Gymnasieskolans utveckling går åt fel håll

Den nionde augusti kunde vi läsa en debattartikel av Oskar Öholm om att gymnasiereformen som träder i kraft i höst skulle ge ny möjligheter för de elever som börjar gymnasieskolan i höst att senare få jobb. Argumentationen visar på en okunskap om hur svensk arbetsmarknad idag ser ut.

De elever som nu i augusti börjar ett yrkesförberedande program får inte längre med sig den grundläggande behörigheten att direkt efter utbildningen läsa vidare på högskola. Man minskar alltså dessa elevers möjlighet att snabbt ställa om på en arbetsmarknad där man inte längre har samma yrke hela livet utan byter karriär kanske rent av flera gånger under yrkeslivet. Det stämmer att dessa elever kan välja till kurser för att få högskolebehörighet, men erfarenheter från tidigare schemaläggning visar att det är svårt för dessa elever att under skoltid hinna med att läsa kurser som normalt ligger utanför deras program. Detta är ett hinder som kommer göra att många elever på yrkesprogram undviker att läsa dessa kurser. Att sedan dessa elever ska kunna läsa till kurser på Komvux om de vill är för oss Socialdemokrater en självklarhet.  

Dagens unga vet att arbetsmarknaden är i förändring och att dagens jobb inte alltid är framtidens jobb. Därför har vi sett en klar förändring i sökbilden där färre än tidigare väljer yrkesförberedande- och fler högskoleförberedandeprogram. Detta är också oroande då det fortfarande finns ett stort behov inom många yrken av unga med olika yrkeskompetenser, inte minst undersköterskor och industriarbetare. Alltså förvärrar gymnasiereformen möjligheten för arbetsgivare att rekrytera den kompetens som behövs och detta hämmar i förlängningen tillväxten. 

Sverige behöver utbilda både för de behov som finns idag men även för att klara omställning till en framtida arbetsmarknad. Att stöpa in elever i en form i gymnasieåren och sen tro att de kan arbeta med samma sak hela livet är en omodern syn på utbildning och arbetsmarknad. Den gymnasiereform som var på väg att sjösättas 2007 men som den borgliga regeringen efter maktskiftet bestämde sig för att skrota innan de ens hade tittat på den hade ett helt annat fokus. Den fokuserade bland annat till att integrera karaktärsämnena i kärnämnena och på så sätt öka andelen elever som går ut med godkända betyg, förbereda dem bättre för yrkeslivet samt se till att alla som går ut gymnasiet fortsatt har behörighet till vidare studier. Så visst finns det ett starkt Socialdemokratiskt alternativ till den gymnasieskola som regeringen så ivrigt propagerar för men som redan innan den fullt ut har sjösatts visar på uppenbara brister.

 

Gunilla Svantorp, Riksdagsledmot  

Otto Keyser, 1:e vice ordförande, Karlstads-Hammarö Gymnasienämnd

Sidan uppdaterades senast: 2011-08-16 07:35