4. SOCIAL VÄLFÄRD

Barnen

I ett modernt och jämställt samhälle där barnens vårdnadshavare förvärvsarbetar är barnomsorgen grundläggande och ska finnas tillgänglig för samtliga barn. Förskolan ska hålla så hög kvalitet att alla barn kan växa med kunskap och trygghet. Verksamheten ska genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Den ska fostra till både samarbete och självständighet och den ska bidra till goda uppväxtvillkor där barn med olika social, etnisk och kulturell bakgrund kan mötas.

Förskolan är en del av den generella välfärden och skattemedlen är grunden för finansiering av verksamheten. På sikt vill vi att förskolan blir avgiftsfri. Förskolan har stor social betydelse och ska även erbjudas till barn vars föräldrar är arbetslösa eller uppbär föräldrapenning. I likhet med den allmänna förskolan, erbjuds detta samtliga barn från fyra år. Förskola ska även erbjudas på obekväm arbetstid.

Barn med särskilda behov måste prioriteras resursmässigt. Genom att ge alla barn möjlighet till en bra start i det livslånga lärandets tråd ger vi dem bra förutsättningar till en positiv utveckling och möjligheter att känna sig trygga och att senare prestera goda resultat i skolan.

Engagemang från föräldrarna ska tillvaratas i barnomsorgen, exempelvis genom lokala styrelser.

I samband med bostadsbyggande och fysisk planering ska barns behov beaktas.

FN:s Barnkonvention ska vara ett levande dokument inom kommunens verksamhet. Barns synpunkter ska tillvaratas när kommunala beslut fattas som berör dessa. Vi vill sätta barnens behov i centrum för kommunalpolitiken.

För att garantera en god omsorg med så bra förutsättningar som möjligt för barnen, är vår ambition att minska barngruppernas storlek.

Skolan

En av de grundläggande principerna som den svenska skolan under många år byggt på är att skolan ska vara den naturliga mötesplatsen för barn och ungdomar från olika sociala, ekonomiska och kulturella miljöer. Skolan är en viktig institution som bidrar till att hålla ihop samhället. 

Vi socialdemokrater är övertygade om att den gemensamma sammanhållna skolan med sina många förtjänster kommer att bli avgörande för hur skolan ska bli en spjutspets i kunskapssamhället och bidra till att bryta segregation och minska klassklyftor.

Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner. Det är i klassrummet och på skolgården som barnen och ungdomarna träffar sina kamrater och det är här som framtida generationer utvecklas tillsammans. Jämställdhet, jämlikhet och demokrati ska genomsyra all undervisning och den övriga verksamheten.

Utgångspunkten för fördelning av resurserna till skolorna ska vara att elever behöver olika mycket hjälp – lika möjlighet kräver varierande resurser. Ska skolan kunna bidra till det jämlika samhället måste den ge barn och ungdomar samma möjlighet till kunskap, lärande och utveckling, varvid särskild hänsyn tas till skolor som har fler elever med större resursbehov.

Kompetent och engagerad personal tillsammans med ekonomiska resurser måste finnas för att stödja elever med särskilda behov. Vi vill att förskolan och grundskolan ska vara en del av den gemensamma skolan men med olika arbetssätt och där olika professioner samverkar och lär av varandra. Skolan ska satsa på tidiga insatser och systematisk uppföljning så att brister upptäcks tidigt. Läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas särskilt. Extra stödresurser måste sättas in så att ingen lämnar grundskolan utan att ha nått mål som är tillräckliga för fortsatta studier inom gymnasieskolan.

I vår jämlikhetssträvan inom skolan ingår att barn och ungdomar med olika bakgrund möts och förstår varandra. Vid planeringen av skolenheter och elevernas fördelning på dessa tas därför hänsyn till att en allsidig elevsammansättning ska uppnås. Den kommunala skolan ska skapa en gemenskap mellan alla barn och ungdomar i vår kommun. Vi vill därför att skolan behåller den sammanhållna klassen i största möjliga utsträckning. Klasser behöver blandas – inte segregeras. Vi vill förhindra att barn och ungdomar slås ut på grund av orimliga krav.

Konkurrenstendenser i och mellan skolor ska motverkas. Socialdemokratin avvisar skattefinansierade privatskolor vars syfte är att maximera sin profit och som därigenom isolerar eller ställer barn och ungdomar med olika bakgrund mot varandra. På samma sätt avvisar vi det så kallade skolpengssystemet som innebär att varje elev själv tilldelas en summa pengar som kan användas till att ”köpa” en skolplats enligt marknadsprinciper. Ett sådant system tar inte hänsyn till att barn och ungdomar har olika behov och förutsättningar.

Kooperativa fristående förskolor och skolor som syftar till att utveckla alternativa pedagogiska utbildningsformer ser vi däremot som komplement till den kommunala verksamheten.

I grundskolan och gymnasieskolan avvisar vi avgifter på skolmåltider och läromedel. En skola för alla förutsätter en avgiftsfri skola.

Skolan ska motverka främlingskap mellan olika etniska grupper. Språket är grundläggande för allas lika möjlighet samt förståelse mellan grupper. Svensk- och modersmålsundervisning för invandrarbarn måste därför ges tillräckliga resurser. Jämställdhetsperspektiv i undervisningen är viktigt för relationerna mellan pojkar och flickor.

Skolan måste tillsammans med elever, föräldrar och det övriga samhället bekämpa alla former av våld, mobbning och rasism. Utgångspunkten måste vara att skolans personal tillsammans med elever och föräldrar har ett gemensamt ansvar för arbetsron i skolan. Närvaron av många vuxna i skolans verksamhet är viktig för att skapa en god social miljö. Barnens helhetsmiljö ska beaktas i skolpolitiken. Däri ingår den sociala miljön, den fysiska såsom lokaler, vägar till och från skolan etc.

Föräldrar uppmuntras till engagemang och delaktighet i skolans verksamhet. Detta sker bl. a. genom särskild styrelse för varje enhet. Särskilt tillses att föräldrar som saknar vana att uttrycka sig och påverka ges möjlighet till engagemang.

Eleverna ges ökat inflytande över skolan i takt med ålder. Vi är övertygade om att en avgörande faktor för vilka kunskapsresultat vi når i skolan är elevens engagemang och motivation för sina egna studier. Mycket handlar om elevens möjligheter till medbestämmande och inflytande i vardagen i skolan. På grundskolans högstadium och i gymnasieskolan ges eleverna också inflytande genom representation i skolans styrelse. På gymnasieskolorna har eleverna majoritet och utser ordförande. För att öka intresset för elevinflytande ska gymnasieskolorna anordna demokratikurser.

Kommunens ungdomar ska erbjudas utbildning på samtliga nationella gymnasieprogram på de kommunala gymnasieskolorna.

Vuxnas möjligheter att förbättra bristfällig utbildning är en förutsättning för att utbildningssystemet ska kunna verka utjämnande. Vi vill därför slå vakt om en väl utbyggd kommunal vuxenutbildning samt de olika bildningsorganisationerna och folkhögskolor. Vuxengymnasiets del av den kommunala vuxenutbildningen bör öka väsentligt. Vuxenutbildningen är en viktig länk i det livslånga lärandet.

 

Äldre

Dagens pensionärer består av flera olika generationer. De kan vara allt från den nyblivne 65-åringen som i de flesta fall mår bättre än någon generation tidigare, till de äldre pensionärerna som behöver mer omfattande vård och omsorg. Klassamhället finns med under ålderdomen. Det ställer krav på samhällsplaneringen i stort och samtidigt också på att äldreomsorgen utvecklas på olika sätt. 

Alla äldre ska ha möjlighet till ett gott liv och till att känna sig trygga. För att klara det så behövs en äldrepolitik som sträcker sig över flera samhällssektorer. Det gäller den fysiska planeringen där det handlar om tillgänglighet till service, kommunikationer och mötesplatser, bättre snöröjning för att hindra fallskador, gallring av buskage samt belysning så att människor vågar gå ut när det är mörkt. Det gäller också bostadsplanering, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.  Vi vill också fortsätta att utveckla kvalitén inom äldreomsorgen så att den kan möta skilda behov. 

Som äldre ska man ha rätt att så länge det är möjligt bo kvar i sitt eget hem. Detta kräver en bostadspolitik som skapar denna möjlighet. Nya bostäder måste byggas så att de anpassas för personer med funktionshinder. Ombyggnaden av äldrebostäder som saknar hiss och handikappanpassning ska genomföras. Det finns även behov av att utveckla fler seniorboenden i kommunen för att erbjuda människor som så önskar ett tryggt boende. Det omfattar även individer som inte nödvändigtvis uppfyller alla krav för ett reguljärt äldreboende.

Vi vill utveckla plustjänster av olika slag för att öka den enskildes självständighet och möjlighet att bo kvar. Det kan handla om snöskottning, fönsterputs, hjälp i trädgården m.m. Personalen är den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn inom äldreomsorgen. Vi vill fortsätta att stödja personalens kompetensutveckling, säkra framtidens personalrekrytering och fortsätta att utveckla kvalitén i omsorgen.

Hemtjänsten klarar idag allt fler komplexa behov, det är viktigt att den organiseras så att den äldre känner sig trygg i det egna boendet och att äldre kvinnor och män får vård och omsorg på lika villkor. Vår uppfattning är att marknaden inte ska styra behovet av vård och omsorg. Det är enbart den enskildes behov som ska avgöra stödets omfattning och inriktning.

Valfrihet är när du även som äldre får vara med och påverka din dag. Hemtjänsten ska utvecklas så att den enskildes valfrihet vid vård och omsorgsinsatser stärks. Det ska ske genom att öka möjligheten till inflytande via dialog och överenskommelser mellan brukaren och personalen kring vilka insatser och omfattningen av dessa som kan anses som bäst från alla utgångspunkter. Det är samtidigt av stor betydelse att brukaren upplever trygghet i den personal som bistår henne. Verksamheten ska därför bygga på att omsättningen av personal är så liten som möjlig.

Det förebyggande arbetet, sociala nätverk, utbyggd dagverksamhet och naturliga träffpunkter ska utvecklas i syfte att bryta ensamhet och isolering. Här är samarbetet med frivilligorganisationerna av stor vikt.

Vi ska fortsätta att utveckla varaktigt, lättillgängligt och okomplicerat anhörigstöd utifrån anhörigvårdarnas och brukarnas behov.  Korttidsplatser är viktiga och kan vara en trygghet för både anhöriga och brukare. Denna verksamhet ska utvecklas på ett sätt där människors behov och önskemål beaktas.

Otrygghet för äldre finns oftast i samband med sjukdom då efterföljande vårdplanering i äldreomsorgen ska göras. Vi vill arbeta för att snabbare hitta en lösning för den enskilde. Ett mer utvecklat samarbete med landstinget är därför nödvändigt.

Den dag man som äldre har behov av särskilt boende ska den möjligheten finnas. Här vill vi ytterligare satsa på demensvården med hjälp av specialutbildad personal samt förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka.  

Tillgänglighet för alla

Människor med funktionsnedsättning av olika slag kan behöva stöd och hjälp i vårt samhälle. I ett välfärdsamhälle ska alla ha möjlighet till ett gott liv och möjlighet att vara aktiva och delaktiga. Vi vill fortsätta att utveckla olika former av stöd i syfte att möta den enskildes behov. Här har de övriga politikområdena en stor betydelse för att förbättra tillgängligheten i samhället i syfte att öka den enskildes självständighet och delaktighet.  

Socialtjänst

Generella trygghetssystem är förutsättningen för ett jämlikt välfärdsamhälle. Det finns dock tillfällen och händelser i livet som kan medföra att den enskilde individen kan behöva försörjningsstöd. Utgångspunkten är att dessa former av insatser ska vara tillfälliga. Det är av stor vikt att samhället erbjuder adekvat stöd och skapar möjligheter för den enskilde att komma tillbaka.

Socialtjänstens insatser ska vara förebyggande och finnas nära människor. Lika viktigt är att verksamheten är uppsökande. Den ökade konsumtionen av alkohol, droger och ett ökat spelberoende i landet leder till att allt fler får problem av skilda slag. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla stöd och hjälp till människor med missbruksproblem av skilda slag. Ungdomar och unga vuxna är en särskilt viktig målgrupp här. Föräldrarnas engagemang är viktigt i detta sammanhang.

Våld i nära relationer är alltför vanligt. Vi vill vidareutveckla arbetet med att stödja kvinnor och barn i dessa situationer nära i samarbete med frivilligorganisationerna.

Invandrare och flyktingar

Kommunen ska delta i den nationella flyktingpolitiken och välkomna flyktingar i förhållande till kommunens storlek.

Flyktingar ska ges samma möjligheter som övriga medborgare, men de ska också ha samma krav på sig att följa de normer och värderingar som gemensamt fastställs.

Respekten för kulturella olikheter är berikande för oss alla. Ömsesidigheten innebär därför att alla ska ges möjlighet att bevara och utöva sin egen kultur. Det är nödvändigt att förhindra och bekämpa social utslagning genom att invandrare och flyktingar på ett effektivt sätt lär sig svenska språket och integreras i arbetsliv och samhälle.

Sidan uppdaterades senast: 2010-10-27 13:14