Den ekonomiska situationen – varsel och andra åtgärder.

Ekonomin och prognoserna


På riksnivå har den globala finansiella krisen genom regeringens passivitet fått ett nytt ansikte: Den svenska jobbkrisen, och den har nu blivit en välfärdskris. Finspångs kommun har tillsammans med de andra kommunerna och landstingen fått en dramatisk förändring av ekonomin i år. Jämfört med regeringens soliga prognoser i höstas försämras kommunsektorns skatteinkomster med över 15 miljarder kronor. För Finspång visar prognosen sedan oktober en försämring med nästan 31 miljoner kronor. Och ändå får inte kommunerna en krona extra i år. Trots att det är kommunerna och landstingen som upprätthåller välfärdens kärna.

För en dryg månad sedan tog kommunstyrelsen, med utgångspunkt i dåvarande prognoser, ett inriktningsbeslut om att fram till ingången av 2012  hantera ett kommande underskott på 80 miljoner kronor. Sedan dess har prognoserna om den ekonomiska utvecklingen och arbetslösheten rasat nedåt respektive skjutit i höjden.

Skatteintäkterna kommer enligt SKL:s prognos att vara ytterligare 11 miljoner lägre i år, 8 miljoner 2010 och 24 miljoner 2011.

Prognoserna är nattsvarta för en småstadskommun som Finspång och samtidigt säger finansminister Anders Borg i Dagens Samhälle nr 13 att kommunerna måste klara sig själva. Vi socialdemokrater utgår istället från att kommunerna och den offentliga sektorns ekonomi är viktigare för folket och den ekonomiska utvecklingen än att bidra till de redan välbeställdas sparande. Vi sätter fler jobb framför stora skattesänkningar.

Ekonomisk långsiktighet och strategiska riktlinjer

Sedan hösten 2008 har det pågått en stor omläggning av tjänstemannaorganisationen som ännu inte är avslutad. Stora förändringar i organiseringen av den kommunala verksamheten väntas komma och vi har ännu inte sett resultatet av detta. 

Vi vill därför att beslut om stora personalförändringar ska utgå från ett antal strategiska riktlinjer: personalförsörjning, befolkningsutvecklingen och kommunutvecklingen. De åtgärder som nu presenteras om personalneddragningar ligger lite för sent för att kunna ge rätt effekt och det är bättre om vi väntar på resultatet av de utredningar och förslag som kommer ur denna omställning. 

Personalen i Finspångs kommun har hög medelålder (32% är mellan 50 och 59 medan hela 73% är över 40 år) och därför föreligger ett stort problem om vi i börjar säga upp personal eftersom vi då höjer medelåldern ytterligare. De senast anställda är ju oftast de yngre. Dessutom står vi inför ett antal naturliga avgångar genom pension och kommer inom en femårsperiod att behöva anställa igen. Den rimliga åtgärden vore därför att i det här läget arbeta med pensionsavgångar som tillvägagångssätt för att minska antalet anställda.

Befolkningen i kommunen minskar i antal från år till år och det är ett känt och ett, har det visat sig, svårt problem att komma tillrätta med. Genom att yngre medarbetare sägs upp ökar risken ytterligare för en ökad utflyttning eftersom de behöver söka jobb på annan ort. Dessutom står kommunens verksamheter för den del av arbetsmarknaden som har många kvinnor anställda. Arbetsmarknaden i Finspång är inte rosad på något sätt och genom varsel om uppsägning ökar vi dessutom på den redan höga arbetslösheten och i värsta fall den hos ungdomsgruppen. En ökad arbetslöshet och utflyttning är det sista vi behöver bidra till. 

De erfarenheter som våra företrädare som var med under krisen och de stora uppsägningarna under tidigt 90-tal pekar också entydigt i denna riktning. Att premiera pensionsavgångar före uppsägningar har flera samhälls-, verksamhets-, och individuella fördelar.

Kommunutvecklingen i Finspång kan ske på flera sätt. Med inspiration från tidigare idéer, den faktiska demografiska utvecklingen och de linjer som den pågående organisationsförändringen arbetar efter, så skulle ett Finspång med tre centralorter vara en strategisk linje att arbeta utifrån. På det sättet skulle också den kommunala verksamheten kunna få ett organisatoriskt bygge som skulle hålla över längre tid. Detta blir naturligtvis en del av arbetet med Översiktsplanen, men det är också något som har bäring på de strukturförändringar som bör komma i detta omställningsarbete.

För jobb och hållbar utveckling

Med en så omfattande förändring av kommunens verksamhet som står framför oss, med utökad samverkan och samordning, med arbetet av en förändrad bild av Finspång så behöver personalförändringarna också ske i samklang med detta.

Genom att från början ge bra ersättning för tidigarelagd pension för åren 2009 och 2010 kan fler se det som en möjlighet att trappa ned från en anställning istället för att vi säger upp yngre medarbetare. I den strategiska planen 2009-2011 går att läsa att det under åren 2009-2012 finns 202 medarbetare som uppnår åldern 65 år och det skulle innebära att det finns stora möjligheter att klara den personalminskning som behövs inom de ramarna.

De varsel som läggs i år kommer i all väsentlighet inte att nå effekt förrän 2010. Ett arbetssätt som tydligare lyfter fram tidigarelagd pension skulle kunna få en tidigare effekt 2009 eftersom det inte behöver handla om varsel- och uppsägningstider.

Stora delar av underlaget för varsel på grund av arbetsbrist får tillämpningen av den så kallade osthyvelsprincipen. Neddragningar av personal behöver följas av neddragning i verksamhetsenheter, eller ännu hellre, samordning och samverkan mellan sektorer och verksamheter.

Med den passivitet och arrogans gentemot kommunernas uppdrag som regeringen visar i sitt minimala stöd till hela kommun- och landstingssektorn finns det snart ingen annan utväg än att höja den kommunala skattesatsen. Vi vill satsa på jobb och hållbar utveckling och vi vill göra det med befolkningens stöd. Vi socialdemokrater tillåter inte att välfärdskrisen slår igenom i Finspång.

April 2009
Socialdemokraterna i kommunstyrelsen

 

Anders Härnbro

2:e vice ordf Ks

Sidan uppdaterades senast: 2010-02-01 15:58