Kommunpolitiskt Handlingsprogram 2007-2010

Socialdemokratins Jönköping - vår vision!

I socialdemokratins Jönköping råder framtidsoptimism och vår kommun är en levande demokrati. Där har alla ett arbete, och där finns välfärd, med skola vård och omsorg, som skapar frihet och trygghet för alla. Socialdemokratins Jönköping är ett samhälle där alla kan förverkliga sina drömmar och ambitioner. Där råder god miljö och där finns gott boende. I socialdemokratins Jönköping råder frihet, jämlikhet och solidaritet. Detta program utgör grunden för vår strävan att uppnå dessa visioner.

Alla skall med

Frihet, jämlikhet och solidaritet är grunden för de socialdemokratiska idéerna. Dessa värderingar är tidlösa och vägleder oss i vår praktiska politik, såväl på riksnivå som kommunalt och lokalt.

Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Vi vill skapa ett samhälle där möjlighet ges för alla människor att förverkliga sig och sina livsprojekt. Alla människor är födda lika, men under livets gång är förutsättningar oftast väldigt olika. Frihet för alla förutsätter jämlikhet. Solidariteten skall prägla hela samhället och förhållandet mellan alla människor, inte minst för att våra livsprojekt är beroende av varandra.

Den starka gemenskapen

Kommunen är vår lokala samhällsgemenskap. Socialdemokratin i Jönköping vill verka för att göra kommunen till en verklig angelägenhet för alla dess invånare.

Kommunen är den plats där vi alla, utan åtskillnad, möts för att ta oss an gemensamma angelägenheter och fördela resurser. Ett starkt folkligt engagemang och inflytande i såväl kommunens politiska styre, som i dess förvaltning och vardagliga verksamhet är avgörande.

I egenskap av kommuninvånare har vi rätt till inflytande, trygghet och jämlika möjligheter att utvecklas. Välfärden skall garanteras alla genom jämlik tillgång till utbildning, vård, omsorg, kulturella aktiviteter och meningsfull fritid. Inom det kommunala skapas möjlighet till ett inflytande och en jämlikhetssträvan som aldrig kan ske med marknadsekonomiska lösningar.

Alla skall behandlas som jämlika medborgare, En samhällsgemenskap kan enligt vår uppfattning inte reduceras till en marknad där köpkraften blir avgörande för den enskildes valmöjligheter. Valfriheten förutsätter alla medborgares jämlikhet.

Medlemskapet förpliktar samtidigt till deltagande och ansvar. Det är vi gemensamt som måste skapa och förvalta de resurser vi använder. Den verksamhet vi gemensamt betalar med skattemedel skall fördelas solidariskt.

Det är på den kommunala arenan som vi samhällsmedlemmar, inom den kommunala självstyrelsens ramar, bestämmer över de gemensamma medlen samt den verksamhet vi skapar med dem. De demokratiska formerna möjliggör ett folkligt inflytande och engagemang. Detta står i kontrast till privatkapitalistisk verksamhet vars främsta syfte är att skapa profit och där makt förnödenheter inte fördelas rättvist. Den verksamhet kommunen betalar skall därför huvudsakligen bedrivas av kommunen själv. De övergripande frågorna styrs av de politiskt förtroendevalda. Därigenom garanteras också omfördelning av resurser samt demokratisk och effektiv beslutsgång. Den representativa demokratin måste kompletteras med inflytande för brukarna över verksamheten. Därför vill vi socialdemokrater fortsätta och stärka medborgarnas inflytande i den dagliga verksamheten.

Arbete

Arbetet är något centralt i människors tillvaro och utgör grunden för vår välfärd. Det skapar resurser för såväl individuella som gemensamma behov. Arbete är förknippat med självförtroende, mänsklig värdighet och ger vår tillvaro mening. Därför skall kommunen verka för ett meningsfullt arbete åt alla efter förmåga.

Ofrivilligt deltidsarbete innebär för många en låglönefälla och drabbar i huvudsak kvinnor. Kommunens anställda skall alltid erbjudas heltidsarbete. Vi eftersträvar en jämställd arbetsmarknad där kvinnor och män har lika lön för likvärdigt arbete samt lika utvecklingsmöjligheter.

Det jämlika samhället kan enbart förverkligas när alla har en meningsfull sysselsättning. Vårt mål är full sysselsättning.

Ingen ung människa skall behöva vara arbetslös, eftersom det bidrar till utanförskap och skapar misstro till samhället och dess demokratiska institutioner. I vår kommun skall därför inte förekomma någon ungdomsarbetslöshet. Samtliga ungdomar upp till 25 år skall omfattas av sysselsättningsgaranti, med antingen praktik eller studier om arbete ej kan erhållas. Kommunen skall också särskilt prioritera invandrares och arbetshandikappades möjlighet till arbete.

Initiativ till ökad demokratisering av arbetslivet skall tas genom att kommunens verksamheter görs till ett föredöme när det gäller de arbetandes makt på sina egna arbetsplatser.

Social välfärd

Välfärdspolitikens kärna är inte hjälp vid nöd, utan att avskaffa nöden genom att på ett rättvist sätt skapa social frihet och trygghet för alla. Det är inom välfärdspolitiken vi omfördelar, efter behov och inte efter ekonomisk styrka och lönsamhetsbedömningar. Det marknaden inte klarar av att fördela på ett acceptabelt sätt måste vi sköta gemensamt. Många gånger blir ett välfärdssystem där marknadsmekanismer har lågt inslag inte bara mer rättvist, utan även mer effektivt.

Den trygghet som välfärden skapar är en förutsättning för att alla på ett jämlikt sätt skall kunna utvecklas. Jämlikhet skapar verklig frihet för alla. Den trygghet som välfärden skapar är också en nödvändighet för hela samhällets funktion. Ett modernt samhälle kan aldrig i längden uppbäras av ett otryggt folk. Otryggheten innebär i sin förlängning att människor ställs utanför den samhälleliga gemenskapen.

Barns uppväxtvillkor är avgörande för hur barnet klarar sig längre fram i livet, Bra barnomsorg ger alla barn en god start i livet och utveckling i en trygg miljö. Barnomsorgen ska vara tillgänglig för alla till en låg kostnad och på sikt bli avgiftsfri. Den ska hålla hög pedagogisk nivå och ha en tydlig roll i det livslånga lärandet. I ett modernt och jämställt samhälle där barnens båda föräldrar förvärvsarbetar är barnomsorgen grundläggande och skall finnas tillgänglig för samtliga barn. Barnomsorgen ger föräldrar valfrihet över sina liv, inte minst ur jämställdhetsaspekt.

Genom en skola för alla, skapas möjlighet för alla att erövra kunskap, samtidigt som barn och ungdomar med olika social bakgrund och med olika erfarenheter förs samman. En bra gymnasieskola rustar våra ungdomar för yrkesliv och högskolestudier, medan en väl utbyggd kommunal vuxenutbildning ger alla möjligheten att senare i livet komplettera och utveckla sina kunskaper. Vi socialdemokrater tror på en gemensamt sammanhållen grund- och gymnasieskola där alla barn möts oavsett social, etnisk, kulturell och ekonomisk bakgrund.

Alla har rätt till en trygg ålderdom. På ålderns höst, efter vår arbetsgärning, finns ett behov av att skapa likvärdiga möjligheter och likvärdig trygghet. Omsorgen om våra äldre måste vara god och garanteras alla, oavsett klasstillhörighet, bakgrund, inkomst och anhörigas engagemang.

Kulturella aktiviteter, föreningsliv och fritidsengagemang ger oss möjligheter att bli delaktiga i något skapande. Det främjar dessutom andan av gemenskap i samhället. Det är viktigt att ge alla, främst de som annars riskerar att dömas till passivitet, möjligheter till ett aktivt kultur- och fritidsutövande. Det måste finnas en öppenhet för alla former av kultur och fritid som utgör en motvikt till det kommersiella.

När vi trots den generella välfärden saknar möjligheter att själva trygga vår vardag måste det gemensamma kunna stötta med socialtjänst.

En god bostad och bra boendemiljö är en förutsättning för ett värdigt liv. Kommunen skall med de allmännyttiga bostadsföretagen och bostadspolitiken i allmänhet ansvara för att det finns bostäder i tillräckligt antal och till rimliga kostnader samt där tillgång till service finns inom rimligt avstånd.

Jämställdhet

Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället, medan jämställdhet avser förhållandet mellan könen. Jämställdhet är därför en viktig jämlikhetsfråga.

Trots att Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen är kvinnor fortfarande underordnade män i olika avseenden. Vi måste synliggöra och bekämpa de maktstrukturer som bevarar ojämlika villkor i samhället. Det är nödvändigt att jämställdheten genomsyrar alla samhällsområden.

Representationen av kvinnor och män i beslutsfattande organ ska vara jämn. Därför eftersträvar vi lika många kvinnor som män bland våra kandidater till kommun, landsting och riksdag. Denna strävan gäller också ledamöter i nämnder och styrelser.

Lika lön för likvärdigt arbete ska vara en självklarhet. Kommunen är en viktig arbetsgivare som aktivt skall arbeta med jämställdhet och mångfald inom den kommunala verksamheten. Osakliga löneskillnader åtgärdas.

Integration

De rådande orättvisorna i samhället tenderar alltid att isolera förfördelade och privilegierade från varandra, att koncentrera låga inkomster, arbetslöshet, låg utbildning och maktlöshet till särskilda områden. Jönköping utgör i detta avseende inget undantag.

Den kulturella och etniska kartan ser idag annorlunda ut i Sverige och Jönköping. Mångfalden är en tillgång för vårt samhälle och stärker våra möjligheter att möta framtidens utmaningar. Integrationen är därför en förutsättning för hela samhällets utveckling. Arbetslösheten är högre bland de inflyttade svenskarna och de är oftast de som också är lågavlönade, inte sällande på grund av diskrimineringen. Det i sin tur för med sig att de även är överrepresenterade i bostadsområden med stort utanförskap.

För oss socialdemokrater är denna utveckling oacceptabel, alla människor är lika i värde och har samma rättigheter och skyldigheter. Kommunen skall gå i främsta ledet i arbetet mot diskriminering. Människors vilja och drivkraft skall istället tillvaratas. Alla människor skall ha möjlighet att aktivt delta i arbetslivet och demokratin. Utanförskapet är därför av ondo och välfärdssamhället måste nå ut i alla samhällets delar. Särskilt behövande områden måste därför ges extra resurser till arbetsmarknadsåtgärder, skolan, kultur- och fritidsaktiviteter samt föreningsliv.

För att motverka segregationstendenserna i samhället krävs, utöver en politik som minskar klasskillnaderna, en bebyggelseplanering som uppmuntrar social integration.

Kommunikationer och näring

Vår kommun har ett unikt geografiskt läge, mellan Sveriges huvudstad och kontinenten, centralt i landet räknat i förhållande till hur befolkningen bor. Jönköping har därför goda möjligheter att utvecklas till ett kommunikationscentrum, vilket också stärker näringsverksamheten. Kommunikationerna till och från Jönköping bör utvecklas. Jönköping skall vara ett kommunikationscentrum med klar miljöprofil.

En industriell tradition har länge varit grunden för kommunens utveckling. Industrin kan och bör fortfarande utvecklas. Det samma gäller övriga näringslivet med nya näringsgrenar.

Alla medborgare, oberoende av bostadsort, måste garanteras en god transportförsörjning. En väl utbyggt kollektivtrafik är en förutsättning för att invånarna i kommunens olika delar skall kunna ta del av arbetsmarknad, service och fritidsaktiviteter. Kollektivtrafiken i kommunen har de senaste åren utvecklats till modern standard och hög ändamålsenlighet. Kollektivtrafiken skall alltid utvecklas i takt med nya behov och kommer i takt med den ökade miljömedtenheten spela en viktig roll i framtidens stad.

Miljö

De senaste årens naturkatastrofer i vår omvärld väcker befogad oro. Den globala uppvärmningen rör även oss. Vi är delar i en helhet. Så enkelt är det.  Utvecklingen av den goda kommunen förutsätter därför ansvar för dagens såväl som morgondagens generationer. Omställningen av samhället till ekologisk hållbarhet är helt enkelt en nödvändighet för vår överlevnad på sikt. Kommunen skall ha en ledande roll i miljöarbetet.

Kommunen erbjuder fina miljöer i fri natur, i bostadsområden och i dess stadskärnor. Detta förutsätter både ansvar och mod. Hela kommunen, landsbygd och innerstad, skall leva. Utvecklingen av Jönköpings stadskärna är av särskild intresse och bör därför fortsätta.

Vi har alla ansvar för vår miljö. Vi kan utnyttja vår konsumentmakt för att driva på utvecklingen i önskad riktning. Det offentliga har ansvar för att inköp sker med miljöprofil. Det leder till bättre miljö, samtidigt som det kan medverka till att priserna pressas. I slutändan handlar det om att alla kan konsumera miljövänliga produkter.

 

Punktprogram

1. DEN KOMMUNALA DEMOKRATIN

Den representativa demokratin syftar till att vi gemensamt fastställer våra målsättningar och tillsammans gör viktiga prioriteringar. Vi beslutar demokratiskt vilken verksamhet som skall finansieras gemensamt och vi styr över denna verksamhet. Vi betraktar verksamheten som en helhet och motsätter oss därför ett marknadsanpassat system med åtskillnad mellan kommunens funktion som å ena beställare och finansiär och å andra sidan utförare av verksamheten.

Den verksamhet kommunen betalar skall huvudsakligen bedrivas av kommunen själv. Ett kommunalt ägande av exempelvis bostadsbolag och energibolag är viktigt för demokratin. Den typen av egendomar vill vi behålla i gemensam ägo.

De förtroendevaldas självständighet i förhållande till de kommunala förvaltningarna måste betonas.

För att demokratin skall fungera måste de beslutande organen avspegla befolkningen. Möjligheten till politiskt deltagande för underrepresenterade grupper exempelvis invandrare, kvinnor, ungdomar, funktionshindrade och lågutbildade måste förbättras.

De förtroendevalda politikerna utgör länken mellan medborgarna och kommunen som institution. De är därmed en viktig grund för demokratin. Därför är det också viktigt med en bred uppsättning engagerade fritidspolitiker med god förankring i kommunens olika områden. Fritidspolitikerna måste ges rimliga arbetsförhållanden.

De som brukar den kommunala välfärdsverksamheten skall ha omfattande inflytande över den. De äldre och deras anhöriga ges möjlighet att vara med och påverka inom omsorgsverksamheten, skolans elever, eller i de yngres fall deras föräldrar, ges inflytande över skolan genom representation i särskild styrelse för varje skolenhet.

Föräldrarna till barnen i barnomsorgen ges inflytande genom liknande styrelser för barnomsorgsenheterna.

Föreningar skall ges inflytande över anläggningar.

Brukarinflytandet måste utvecklas kontinuerligt.

Ungdomar skall ges inflytande över de av kommunen drivna fritidsgårdar och träffpunkter.

2. EKONOMI

Kommunens ekonomi grundas på det egna skatteuttaget och utgör kärnan i den gemensamma verksamheten,. Det är bl.a. därför nödvändigt att folk är i arbete. En progressiv välfärdspolitik förutsätter ekonomisk stabilitet samt ordning och reda i kommunens finanser. Därigenom förhindrar vi också att konjunkturnedgångar orsakar dramatiska förändringar i den gemensamma verksamheten. Kommunal verksamhet får aldrig långsiktigt finansieras genom upplåning.

För att på sikt höja det generella välståndet och bygga ut den gemensamma verksamheten, krävs ekonomisk tillväxt. Vi vill endast i liten utsträckning finansiera gemensam verksamhet med avgifter, då detta oftast slår mot de mindre bemedlade och ur rättvisesynpunkt är orättfärdigt.
Nivån på kommunens ambition att bedriva gemensam verksamhet, syftande till att minska klasskillnaderna och att höja det sociala och kulturella välståndet, är avgörande för nivån på skatteuttaget.

Kommunens skattemedel är resurser skapade gemensamt av ett folk i arbete och skall användas till att ge maximal välfärd åt folket. Utnyttjandet av skattemedlen skall därför alltid präglas av effektivitet och med största respekt.

3. ARBETE

För att skapa och upprätthålla hög sysselsättningsnivå krävs en aktiv näringspolitik. Kommunen skall aktivt verka för nyetablering av företag och för detta upprätthålla beredskap för att kunna tillgodose behov av industrimark och verksamhetslokaler.

Kommunen är själv en stor arbetsgivare och skall som sådan bedriva en radikal politik. Ett stort problem för många löntagare idag är att de inte har heltidsarbeten. För kommunens anställda är heltidstjänster en rättighet och deltid en möjlighet. Kommunens lönepolitik skall främja jämställdhet mellan könen. Kommunens anställda skall ha eget ansvar och verkligt inflytande över sin arbetssituation. Arbetsmiljön på kommunens arbetsplatser skall vara god och tjäna som föredöme för andra arbetsgivare.

För att skapa och upprätthålla full sysselsättning, skall kommunen anpassa sin investeringsnivå till konjunktursvängningarna.

Kommunen skall aktivt delta i den praktiska arbetsmarknadspolitiken genom olika åtgärder som plusjobb, ungdomspraktik, lärlingsutbildningar och annat. Kommunen skall engagera sig för utvecklat samarbete mellan för arbetsmarknadspolitiken viktiga institutioner såsom arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänsten samt skolan.

Kontakterna med fackliga organisationer och näringslivet skall alltid vara goda.

För att stärka näringslivet i kommunen är det också viktigt att verka för fortsatt utbyggnad och utveckling av högskolan. Jönköping skall vara en attraktiv studentstad med god service och tillgång till bra boende. Lika viktigt är utvecklingen av kommunikationsförbindelserna till och från Jönköping, samt utveckling av turismen.

Kommunen skall stödja Elmias verksamhet med mässor, kongresser och konferenser, bidra till dess utveckling och aktivt verka för att olika arrangemang förläggs där.

4. SOCIAL VÄLFÄRD

Barnen

I ett modernt och jämställt samhälle där barnens vårdnadshavare förvärvsarbetar är barnomsorgen grundläggande och skall finnas tillgänglig för samtliga barn. Förskolan skall hålla så hög kvalitet att alla barn kan växa med kunskap och trygghet. Verksamheten skall genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Den skall fostra till både samarbete och självständighet och den ska bidra till goda uppväxtvillkor där barn med olika social, etnisk och kulturell bakgrund kan mötas.

Förskolan är en del av den generella välfärden och skattemedlen är grunden för finansiering av verksamheten. På sikt vill vi att förskolan blir avgiftsfri. Förskolan har stor social betydelse och skall även erbjudas till barn vars föräldrar som är arbetslösa eller uppbär föräldrapenning. I likhet med den allmänna förskolan, erbjuds detta samtliga barn från fyra år. Förskola skall dessutom erbjudas på obekväm arbetstid.

Barn med särskilda behov måste prioriteras resursmässigt. Genom att ge alla barn möjlighet till en bra start i det livslånga lärandets tråd ger vi dem bra förutsättningar till en positiv utveckling och möjligheter att känna sig trygga och att senare prestera goda resultat i skolan.

Engagemang från föräldrarna skall tillvaratas i barnomsorgen, exempelvis genom lokala styrelser.

I samband med bostadsbyggande och fysisk planering skall barns behov beaktas.

FN’s Barnkonvention skall vara ett levande dokument inom kommunens verksamhet. Barns synpunkter skall tillvaratas när kommunala beslut fattas som berör dessa. Vi vill sätta barnens behov i centrum för kommunalpolitiken.

För att garantera en så god omsorg som möjligt är vår ambition att minska barngruppernas storlek.

Skolan

Genom en skola för alla, skapas möjlighet för alla att erövra kunskap, samtidigt som barn och ungdomar med olika bakgrund förs samman. En bra gymnasieskola rustar våra ungdomar för yrkesliv och högskolestudier, medan en väl utbyggd kommunal vuxenutbildning ger alla möjligheten att senare i livet komplettera och utveckla sina kunskaper. Vi socialdemokrater tror på en gemensamt sammanhållen grund- och gymnasieskola där alla barn och ungdomar möts oavsett social, etnisk, kulturell och ekonomisk bakgrund.

Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner. Det är i klassrummet och på skolgården som barnet träffar sina kamrater och det är här som framtidens generationer utvecklas tillsammans. För socialdemokratin utgör skolan en jämlikhetsskapande institution. Följaktligen måste kommunen verka för att alla barn och ungdomar får en bra grundläggande skolutbildning som tillämpar jämställdhetsfokus.

Utgångspunkten för fördelningen av resurser till skolorna skall vara att elever behöver olika mycket hjälp. De ekonomiska medlen skall därför fördelas mellan skolorna på ett rättvist sätt och där särkskild hänsyn tas till de skolor som har fler elever med större resursbehov.

Kompetent personal och ekonomiska resurser måste finnas för att stödja elever med särskilda behov. Läs- och skrivsvårigheter uppmärksammas särskilt. Varje elev som lämnar grundskolan skall göra det med kunskaper som är tillräckliga för fortsatta studier på gymnasieskolan.

I vår jämlikhetssträvan inom skolan ingår att barn med olika social, etnisk och kulturell bakgrund lära sig mötas och förstå varandra. Vid planeringen av skolenheter och elevernas fördelning på dessa tas därför hänsyn till att en allsidig elevsammansättning skall uppnås.

Den kommunala skolan skall skapa en gemenskap mellan alla barn och ungdomar i vår kommun. Vi vill förhindra att barn och unga slås ut på grund av orimliga krav.

Konkurrenstendenser i och mellan skolor skall motverkas. Socialdemokratin avvisar privatskolor var syfte är att maximera sin profit och som därigenom isolerar eller ställer barn med olika bakgrunder mot varandra. På samma sätt avvisar vi det så kallade skolpengssystemet som innebär att varje elev själv tilldelas en summa pengar som kan användas till att ”köpa” en skolplats enligt marknadsprinciper. Ett sådant system tar inte hänsyn till att olika barn och ungdomar har olika behov och förutsättningar.

Kooperativa friskolor som syftar till att utveckla alternativa pedagogiska utbildningsformer ser vi däremot som komplement till den kommunala skolan.

I grundskolan och gymnasieskolan avvisar vi bestämt avgifter på skolmåltider och läromedel.

Skolan skall motverka främlingskap mellan olika etniska grupper. Språket är grundläggande för allas lika möjlighet samt för förståelse grupper emellan. Svenskundervisning för invandrarbarn måste därför ges tillräckliga resurser. Jämställdhetsperspektiv i undervisningen är viktigt för relationerna mellan pojkar och flickor.

Skolan måste tillsammans med elever aktivt bekämpa all form av våld, mobbning och rasism. Närvaron av många vuxna i skolans verksamhet är viktigt för att skapa en god social miljö. Barnens helhetsmiljö skall beaktas i skolpolitiken. Däri ingår den sociala miljön, den fysiska, såsom lokaler, vägar till och från skolan etc.

Föräldrar uppmuntras till engagemang och delaktighet i skolans verksamhet. Detta sker bl.a. genom särskild styrelse för varje enhet. Särskilt tillses att föräldrar som saknar vana att uttrycka sig och påverka ges möjlighet till engagemang.

Eleverna ges ökat inflytande över skolan i takt med ålder. På grundskolans högstadium och på gymnasieskolan ges eleverna inflytande genom representation i skolans styrelse. På gymnasieskolorna har eleverna majoritet och utser styrelsens ordförande. Ett viktigt inslag för elevinflytandet bör på gymnasieskolorna vara medlemsbaserade elevkårer.

Kommunens ungdomar skall erbjudas utbildning på samtliga nationella gymnasieprogram.

Vuxnas möjlighet att förbättra bristfällig utbildning är en förutsättning för att utbildningssystemet skall kunna verka klassutjämnande. Vi vill därför slå vakt om en väl utbyggd kommunal vuxenutbildning samt de olika bildningsorganisationerna. Vuxenutbildningen är en viktig länk i det livslånga lärandet.

Äldre

Dagens pensionärer består av flera olika generationer. De kan vara allt från den nyblivne 65 åringen som i de flesta fall mår bättre än någon generation tidigare, till de äldre pensionärerna som behöver mer omfattande vård och omsorg. Det ställer krav på samhällsplaneringen i stort och det ställer också krav på att äldreomsorgen utvecklas på olika sätt.

Sedan början av 1990-talet har en rad olika förbättringar gjorts men de räcker inte. Vi vill att alla äldre ska ha möjlighet till ett gott liv och känna sig trygga. För att klara det så behövs en äldrepolitik som sträcker sig över flera samhällssektorer, från den fysiska planeringen där det handlar om tillgänglighet till service och kommunikationer till mötesplatser, bättre snöröjning för att hindra fallskador, gallring av buskage samt belysning så att människor vågar gå ut när det är mörkt, till bostadsplanering, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. 

Vi vill också fortsätta att utveckla kvalitén inom äldreomsorgen så att den kan möta skilda behov. Seniorboenden utvecklas i kommunen.

De äldre skall ha rätt att så länge det är möjligt bo i sitt eget hem. Detta kräver en bostadspolitik som skapar denna möjlighet. Nya bostäder måste byggas så att de anpassas för personer med funktionshinder. Ombyggnaden av äldrebostäder som saknar hiss och handikappanpassning fortsätter.

Vi vill vidare utveckla plustjänster av olika slag för att öka den enskildes självständighet och möjlighet till kvarboende. Det kan handla om snöskottning, fönsterputs, hjälp i trädgården m.m.

Personalen är den enskilt viktigaste kvalitetsfaktorn inom äldreomsorgen. Vi vill fortsätta att stödja personalens kompetensutveckling och säkra framtidens personalrekrytering.

Hemtjänsten klarar idag allt fler komplexa behov, det är viktigt att den organiseras så att den äldre känner sig trygg i det egna boendet och att äldre kvinnor och män får vård och omsorg på lika villkor. Hemtjänsten skall utvecklas så den enskildes valfrihet vid vård och omsorgsinsatser stärks.

Det förebyggande arbetet, sociala nätverk, utbyggd dagverksamhet och naturliga träffpunkter ska fortsätta att utvecklas i syfte att bryta ensamhet och isolering. Här är samarbetet med frivilligorganisationerna av stor vikt

Vi vill fortsätta att utveckla varaktigt, lättillgängligt och okomplicerat anhörigstöd utifrån anhörigvårdarnas och brukares behov. 

Otrygghet för äldre finns oftast i samband med sjukdom då efterföljande vårdplanering i äldreomsorgen skall göras. Vi vill arbeta för att snabbare hitta en lösning för den enskilde. Särskilt skall trygghet vid livets slutskede eftersträvas. Ett mer utvecklat samarbete med landstinget är därför nödvändigt.

Den dagen man som äldre har behov av särskilt boende ska den möjligheten finnas.  Här vill vi nu gå vidare och ytterligare satsa på:

- Demensvården med hjälp av specialutbildad personal
- Förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka

Funktionshinder, socialtjänst och missbruk

Många människor med funktionshinder av olika slag behöver stöd och hjälp i vårt samhälle. I ett välfärdsamhälle ska alla ha möjlighet till ett gott liv och rätt att var aktiva och delaktiga. Vi vill fortsätta att utveckla olika former av stöd i syfte att möta den enskildes behov. Också här har de övriga politikområdena en stor betydelse att förbättra tillgängligheten i samhället i syfte att öka den enskildes självständighet och delaktighet.

Generella trygghetssystem är viktiga i ett välfärdsamhälle. Men det finns tillfällen och händelser i livet som kan leda till att systemet inte räcker till och ett försörjningsstöd behövs. Det ska emellertid vara en tillfällig insats och vi vill fortsätta arbetet med att förbättra stödet som gör att man kan få stöd och hjälp att komma tillbaka till samhället igen.

Den ökade konsumtionen av alkohol, droger och spelberoende i landet leder till att allt fler får problem av skilda slag. Det är viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla stöd och hjälp till människor med missbruksproblem av skilda slag. Ungdomar och unga vuxna är en särskild viktig målgrupp här. Föräldrarnas engagemang är viktigt i detta sammanhang

Våld i nära relationer är allt för vanligt. Vi vill vidareutveckla arbetet med att stödja kvinnor och barn i dessa situationer nära i samarbete med frivilligorganisationerna.

Invandrare och flyktingar

Kommunen skall delta i den nationella flyktingpolitiken och välkomna flyktingar i förhållande till kommunens storlek.

Flyktingar skall ges samma möjligheter som övriga medborgare, men de skall också ha samma krav på sig att följa de normer och värderingar som gemensamt fastställs.

Respekten för kulturella olikheter är berikande för oss alla. Ömsesidigheten innebär därför att alla skall ges möjlighet att bevara och utöva sin egen kultur. Det är nödvändigt att förhindra och bekämpa social utslagning genom att invandrare och flyktingar på ett effektivt sätt lär sig svenska språket och integreras i arbetsliv och samhälle.

5. JÄMSTÄLLDHET

Kvinnors lika rätt och värde handlar om makt och demokrati. Jämställdheten är därför en viktig jämlikhetsfråga. I vår kommun skall kvinnor och män, flickor och pojkar, ha lika rättigheter och möjligheter.

Vi vill vidareutveckla och bredda jämställdhetsarbetet i kommunen och integrera det i alla verksamheter.

Ansvaret ligger hos styrelser, nämnder och förvaltningarna. Detta kräver analys av de villkor som existerar för kvinnor och män samt av de maktstrukturer som finns i samhället.

6. INTEGRATION

Alla skall ha en plats i den samhällsgemenskap som arbete och socialt liv utgör. Den segregation från denna gemenskap som stora grupper idag är dömda till måste undanröjas.

Viktigast för att denna integration skall uppnås är att alla har ett arbete. Kommunen arrangerar därför särskilda arbetsmarknadsprojekt riktade till segregerade grupper.

Segregationen är ofta knuten till särskilda bostadsområden. Kommunen riktar därför särskilda projekt i dessa bostadsområden i syfte att öka deltagande i arbetsliv, föreningsliv och utbildning. Bristande kunskap i svenska språket förstärker segregationen: Vi skall därför arbeta för att förbättra språkundervisningen.

För att motverka segregation är det viktigt att bostadsområden planeras så att en integration av grupper med olika social bakgrund sker i varje område.

7. HÖGSKOLAN

Högskolan i Jönköping har stor betydelse för att ge fler tillgång till högre utbildning. Den bidrar också till att ge Jönköping och dess näringsliv behövlig välutbildad arbetskraft, vilket i sin tur ökar sysselsättningsnivån.

Vi vill verka för fortsatt utveckling av högskolan genom att högskolan får ett brett utbud av utbildningar och forskningsdiscipliner som spänner över hela det akademiska fältet. En utbyggnad av den tekniska utbildningen är viktig för både sysselsättningen och näringslivet. En förutsättning för denna utveckling är att ingenjörshögskolan blir en teknisk högskola.

Vi vill verka för en utbyggnad av kvalificerad yrkesutbildning i Jönköping.

I takt med att antalet studenter blir fler i Jönköping, måste kommunen beakta studenternas studiesociala behov, exempelvis avseende bostäder.

8. BOENDE

Att bo bra i ett bostadsområde där man känner sig trygg - i en lägenhet, radhus eller villa – är en central del i det vi kallar livskvalitet. Bostaden är därför viktig genom hela livet.

Vi socialdemokrater vill ge människor möjlighet att bo på det sätt de själva väljer. I denna valfrihet skall hyresrätten vara ett tillgängligt alternativ. Allmännyttan utgör en garant för att det ska finnas hyresrätter. Därför skall vi slå vakt om allmännyttan – inte sälja ut den.

En social bostadspolitik förutsätter ett kommunalt fast grepp över bebyggelseplaneringen samt ett rikt utbud av olika typer av upplåtelseformer. Den skall också motverka motsättningar i samhället genom att grupper med olika bakgrund inte isoleras från varandra.

En blandning av hyresrätter, bostadsrätter, kooperativa hyresrätter och privatägda småhus skall eftersträvas i alla bostadsområden. Nya bostadsområden planeras så att de täcker de olika behov som en hel livscykel kräver. Det gäller även vid utbyggnad och komplettering av bebyggelse i äldre bostadsområden. Ungdomar, barnfamiljer, äldre och funktionshindrade skall kunna bo i samma bostadsområde.
För att tillgodose behovet av ändamålsenliga bostäder krävs kontinuerlig nybyggnation. All nybyggnation skall vara ekologiskt hållbar.

Vid planering av nya bostadsområden och komplettering av äldre områden beaktas närheten till kollektivtrafik, offentlig service såsom skolor och förskolor. Bostadsområden dimensioneras så att de ger underlag till gott utbud av service exempelvis affärer. För att motverka ensamhet behöver det finnas mötesplatser där människor känner gemenskap. Denna service måste vara god i hela kommunen.

Utbyggnader skall ske i dialog med kommuninvånarna, där också barnen åsikter tillvaratas.

Utemiljön i ett bostadsområde är viktig för trivsel och trygghet. Det handlar om gröna oaser med bänkar, lekplatser för de mindre barnen och aktivitetsytor för äldre. När mörkret faller tänds lampor som gör att det känns tryggt att vistas utomhus. Parker och planteringar får inte upplevas som farliga platser. Många grönområden är flerbostadshusens trädgårdar.

Rätten till eget boende skall vara en självklarhet i vårt samhälle. Det stärker individens självkänsla och trygghet. Kommunen har därför ett särskilt stort ansvar i denna strävan.

9. KULTUR

Utgångspunkten för vår kulturpolitik är att kulturen skall vara tillgänglig för alla människor och att det inte får vara den enskildes ekonomiska styrka som blir avgörande. Kulturpolitiken syftar till att bryta ner kvardröjande klassgränser i kulturlivet för att alla skall få del av ett växande och breddat kulturutbud. Detta gäller i synnerhet barn- och ungdomskulturen. Kulturen stärker inte minst kommunens attraktionskraft för besökare samt skapar livskvalité för de som bor här.

Alla ska kunna skapa själva men det måste också finnas professionella kulturarbetare för att inspirera. Amatörer och proffs måste samexistera, då de är beroende av varandra. Vi eftersträvar både bredd och djup. Folkrörelsekulturen inkluderat Folkets Hus och Folkets Park ges goda verksamhetsförutsättningar. Även studieförbunden spelar en central roll för kulturlivet i vår kommun.
Biblioteken är mötesplatser och nödvändiga för att alla skall ha lika tillgång till litteratur och annan kultur. De nära biblioteken ger särskilt barnen rätten till boken. Boklånen skall förbli avgiftsfria.

Fria icke-kommersiella former av kulturutövning stimuleras. Verksamhet inom musik- teater- och museiområdet stöds aktivt, då denna utvecklar kommunen och ger goda levnadsbetingelser.

Barns och ungdomars möjlighet att delta i och påverka ett rikt kulturliv måste särskilt beaktas. Detta får inte begränsas genom avgifter. Kommunala kulturskolan är en viktig grund för barns och ungdomars möjlighet till kulturutövande. Kulturskolan skall ständigt utvecklas.

Vår kommun och bygd är fylld av historia och kultur. Potentialen är stor och vill vi medverka till kulturinslag som bidrar till att kulturturismen utvecklas.

10. FRITID

Kommunens engagemang i fritidsfrågor syftar till att ge alla förutsättningar, lika möjlighet till en rik och stimulerande fritid. Föreningslivet är grunden för en meningsfull fritid och skall därför stödjas. Barns och ungdomars möjlighet till en rik fritid måste prioriteras särskilt. Kommunens ekonomiska stöd till föreningar riktas därför främst till föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet.

En viktig komponent i vår politik är att de fritidsaktiviteter som anordnas eller stöds av kommunen har jämställdhetsfokus. Föreningar som verkar för jämställdhet mellan könen och har aktiviteter särskilt anpassade för flickor skall uppmuntras särskilt.

Fritidsgårdar och annan kommunal ungdomsverksamhet skall fostra i en demokratisk anda och därför bygga på ungdomarnas inflytande och vilja att forma aktiviteter. Fritidsgårdarnas verksamhet utvecklas och utökas. Föreningar skall kunna använda skolans lokaler för aktiviteter.

Behovet av veckoslutsaktiviteter, exempelvis diskotek, för ungdomar under 18 år, beaktas särskilt, då det kommersiella utbudet på detta område är starkt begränsat. Engagemang av föreningar och föräldrar uppmuntras särskilt.

Möjligheten till ett rikt och rörligt friluftsliv är grundläggande i vårt välfärdssamhälle. Vi vill också stimulera till ökad fysisk aktivitet. Det förutsätter att framtida exploateringar inte begränsar tillgången till fri natur. 

Föreningar som vill ansvara för driften av anläggningar och lokaler uppmuntras till detta. Föreningarna skall ha ett bra ekonomiskt stöd för att säkerställa driften.

Vi bygger nu upp tre idrottshallar i de olika kommundelarna. Möjligheten och tillgången till idrottsanläggningar skall vara god och tillgodose behoven i vår kommun som helhet.

11. MILJÖ

Vi vill ha ett samhälle där luften är frisk, vattnet rent, skogarna gröna och maten hälsosam. Att få ströva i naturen, plocka bär eller klättra i berg är en viktig del i vår livskvalitet. För socialdemokratin är målet att kunna överlämna en bättre värld till kommande generationer

Samhället har det grundläggande ansvaret för den nödvändiga omställningen av det civiliserade livet till ekologisk hållbarhet. Denna omställning är beroende av alla individers agerande. Grunden för kommunens miljöpolitik är därför effektiva styrsystem, en omfattande upplysningsverksamhet samt praktiserande av tillgängliga regleringar. Exempel på styrmedel är miljöbudget, miljömärkning samt taxor och avgifter. Miljöhänsyn beaktas vid varje kommunalt beslut.

En viktig grund för all omställning till ekologisk hållbarhet i kommunen är det lokala handlingsprogram som skapats med utgångspunkt från Rio-deklarationens Agenda 21. Detta handlingsprogram gäller för såväl myndigheter och företag som föreningar och privatpersoner. Kommunen skall arbeta aktivt för att tillsammans med företag och föreningar ta fram miljöförbättrande projekt.

För miljöarbetets olika områden samordnas berörda kommunala enheter. Utbildning i miljöfrågor för förvaltningarnas personal genomförs. Den uppväxande generationen skall få en god miljöutbildning i skolan. Ekologiskt odlade produkter bör prioriteras i kommunens kök.

Munksjön och dess tillflöden skall när säker teknik finns tillgänglig renas från de omfattande bottenföroreningarna.

Kraven skärps på industrier och andra verksamheter som släpper ut miljöfarliga ämnen i avloppsnätet. Bästa tillgängliga reningsteknik skall användas i jordbruket.
För att begränsa omfattningen av miljöskadligt avfall bör lagen om kemiska produkter aktivt användas så att alternativt produktutbud framtvingas.

Ett åtgärdsprogram skall tas fram för restaurering av förorenade sjöar och vattendrag i kommunen..

Källsorteringen direkt i bostäderna byggs ut i takt med att uthållig avsättning för avfallet kan garanteras. Antalet återvinningsstationer utökas, detta är särskilt angeläget för hanteringen av hushållsavfall i flerbostadsområdena. Kompostering och källsortering av eget hushållsavfall uppmuntras. Den som väljer bort källsortering får en högre avfallsavgift. Fastighetsnära avfallshantering kan bli aktuellt i framtiden.

Bilismens skadliga verkningar begränsas genom effektiva trafiksystem exempelvis rondeller samt moderna av- och påfarter vid större trafikleder. Trafikbuller begränsas genom modern vägbeläggning, avskärmningar samt fartbegränsningar. Satsningar på bilar med alternativa drivmedel såväl i kommunal som privat regi bör uppmuntras. Riskerna vid transport av farligt gods måste minimeras.

12. TRAFIK OCH TRANSPORT

Kommunen har ett ansvar för en väl utbyggd kollektivtrafik i kommunens alla delar, anpassad till invånarnas behov av resor till arbete, handel och fritid.
Kollektivtrafiken hålls konkurrenskraftig och attraktiv för invånarna genom rimliga taxor samt kvalitet i form av väl behovsanpassad turtäthet och hög komfort.
Kollektivtrafiken tar sitt ansvar för miljön genom att använda miljövänliga bränslen.

Särskild kollektivtrafik skall erbjudas funktionshindrade som ej kan utnyttja den vanliga kollektivtrafiken.

Barnens trafiksäkerhet ska särskilt beaktas.

Kommunen bör verka för att minska bilismen i Jönköpings stadskärna. Detta görs bland annat genom kontinuerlig utveckling av kollektivtrafiken. Ett komplement är att i kommunens ytterområden anordna parkeringsmöjligheter vid busshållplatsen så fler använder kollektivtrafiken till arbetsplatsen eller centrum. Denna parkering skulle också kunna användas för samåkning.

Ett annat alternativ att minska biltrafiken i centrum är ett väl utbyggt nät av gång- och cykelvägar. När nya bostadsområden planeras ska gång och cykelvägar involveras från början. Antalet invånare som cyklar till sin arbetsplats från kommunens ytterområden ökar, vilket bör beaktas vid ut- och ombyggnad av de mest trafikerade vägarna. Kommunen måste tidigt i planeringen med Vägverket planera in gång- och cykelvägar.

Flera infarter till vår kommun passerar genom tättbebyggda bostadsområden. De senaste åren har den tunga trafiken ökat utmed dessa vägar. Det väcker oro och otrygghet för de som bor där, inte minst för skolbarn och de äldre. Därför måste vi hitta trygga trafiklösningar som fungerar både för de boende och för trafikanterna.

Vid förändringar av trafikförhållanden skall de närboendes synpunkter beaktas.

13. KOMMUNIKATIONER TILL OCH FRÅN JÖNKÖPING

Goda kommunikationsmöjligheter till och från Jönköping är nödvändigt för att kommunen skall utvecklas. Vi vill därför verka för att utveckla Jönköpings roll som centrum för väg- flyg- och järnvägsförbindelser.

Bra vägförbindelser i norr och söder i form av E4, i väster i form av Rv 40 samt i öster i form av Rv 31 är att eftersträva. På sikt bör Rv 40 byggas ut till motorväg. När det gäller Rv 31 arbetar vi för en ny sträckning för att avlasta trafiken i Ekhagsrondellen och underlätta förbindelsen till Nässjö och östra länsdelen genom bl.a. väg förbi Tenhults centrum. Därigenom medverkar vi till en regionförstoring avseende boende och arbetsmarknad. I denna avsikt anser vi också att förbindelsen mellan Jönköping och Mullsjö behöver en rejäl standardförbättring.

Kommunen skall verka för bättre järnvägsförbindelser med snabbtågen X2000 samt snabbare förbindelse mellan södra och västra stambanan. Tågtrafiken till Jönköping ökar. Därför måste vi hitta ett bra sätt att få tågen till och från Jönköpings station. Det s.k. ”Dubbelspåret” är en lösning liksom en ny station vid A6-området.

Ett prioriterat järnvägsprojekt är Götalandsbanan mellan och Stockholm och Göteborg, via Jönköping med en anslutningspunkt med Södra stambanan/Ostlänken i Gripenberg eller söder därom för att skapa en gemensam bra geometrisk utformning av södra stambanan på delen Sya/Gripenberg. Det övergripande målet är att Götalandsbanan skall vara fullt utbyggd och trafikerad år 2020. På längre sikt har vi också målet att förverkliga södra Europabanan mellan Jönköping och Helsingborg, vidare till kontinenten. Dessa två nya järnvägsbanor skulle göra Jönköping till södra Sveriges viktigaste järnvägsknytpunkt.

Vi ska aktivt verka för etablering av så kallad combiterminal på Torsviksområdet för att stärka regionen för transporter.

Bra utbud av flygtrafik från Jönköping till Stockholm och Köpenhamn är viktigt för att möjliggöra snabba resor till omvärlden. Vi vill även verka för att mer chartertrafik utgår från Jönköping. Flygplatsen är ett viktigt nav för Jönköpings och därmed också hela regionens utveckling.

14. TURISM

Jönköping har under åren vuxit som turistort. Det skapar arbetstillfällen och tillväxt i kommunen. På detta område kan vi göra ännu mer, inte minst genom att lyfta fram de olika kommundelarna som i olika avseenden kan erbjuda en skön natur, historia och kultur. Kommunen skall samordna olika förfrågningar från besöksnäringen efter en fastställd strategi och handlingsplan.

Utveckling av traditionella turistaktiviteter skall stödjas av kommunen samt utveckling av ny turism såsom ekoturism.

15. ENERGI

Energipolitiken måste vara en del av den fysiska planeringen. Samhällsbyggnationen skall planeras så att energitillförseln kan ske på ett rationellt, miljömässigt och långsiktigt hållbart sätt. Beredskap exempelvis med markreservat upprätthålls för nya energisystem.

Uppvärmning av lokaler och bostäder bör i så stor utsträckning som möjligt ske med fjärrvärme. Denna kan skapas genom en kombination av el- och värmeproduktion med alternativ bränsletillförsel som ger maximala miljöfördelar. Möjlighet till närvärmeproduktion utnyttjas i fler kommundelar och bostadsområden.

Energibolagen skall behållas i kommunal ägo i syfte att säkerställa låga energikostnader samt en trygg energiförsörjning.

Initiativ till vindkraftverk på Visingsö samt biogasanläggningar bör uppmuntras genom att kommunen bistår med kunskap och erfarenheter.

Initiativ till alternativa miljövänliga energilösningar och energibesparande åtgärder bör initieras och uppmuntras samt bistås med kunskap och erfarenhet som finns i kommunen.

16. KOMMUNENS PERSONAL OCH FÖRVALTNING

Den kommunala förvaltningen skall fungera som ett väl tillgängligt och lättförståeligt serviceorgan för alla medborgare.

För att kunna erbjuda kommuninvånarna så god service som möjligt bör kommunens anställda ges återkommande utbildning som är flexibel.

Arbetsområden och arbetsuppgifter förändras i takt med kommunens utveckling. Därför behövs en ständig kompetensutveckling och en progressiv personalpolitik som bl.a. motverkar en könssegregerad arbetsmarknad. Kommunens anställda skall alltid erbjudas heltidsarbete. Personalhälsovården skall fortsätta att stärkas och ohälsan motverkas och förebyggas. Förebyggande åtgärder prioriteras för att motverka ohälsotalen och rehabiliteringsarbetet måste vidareutvecklas. Företagshälsovården måste byggas ut. Det är också angeläget att näringslivet är med i denna satsning.

Sidan uppdaterades senast: 2009-11-07 11:22