Vår historia

Danderyds socialdemokratiska Arbetarekommun 100 år Från Erika Fäldts Kafé till Djursholms Slott

Det var alltså på kvällen den 22 oktober år 1910 som 18 danderydsbor, de flesta män, men 3 kvinnor, som träffades på Erik Fäldts kafé i Mörby för att bilda Danderyds Social-demokratiska Arbetarekommun. Av deltagarna var 8 bosatta i Stocksund, 7 i Djursholm, 2 i Danderyd och Erika Fäldt som förmodligen bodde i en bostad ovanför kaféet. Det lång och välskriva protokollet från detta möte finns att tillgå på föreningsarkivet. 
    
Kaféet som vi har både på bild och som tavla låg vid dåvarande Rastvägen vid Norrtäljevägen ungefär mitt för dagens Danderyds sjukhus som då inte fanns. Vendevägen från Norrtälje-vägen till Djursholm hette då Mysingsvägen. Arbetarekommunen fortsatte ha sina möten i kaféet. Inga annan lokal fanns då att tillgå. Vid dessa möten deltog s-riksdagsmän där Fabian Månsson är den mest kände.

Vid denna första tid kan man säga att Djursholm, med sina stora villor, växte ut fort. Djursholm blev köping 1901 och stad 1914. Även delar av Stocksund, som då marknadsfördes som Stocksunds fristad, kom också stora fina hus till.

Under detta första år på 1900-talet började också Enebyberg bebyggas. Här var det mer fråga om arbetare som själva byggde sina hus. Många av dessa var byggnadsarbetare. En ganska stor grupp var arbetare på LM. Ericssons verkstäder inne på Döbelnsgatan på Norrmalm.


I själva Danderyd, alltså som i dag ibland kallas västra Danderyd, var det fortfarande lantbruk med gårdarna Berga, Klingsta, Kullen, Mörby och Nora som dominerade.
Med detta följde, att när arbetarekommuner bildades i Djursholm och Enebyberg år 1914 och Stocksund 1919, fans det helt enkelt inte medlemmar i själva Danderyd för att hålla en egen arbetarekommun.

En sådan kom dock till år 1922 i Danderyd, då ex Klingsta och Nora marker också började bebyggas med egnahem. Socialdemokratin kom sedan att bli den dominerande kraften i Danderyd kommun, som då bestod av Danderyd och Enebyberg, med egen majoritet fram till 1950. Gustaf Falk, som var med vid bildandet av Arbetarekommunen redan år 1910, var majoritetsledare i Danderyd från början av 1920-talet till mitten av 1940-talet.

I dagens kommundelar Djursholm och Stocksund var det högern under alla år som var dominerande. I Djursholm kan dock noteras att en socialdemokrat, professorn och riksdagsmannen Helge Bäckström, var ordförande i drätselkammaren under åren 1905-1932.. Han var också ordförande i konsumföreningen. En Konsumbutik startades redan 1905 i Djursholm. Affären har funnits i kv. Odinslund under alla dessa år Alltså där den ligger idag.

Under alla år har vårt parti således varit i opposition i Djursholm och Stocksund. Stommen i Arbetarekommunerna i dessa kommundelar var kommunalarbetare, byggnadsarbetare och kvinnor som tidigare arbetet i de stora husen eller på Danderyds sjukhus. Men även några ledande medlemmar i dessa kommundelar var tidigt akademiker.  
I Danderyd och Enebyberg hade medlemmarna i regel arbetaryrken. Flera av de ledande var också ledande inom olika LO-förbund på riksplanet. Först 1939 fick man sin förste medlem som var akademiker. Det var kommunstyrelsens ordförande Gustaf Falks son Gösta Falk. Gösta Falk var sedan ordförande i KF under många år. År 1950 förlorade S. sin majoritet i Danderyds köping. Det var framförallt FP som då blev större under Bertil Ohlins storhetstid.
Efter 1950 har det alltså varit borgerligt styre i hela Danderyd.

Danderyds kommun bildas från 1971.

I slutet av 1960-talet krävde statsmakterna befolkningsmässigt större kommuner i vårt land för att klara sina ungdomars skolutbildning. Djursholms borgare försökte säkra sig mot en sammanslagning med Danderyd genom att 1967 gå tillsammans med Stocksund. Där var mer likt Djursholm än det mer socialdemokratiska Danderyd med sina flerfamiljshus. Alltnog detta hjälpe inte. Från och med 1971 bildades Danderyds kommun. Socialdemokraterna blev näst största parti. Störst blev givetvis högern – moderaterna - nya moderaterna. S. näst störst till sin överraskning.

Men sedan har vårt parti fortsatt att successivt tappa väljare. Det kan sägas bero på den s.k. utvecklingen. Det var från början mycket fint att bo i Djursholm. Därefter kom delar av  Stocksund. Sedan följde vissa av Danderyds villaområden och till slut blev också Enebyberg. Alla områden i Danderyd kom att ligga högt på statusskalan i vårt land. Detta har medfört att priserna på bostäder successivt har höjts. Över 2 milj. för bostadsrätter och 6-10 milj. för en villa eller radhus. Detta har medfört att man måste komma över en hög ekonomisk mur för att kunna bosätta sig i Danderyd. Man måste ha bra lön, bra bankkontakter och gärna föräldrar som kan hjälpa till med penningtillskott eller med borgen.

Detta har givetvis lett till en förändring av befolkningen i Danderyd. Arbetare ersattes, främst i Danderyd och Enebyberg, men även i Djursholm och Stocksund, först till en del först av lägre tjänstemän och bägge dessa grupper undan för undan ersatts av högre tjänstemän eller kort sagt familjer med höga inkomster.   
Ja många av oss har ju upplevt detta i verkligheten.


Jag började med att nämna att socialdemokratin vid sin start hade svårt att finna lokaler för sina sammankomster. Detta löste man sedan själva. I Djursholm- Stocksund köpte s. och nykterhetsfolk en tomt i Stocksund, på gränsen till Djursholm, och byggde ett Föreningshus. I Enebyberg byggdes också med stora uppoffringar ett Folkets Hus.. I Danderyd förvärvade Byggnadsföreningen, som dominerades av S, ett hus på dagens OK-tomt. Vidare förvärvade man i Danderyd tomten på Edsviksvägen vid uppfarten till Kevingeringen för att där bygga ett Folkets Hus. Ritningar var klara med man fick inte bygga för alla byggresurser skulle gå till bostadsbyggandet i vårt land. Huset byggdes sedan av det kommunala bostadsbolaget Dabo efter föreningens projekterade ritningar.

I mitten av 1950-talet kom politikerna i Danderyds köping fram till att det var bäst att bygga dagens Danderydsgård. Köpingen fick tomten av Norabolaget och med statsbidrag för föreningshus. Danderydsgården kunde alltså uppföras till en ganska låg kostnad för köpingen.

 


I Djursholm överfördes tomten till Stocksunds köping där Stocksundsgården i dag finns
I Danderyd överfördes alltså 2 tomter till Danderyds köping. I Enebyberg såldes Folkets Hus till Danderyds kommun för 100´. Marken såldes 2006 för villabebyggelse för 26 miljoner. Alltså överförde vårt föreningsliv stora värden till kommunerna.

I dag är det också återigen svårt för föreningslivet med lokaler. Allt går igen.

Till slut: före kommunsammanläggningen beslutade Danderyds Köpings fullmäktige att Norrtäljevägen skulle sprängas in igenom Mörbyberget samt att bostäder skulle bygg i Danderydsberg. Bägge planerna fullföljdes tyvärr aldrig:

 Djursholms och Stocksunds politiker ansåg väl att det var för dyrt att bygga en tunnel som de inte hade någon nytta av det. Danderydsberg skrotades till stor del till följd av att Täby tackade nej till T-banan i en folkomröstning. Bägge frågorna är åter nu aktuella men mycket kostsammare att förverkliga.
 
Om detta och mycket annat kan man läsa i vår jubileumsskrift om Socialdemokratin i Danderyd 100 år.


90-årsdagen firades också med pomp och ståt. Läs historien nedan.

Danderyds arbetarkommun 90 år

"Hösten 1910 gick ett oroligt sus genom salar och salonger i det ärevördiga Djursholm. Året innan hade allmän rösträtt för män, oavsett inkomst, införts. Nu hade – ve och fasa – en grupp arbetare bildat arbetarkommun i området". Så skrev DN Runt Stan i november 1985, då Danderyds arbetarkommun firade 75-årsjubileum.
Hur såg Sverige ut vid tiden för arbetarkommunens bildande? Vilka krafter bidrog just då – omkring 1910 - till att man samlades kring tanken på att bilda en egen lokal politisk organisation i Danderyd?

Vad hände i Sverige vid denna tid?
Året 1909 hade dominerats av den stora arbetsmarknadskonflikten, även kallad "storstrejken". Den hade ödeläggande verkningar på samhället och socialdemokratin blev starkt decimerad. Partiet som1907 varit uppe i 133.000 medlemmar minskade drastiskt och var 1910 nere i 55.000. Medlemsantalet halverades bara under 1909: från 113.000 till 61.000 medlemmar.
Flera agitatorer och tidningsmän dömdes till fängelsestraff och böter för att de hade tagit arbetarnas parti under storstrejken. En lång rad avskedanden och domar följde i stejkens spår och många arbetarfamiljer utvandrade vid denna tid till Nordamerika och Brasilien.

Det var alltså en tung och dyster tid för arbetarrörelsen. Antalet arbetarkommuner ökade dock under denna tid. Kamplusten växte men ett stort problem var lokalfrågan. Mötefriheten sattes ofta ur system för arbetarna. Det kunde hända att abetare tvingades att frånsäga sig rätten att "på något sätt deltaga i möten".

Danderyds arbetarkommun bildas
Ovan beskrivna förhållande och problem var även den bidragande orsaken och bakgrunden till att man i vår kommun bildade Danderyds arbetarekommun 1910. Redan 1908 hade Djursholms och Danderyds nykterhetsvänners byggnadsförening bildats. Året innan hade även en ungdomsklubb startat. Den höll vanligen till på Erika Feldts kafé i Mörby. En återkommande fråga vid klubbens möten var, hur man skulle bilda en arbetrekommun. Sommaren 1910 tillsatte ungdomsklubben en kommitté som fick till uppgift att försöka föra frågan i hamn. Ett offentligt möte utlystes och ägde rum den 22 oktober 1910 på Mörby kafé. Vi vill inte undanhålla er delar av det välskrivna och målande protokoll från detta möte som finns bevarat i föreningsarkivet i Djursholm: Ur Protokoll 1910-10-22.

Arbetarkommuner i alla kommundelar
När Djursholm blev stad 1914, förlades alltmer av Danderyds kommunala verksamhet dit. Så skedde även med Danderyds arbetarkommuns aktiviteter. Även tillkomsten av Föreningshuset på gränsen mellan Djursholm och Stocksund 1915 bidrog nog till detta. Vid denna tid förekommer namnet Djursholms arbetarekommun för första gången. Det finns troligen inte något formellt protokoll över bildandet bevarat. Av de arton personer som var med vid starten av Danderyds arbetarekommun var 8 djursholmare och några av dem kom även att sitta i ledningen för den nybildade arbetarkommunen i Djursholm.
Djursholmsföreningen hade starka förbindelser med nykterhetsrörelsen och då särskilt med logen 1684 Djursholm av I.O.G.T. Ett gemensamt problem var de urusla lokalförhållandena. Ofta fick man hålla till godo med utrymmen i någon arbetarbarack. Så tillkom Djurholms arbetares samlingslokal i kvarteret Vale.
Djursholms kvinnoklubb bildades i april 1919 och uppgick i Danderyds kvinnoklubb 1971. Ungdomsklubben tillkom 1921. I mitten av 1920-talet var ungdomsklubben störst i hela stockholmstrakten med över 100 medlemmar.

2.
Enligt ett protokoll i Danderyds arbetarekommun den 16 juni 1914 beslöts efter förslag av Valfrid Forsberg att bilda Enebybergs arbetarekommun. Den 28 juni samma år bekräftas beslutet och en styrelse väljs.
Det var oroliga tider och det första världskriget bröt ut några månader senare. Enebyberg hade nyss fått sina municipalrätttigheter och var just uppe i ett hektiskt nybyggnadsskede. I motsats till Djursholm och Stocksund hälsades här även arbetare välkomna och många av arbetare-kommunens medlemmar var fullt upptagna med att bygga sina egnahem. Socialdemokraterna fick också från början ett ganska starkt inflytande i samhället. Särskilt aktiv var arbetarkommunens stridbare medlem "Kungen" Petrus Eriksson.
Vid ett offentligt möte i "Klubbvillan" 1913 beslöts på förslag av Ungdomsklubben att starta en Folkets Husförening En byggnadsförening bildades också. (se nedan under Lokalfrågorna)
Kvinnoklubben i Enebyberg bildades 1933 och var verksam till 1967, då den gick upp i Danderyds kvinnoklubb. Den första ungdomsklubben bildades 1909, Näsby socialdemokratiska ungdomsklubb med verksamhet också över kommungränsen till Täby. Någon gång under 60-talet tynade den av.

Stocksunds arbetarekommun startade på ett allmänt möte den 7 maj 1919 och slogs ihop med Djursholms arbetarekommun1 januari 1967. 1970 togs nästa steg då föreningen gick ihop med Danderyds arbetarkommun
När första världskriget härjade och livsmedelsförsörjningen var svår, försökte några partivänner lindra det besvärliga läget. Man organiserade gemensamma inköp av livsmedel och andra nödvändigheter. Härför bildades en arbetareklubb i Stocksund 1918. Den var verksam fram till Stocksunds arbetarekommuns start, vilket skedde på ett möte 1919. En av de första uppgifterna för den nya arbetarekommunen blev att ta initiativ till ett folkbibliotek i köpingen. Man fick hyra lokaler i skolan och biblioteket invigdes 1921 med Olof Svensson som bibliotekarie. Kommunfullmäktige beslöt senare överta biblioteket "som en
grundstomme för ett blivande folkbibliotek" Fyra personer som betytt speciellt mycket för utvecklingen och det politiska livet i Stocksund var Thorvald Heide under åren 1920-50, Sigvard "Plåtis" Johansson1950-70, Erik F.Holmberg och Gustaf Sandberg 1970-90.
1050 bildades kvinnoklubben och slogs ihop med Djursholms kvinnoklubb1967 för att gå upp i Danderyds 1971. En ungdomsklubb bildades 1932. Särskilt aktiv var den under 60-talet men upphörde sedan.

Efter starten för Danderyds arbetarekommun 1910,som ju då omfattade hela kommunens politiska verksamhet, växte föreningen och fortsatte den livliga mötesverksamheten, även om det i de olika kommundelarna startades egna arbetarkommuner och Danderyds arbetarekommun 1922 och fram till 1970 kom att fungera enbart som en förening för kommundelen Danderyd.
Danderyds arbetarekommun växte i storlek och styrka och vid ett val någon gång på tjugotalet blev framgången överraskande nog så stor, att kandidatlistan inte räckte till, varför en del borgerliga kandidater fick besätta socialdemokratiska platser i fullmäktige!
Kvinnoklubben bildades 1931 och gick ihop med de övriga kvinnoklubbarna 1971. Verksamheten slutade vid mitten av 80-talet. Ungdomsklubben tillkom redan 1907. (se ovan)
Efter 1970 hade alla arbetarekommuner slagits ihop till en enda igen, Danderyds arbetarekommun och de övriga fyra föreningarna ombildats till kommundelsföreningar.

3.
Nykterhetsrörelsen
Arbetarrörelsen gick ofta hand i hand med nykterhetsrörelsen. Det gällde "att bryta den rådande slöheten och liknöjdheten hos arbetarna", som det heter i en artikel i Smålands folkblad 1911. Redan 1891 bildades en I.O.G.T.-loge i Djursholm, Logen 1684, som hade starka förbindeler med Djursholms arbetarkommun. Ledarna i de båda föreningarna var tidvis samma personer.1908 bildades Djursholms och Danderyds nykterhetsvänners byggnadsförening. En medlem som haft stor betydelse för nykterhetsrörelsen – och för hela det politiska livet i Danderyd - var nyligen avlidne Gunnar Holmqvist. Han flyttade till Danderyd 1940. Redan i Stockholm hade han anslutit sig till NTO-föreningen Ledstjärnan och nu såg han till att en utpost till denna bildades i Danderyd. Han tog även initiativet till bildandet av Danderyds Nykterhetsvänners Samorgansiation.

Lokalfrågorna
Vi kan se i protokollet från arbetarkommunens start att lokalfrågan alltid varit ett stort problem. Tidvis förbjöds de att hålla möten inom kommungränsen. I Djursholm hade ju "Djursholms arbetares samlingslokal" tillkommit.. Lokalen uppläts dock under mycket stränga villkor. En naturlig tanke blev därför: Låt oss bygga eget! Nykterhetsvännernas byggnadsförening hade bildats 1908 och kunde efter sju år se sin kamp ge resultat. 1915 stod föreningshuset på gränsen mellan Stocksund och Djursholm färdigt. Det fanns kvar i 47 år, under den senare tiden som biografen Roxy.
På förslag av den aktiva ungdomsklubben bildades 1913 en Folkets hus-förening, som framför allt arbetade för en egen lokal i Enebyberg. Föreningen var i gång till 1916. Den låg därefter nere i 10 år men startade på nytt 1928. 1930 köptes en tomt och Folkets hus i Enebyberg kunde invigas 1934.

Folkbildningen
"Det gäller att draga ungdomen från kortleken och brännvinsflaskan till boken och studiecirkeln", stod det i en artikel från Smålands Folkblad. 1912 bildades ABF på riksplanet och redan 1912 fanns även ABF i Djursholm. I de övriga kommundelarna dröjde det till in på 30-talet innan ABF-avdelningar bildades:1930 i Danderyd, 1933 i Stocksund och 1934 i Enebyberg. 1971 slogs de olika avdelningarna ihop till en, ABF i Danderyd. Genom åren har Danderyds arbetarkommun delat lokaler med ABF. ABF:s och även övriga studieförbunds verksamhet i Danderyd har på senare år försvårats, eftersom de kommunala bidragen hela tiden skurits ned för att i år helt försvinna. ABF har numera inga egna administrations- eller studielokaler i kommunen.
För socialdemokraterna och arbetarrörelsen gällde redan från början en strävan efter att höja arbetarnas bildningsnivå. Många ABF-bibliotek bildades. De överlämnades senare till kommunerna och bildade då stommen i folkbiblioteken. I Stocksund tog dåvarande arbetarkommunen där 1920 initiativ till bildandet av ett ABF-bibliotek som höll till i Stocksundsskolan. Det var en av den 1919 startade föeningens första arbetsuppgifter. Detta bibliotek kommunaliserades 1933 och Stocksunds folkbibliotek såg dagens ljus. Vi har i litteraturen fått många gripande exempel på bildningstörst och lust att läsa och svårigheten att komma över böckerna hos arbetarförfattare. Vilhelm Mobergs beskrivnng är kanske den mest kända.

4.
Åter till riksplanet. Vad hände sedan? De röda rosornas folk
1910 var ett särskilt dystert år för socialdemokratin i Sverige. Men så kan vi inte sluta. Vad hände sedan? Man stod inför ett val 1911. Förutsättningarna var egentligen inte särskilt goda för partiet. Den allmänna rösträtten uteslöt fortfarande inte bara kvinnorna utan också minst en tredjedel av männen, som föll för olika streck. Ekonomin var dålig, pessimism och bitterhet efter nederlaget i storstrejken hade inte försvunnit. Trots detta vände nedgången och 1911 års val blev mycket framgångsrikt för socialdemokraterna. Man trefaldigade sitt röstetal från valet 1908 och ökade antalet riksdagsmandat från 35 till 64 men avvisade möjligheten att ingå i regeringen.

Valrörelsen detta år har betecknats som den första moderna i Sverige. En omfattande valagitation bedrevs, framför allt av socialdemokraterna.Det mest uppmärksammade inslaget var "De röda bilarna", utsända av ungdomsförbundet och fullastade med talare. En annan nyhet för året var den röda rosen, som blev partiets symbol och användes under två årtionden också som 1 maj-märke.
Ture Nerman skrev en dikt – uppläst på många valmöten – om "de röda rosornas folk, en hyllning till "det nya rikets armé":

Min sång åt den, min sång, min hand
Åt de vaknande grå miljonernas tolk,
Mitt liv åt de röda rosornas land
och de röda rosornas folk...


 


--------------------------------------------------------------------------------


Socialdemokraterna Danderyd, Slånbärsvägen 8, 182 34 Danderyd, 08-755 54 67, info@danderyd.sap.se

Sidan uppdaterades senast: 2008-02-26 16:21