 miljoner för 2005 och 10 miljoner för vardera 2006 och 2007. Det återstår att se om förskolorna nu kommer att anställa mer personal och därmed få tillgång till statsbidrag som leder till mindre barngrupper. Med det budgetförslag som majoriteten lägger för 2006 finns risk för att även förskolorna på grund av politisk kortsiktighet kommer att gå miste om ett välbehövligt ekonomiskt tillskott.

Moderater och kristdemokrater brukar klaga på att staten berövar Danderyd en stor del av våra skatteinkomster genom "Robin Hood-skatten". Det är märkligt att de då inte vill ta emot vad staten ger tillbaka.

Inger Ruin
Ledamot i fullmäktige för socialdemokraterna

 


...

 Till kommunfullmäktige i Danderyd

Motion om skolbibliotekens roll i undervisningen

Danderyds skolor är organiserade i s.k. resultatenheter, bestående av en eller flera skolor, som med stor självständighet driver sin verksamhet. Inom ramen för nationella och lokala direktiv såsom läroplan och kommunal skolplan kan våra skolor sinsemellan vara ganska olika. Vad vi vill uppmärksamma i denna motion är de olikheter som existerar mellan skolbibliotekens standard i våra skolor.

Att välfungerande skolbibliotek är viktiga för ett aktivt lärande är något de flesta av oss tar för givet. Emellertid finns det inte i läroplanen (Lpo 94) några specificerade krav på hur skolbibliotek skall fungera eller vara utrustade. I den lokala skolplanen som nu gäller är inte heller bibliotekens roll i skolarbetet framhävt som något prioriterat område. Däremot betonas det i den skärpta bibliotekslag som riksdagen beslutade om den 8 december att skolbiblioteken är viktiga "för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildning." En paragraf har tillkommit som säger att "bibliotek och bibliotekshuvudmän skall samarbeta" samt att kommunerna skall "anta planer för biblioteksverksamheterna."

Vi har kunnat konstatera att biblioteksverksamheten vid skolorna i vår kommun drastiskt har försämrats på senare år. Man använder inte längre utbildad bibliotekspersonal, en del bibliotek sköts av lärare som fått en introduktion i de enklaste rutinerna i det datoriserade utlåningssystemet, andra sköts av frivilliga outbildade krafter och några saknar helt bemanning. Trots att nästan alla skolor har investerat i ett biblioteksdatasystem så har t.ex. två av våra större skolor inte lagt in några nya böcker i systemet det senaste halvåret.

I flera skolor utnyttjas alltså inte gjorda investeringar i lokaler, media och teknik och en viktig resurs för att stimulera läsförmåga och kunskapsinhämtning tas inte till vara. Vi vill därför inte vänta med att aktualisera den här frågan till dess att nästa skolplan skrivs år 2007 eller till dess att nya prioriterade mål tas fram av Barn- och utbildningsnämnden. Vi föreslår därför


att kommunfullmäktige beslutar
1. att uppdra åt skolexpertisen på produktionskontoret och/eller på Utbildnings- och kulturkontoret att snarast presentera en beskrivning av
_ hur biblioteken fungerar i våra skolor
_ vad det är som hindrar vissa skolor att utnyttja biblioteken till deras fulla kapacitet
_ vilka planer som finns för ett bättre utnyttjande i de fall detta är påkallat samt

2. att barn- och utbildningsnämnden i samarbete med kultur- och fritidsnämnden startar arbetet med en biblioteksplan för den samlade biblioteksverksamheten i kommunen, d v s för såväl folkbiblioteken som skolbiblioteken


Danderyd den 20 december 2004-12-20

För Socialdemokraterna i Danderyd

Inger Ruin Karin Löfdahl

 

 


 


 

Sidan uppdaterades senast: 2008-02-05 17:32