Värna vårt innanhav Vänern genom minskad plastanvändning

Plasten är ett mångsidigt material som har ersatt flera andra material på grund av bland annat sin hållbarhet och relativt billiga och enkla tillverkningsprocess. Det finns plaster som är elastiska och mjuka som ull, som smälter vid låga temperaturer och som löses upp i vatten.  Sedan finns det plaster som är starka och hårda, som tål extrem hetta och som kan bada i starka kemikalier utan att påverkas. Det är egenskaper som även innebär att plasten står emot naturens egna nedbrytningsprocesser.

Det är en paradox. Plasten räddar liv varje dag genom att dagligen förhindra allvarlig smittspridning inom sjukvården världen över genom användning av exempelvis skyddshandskar, blodpåsar, katetrar och sprutor. Samtidigt har plast blivit så vanligt förekommande och i vissa fall så billig att den blivit en slit-och-släng-produkt. Detta i samband med att plast inte är nedbrytbar i naturen utan sönderdelas till mikropartiklar har lett till att många sårbara marina miljöer världen över hotas.

Plast som hamnar i våra sjöar och hav stannar där, men den ändrar skepnad med tiden. Vattnets rörelser och den mekaniska nötningen mot stränder och stenar medför att plasten sönderdelas. Solens UV-strålning hjälper också till; den gör plasten skör så att sönderdelningen går snabbare. Tidens tand förvandlar stora plastbitar till allt mindre – och allt fler – plastfragment. Till slut är de så små att de inte kan ses med blotta ögat. Men under senare år har ett flertal forskare uppmärksammat att plasten finns kvar i form av mikroskopiskt små plastfragment – som flyter runt i vattnen som ett slags konstgjort plankton.

Haven innehåller gifter som människan släppt ut. Det är till exempel bekämpningsmedel mot insekter och ogräs, och olika industriella kemikalier. Många av dessa ämnen skyr egentligen vatten, de kallas hydrofoba. För att undkomma vattnet fäster gifterna på plastbitarna. Det betyder att plastbitarnas gifthalter kan öka avsevärt. Forskare har visat att mikroplast som tar upp miljögifter ur vattnet kan förgifta planktonätande fiskar, musslor och andra vattenorganismer, som förväxlar mikroplast och plankton. Plastpartiklarna fyller upp magsäcken utan att ge näring och de svälter ihjäl. Fåglar i Nordsjön har i snitt 0,6 gram plast i magen vilket för en människa skulle motsvara 60 gram.

 

Vi måste därför skydda vårt innanhav från plast i så stor utsträckning som det är möjligt, enklast gör vi det genom att angripa problemet redan vid roten. Ett första steg är att ta bort plastpåsar och annat engångsmaterial som inte behövs av hygieniska skäl.  

Förslag:¨

Karlstads kommun tar fram en handlingsplan för hur användandet av plast kan minska.

Karlstads kommun tar omedelbart bort plastpåsar, som inte behövs av hygieniska orsaker, ur sin verksamhet. 

 

Karlstad 2015-11-17

 Christer Alnebratt (S)

Lena Andersson (S)

Sidan uppdaterades senast: 2015-11-20 14:44