Digital kompetens i Karlstads kommuns skolor

Digitala verktyg är i dag en naturlig del av vårt samhälle. Teknikutveckling förändrar hela tiden våra vanor och vårt samhälle. Detta har bidragit till att arbetsmarknadens krav, förväntningar och behov har fått en annan karaktär. I och med det så förändras också kraven på skola och lärande. 

Grundläggande digital kompetens är en förutsättning för att kunna delta i samhället fullt ut. Idag behöver elever/studerande förberedas för ett arbetsliv på en rörlig arbetsmarknad med höga krav på problemlösning, social kompetens, digital kompetens, förmågan att lära sig lära och företagsamhet. Även vårt sätt att lära och de möjligheter som finns kring lärande har förändrats. Elever och lärares sociala kontext har vidgats och förändrats på grund av tekniken. Socialt nätverkande via olika digitala medier är idag en naturlig del av unga människors vardag och begreppet social har fått en ny, vidare och mer global innebörd tack vara digitala verktyg. Detta påverkar människors metakognitiva utveckling och vårt sätt att lära. Kommunikation och informationsspridning sker i hög grad digitalt idag, vilket ökat betydelsen av goda läs- och skrivkunskaper. 

Skolan är inte digitalt jämlik

Den digitala kompetensen löper som en röd tråd genom alla utbildningens styrdokument, från förskolans läroplan till vuxenutbildningen. Elever/studenter i det svenska skolsystemet ska alltsedan skolreformen 2011 lära sig att kommunicera, söka kunskap, skapa och lära med hjälp av modern teknik i alla ämnen. För att lyckas med det krävs en genomtänkt, långsiktig, synliggjord och kommunicerad strategi så att möjligheter ges till detta. 

Frågan är vad som händer i ett samhälle där tillgången till den digitala tekniken är hög, men där skolan har otydliga riktlinjer och låga krav på hur den ska förbereda eleverna för detta samhälle. 

Det finns en mytbildning om den så kallade digitala generationens kompetens. En uppväxt i en miljö med tillgång till digital teknik i sig säkerställer inte en hög digital kompetens. Den digitala kompetens som den enskilda eleven får möjlighet att uppnå är beroende av så väl socioekonomisk bakgrund som vilken eller vilka enskilda lärare som eleven möter. Så kallade en-till-en satsningar i skolan, dvs en dator per elev, leder inte heller till att elever utvecklar sin digitala kompetens om dessa satsningar inte sker på ett pedagogiskt genomtänkt sätt och med förankring i lärarkåren. Tillgången till en egen dator i skolan riskerar att öka istället för att minska den digitala ojämlikheten, om inte läraren finns med som ett pedagogiskt stöd. Skolan uppfyller inte kravet på likvärdighet i utbildningen.[1] 

Elevers datoranvändning och utveckling av sin digitala kompetens måste vara oberoende av i vilken skola och i vilken klass eleven går. Det handlar också om att våga granska konsekvenserna av att enskilda lärare och skolor hanterar elevernas digitala kompetens och IKT-användning ogenomtänkt. Det handlar om att diskutera vad digital kompetens innebär och förstå att det inte räcker med att kunna använda tekniken i sig. 

Hög IT-användning i skolan och låga PISA-resultat

En nyligen presenterad fördjupning av PISA-studien 2012[2], ”Students, Computers and Learning: Making the Connection” (OECD, 2015)[3], visar att Sverige är ett av de länder där tillgången till och användningen av IT är störst samt att användningen för skolarbete har ökat sedan 2009. I genomsnitt är svenska elever online 39 minuter per dag på skoltid, vilket är över OECD-genomsnittet på 25 minuter. Bland svenska elever är 18 procent mellan en och fyra timmar på internet per dag och sex procent är minst fyra timmar på internet per dag. Motsvarande andelar för OECD är 14 och 3,1 procent.

Sverige är även det land där eleverna är mest på internet utanför skolan. Av de svenska eleverna anger drygt 30 procent att de är minst fyra timmar på internet en vanlig veckodag utanför skoltid, motsvarande andel i OECD är omkring 18 procent. I inget annat land är pojkar så mycket på internet som i Sverige. Sverige uppvisar också den största skillnaden i internetanvändning mellan pojkar och flickor mätt i tid. 

Andelen extrema internetanvändare, definierat av OECD som 15-åringar som använder internet mer än sex timmar en vanlig veckodag efter skolan, uppgår till 13 procent i Sverige. Detta är den största andelen i hela OECD, där siffran är sju procent. Av denna grupp utgör pojkar 70 procent. I inget annat land utgör pojkar en så stor del av gruppen extrema internetanvändare. De extrema internetanvändarna uppvisar överlag de lägsta resultaten, kommer oftare för sent, skolkar mer och rapporterar en lägre grad av välmående. De extrema internetanvändarna presterar sämre på både det pappersbaserade och digitala provet i läsning och matematik. 

Eleverna med den högsta internet- och datoranvändningen i och utanför skolan presterar sämst på PISA-provet. Elever som använder internet mer än fyra timmar per dag i skolan har genomgående de lägsta resultaten i läsförståelse, matematik, digital läsning och digital matematik. 

Eleverna har bland annat fått uppskatta hur ofta de gör olika saker på datorn i skolan, däribland göra hemuppgifter, grupparbete och använda internet för skolarbete. Den överlägset vanligaste aktiviteten är att använda internet för skolarbete som också i princip är den enda som har ett positivt samband med resultat i digital och traditionell läsning i Sverige. Alla andra aktiviteter visar ett negativt samband med elevresultaten. I stället är det de elever som aldrig och nästan aldrig gör aktiviteterna som har de bästa resultaten. 

Lärares behov av kompetensutveckling

En tidigare studie från Skolverket, som presenterades 2013, visar att cirka tre av tio lärare har behov av kompetensutveckling inom grundläggande datorkunskap. Dessutom efterfrågar mer än varannan lärare mer kunskap om hur IT kan användas som pedagogiskt verktyg. 

EU-parlamentet antog 2006 en europeisk referensram med åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Kompetens definieras här som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Nyckelkompetens är den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Referensramen beskriver de viktigaste kunskaperna, färdigheterna och attityderna för var och en av dessa. 

En av dessa åtta nyckelkompetenser är Digital kompetens, vilket innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik (IKT), 

Enligt referensramen innefattar digital kompetens goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar och om den roll tekniken spelar och de möjligheter den ger. Man bör också känna till hur informationssamhällets teknik kan stödja kreativitet och innovation samt vara medveten om frågor som rör den tillgängliga informationens validitet och tillförlitlighet och de juridiska och etiska principer som interaktiv användning av informationssamhällets teknik innefattar. De färdigheter som behövs är förmågan att söka fram, samla in och bearbeta information och använda den på ett kritiskt och systematiskt sätt och att kunna bedöma dess relevans och skilja mellan den fysiska och virtuella verkligheten, samtidigt som man är medveten om de samband som finns mellan dem. Man bör ha de färdigheter som behövs för att producera, redovisa och förstå komplex information och förmågan att skaffa sig tillgång till, söka fram och använda Internetbaserade tjänster. Man bör också kunna använda informationssamhällets teknik som stöd för kritiskt tänkande, kreativitet och innovation. Användningen av informationssamhällets teknik kräver en kritisk och reflekterande attityd. 

Denna inriktning kunde vara vägledande för en diskussion om vad kompetensutveckling för lärare på detta område kunde innehålla. 

Frågeställningar

Dessa exempel på nuvarande situation och problemområden kring digital kompetens och skolarbete ställer fyra viktiga frågor: 

1. Hur ser situationen ut i Karlstads kommuns skolor?

2. Hur ska Karlstads kommun säkra likvärdigheten i elevernas digitala kompetens?

3. Hur ska Karlstads kommun använda digitalt lärande för att systematiskt gynna elevers måluppfyllelse?

4. Hur ska Karlstads kommun utveckla och stimulera till pedagogisk insikt och innovation i användningen av digital teknik i elevernas lärande? 

 Förslag: 

  1. En utredning genomförs för att beskriva den nuvarande digitala kompetensen hos elever och lärare i dess användning i skolarbete och lärande samt hur användningen av digital teknik har bidragit till ökad måluppfyllelse.
  2. Ett tvåårigt ”kompetenslyft” genomförs för samtliga elever i Karlstads kommuns skolor för att åstadkomma höjd digital kompetens hos eleverna i sin användning av digital teknik i sitt skolarbete och lärande, med särskilt hänsyn och stöd till elever från studiesvaga hemmiljöer.
  3. Barn- och ungdomsförvaltningen och Karlstad-Hammarö gymnasieförvaltning initierar gemensamt ett två-årigt projekt för att skapa ”pilotklasser” i skolan som innovativt - och för alla elever likvärdigt - utvecklar och implementerar pedagogiska koncept för att stärka elevernas digitala kompetens.
  4. Som stöd i denna process för att höja elevernas digitala kompetens beaktas lärarnas behov av parallell kompetensutveckling inom detta område.

 

 Karlstad 2015-10-14

Anna Dahlén Gauffin (S) 

Pernilla Edman (S)



[1]  Ulli Samuelsson (2014), Digital (o)jämlikhet? - IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. Avhandling, Dissertation Series No. 23, Högskolan i Jönköping. ISBN 978-91-628-8880-0. http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:681386/FULLTEXT01.pdf

[2]  I Sverige deltog drygt 4 700 15-åriga elever från 209 skolor i OECD:s undersökning PISA 2012.

[3]  http://www.oecd.org/publications/students-computers-and-learning-9789264239555-en.htm 

Sidan uppdaterades senast: 2015-10-15 15:11