Motion om Ett folkligt förankrat försvar

Syftet med en försvarsmakt är att säkerställa nationens suveränitet och medborgarnas rätt till att behålla sin valda livsstil. Det kan tyckas ganska självklart men de senaste årens utveckling väcker en del frågetecken om det verkligen är det som Sveriges försvarsmakt utvecklas till.

Huvudinriktningen har blivit att kunna medverka i FN-liknande insatser utanför landet. Den något grumliga argumentationen har byggt på att Sveriges säkerhet kan behöva försvaras utanför landets gränser. Samtidigt har förmågan att försvara nationen minskat till en punkt när egentligen hela den nationella försvarsförmågan vilat på Hemvärnet understött av flyg och flotta.

Nästan utan folklig debatt har en högst demokratisk 100-årig tradition av ett försvar byggt på allmän värnplikt övergetts till förmån från ett yrkesförsvar med stående trupp med hög ambition att utkämpa väpnade konflikter utanför landets gränser gärna i samarbete med andra nationer och inte nödvändigtvis med FNs fulla mandat.

Den här utvecklingen behöver brytas för att försvarsmakten inte skall utvecklas till en krigsmakt med straffexpeditions ambitioner. Försvaret av nationen är dessutom alltför viktigt för att inte bygga på en folklig förankring.

Framtidens försvarsmakt bör enligt min uppfattning bygga på tre komponenter:
1. Högteknologiska förband med förmåga till internationella insatser tillsammans med andra nationers förband.

2. Ett nationellt försvar med stor volym som bidrar till en folklig förankring och tjänar som rekryteringsbas för mer utvecklade förbandsenheter

3.  En frivillig försvarsorganisation motsvarande dagens Hemvärn

Internationell spets med nationell bas
Det är rimligt att Sverige skall kunna medverka i internationella insatser även om valet av insatser och syftet med vår insats kanske bör väljas med lite större eftertanke (jag har inte för avsikt att i denna motion gå närmare in på utrikespolitiska vägval utan fokuserar på ett av verktygen oavsett vilka val man gör i utrikespolitiken). Våra vassaste internationella förband kan med nödvändighet behöva ha en större stridseffekt än vad som kan uppnås med ett värnpliktsutbildade förband och därför kan det vara klokt att ha en liten stående styrka för detta ändamål. Jämte detta bör vi behålla möjligheten att sätta upp förband av frivilliga precis som vi gjort hittills även om dessa förband inte skall sättas in i de hetaste krigszonerna eller vid första insatsen i ett nytt område.

Rimligen vill vi ha så lite stående trupp som möjligt då det kostar stora summor pengar. Stående trupp är dessutom en betydligt mer offensiv militär styrka och kan ge fel signaler till omvärlden vilket på den utrikespolitiska arenan kan minska vår trovärdighet som fredssökande nation
För att klara en rimlig nivå på åtagande räcker tre mekaniserade bataljoner. En insatt, en i beredskap och i läge för avlösning och ytterligare en i reserv och/eller under fortlöpande utbildning. Av nationella skäl bör dessa förband vara baserade i Sverige med fördelning norr, mitt och syd.

De flygförband som behövs för att värna Sveriges suveränitet och att dessutom kunna medverka i internationella insatser borde kunna stanna vid åtta flygdivisioner (64 flygplan). Till detta kommer helikopterförband ytterligare än de som finns i varje mekaniserad bataljon och ett tungt flyg-transportförband för transporter inom och utom landet.

Flottans uppställning bör bestå i ett skol och ledningsfartyg, tre korvetter, 3-6 U-båtar, två minröjningsfartyg, tre stödfartyg och tre amfibiekompanier. Vilket skulle ge oss möjlighet att bevaka vårt kustområde samtidigt som vi kan medverka i någon internationell insats med flottstridskrafter.

Till detta kommer telekrigs förband, underrättelseenheter, högkvarter, sjukvårdförband och logistik.

Det är svårberäknat exakt vad detta skulle innebära i antal officerare, soldater och civilanställda men en rimlig nivå borde ligga på ca 8000 personer totalt.

Ett nationellt försvar med låg gard med möjlighet att tagga upp
Risken för en invasion synes vara liten i dagsläget. Tyvärr har historien lärt oss att när risken bedöms som minst är faran som störst och därför kan väldigt mycket ändra sig väldigt fort. För att skapa en buffert mot plötsliga förändringar, ge en rekryteringsgrund för mer avancerade delar av försvaret och göra försvaret av landet till en angelägenhet för alla behövs ett värnpliktsbaserat försvar.
I en lugn period som nu kan stridseffekten på dessa förband hållas på en begränsad nivå med kort utbildning och enkla vapensystem men om omvärldsläget förändras kan dessa massförband snabbt uppgraderas med kompletteringsutbildning, längre pliktskrivning och tillförsel av mer avancerade vapensystem.

Jag föreslår ett värnpliktssystem som innebär att efter gymnasiet rycker alla in till en 70 dagars värnpliktsutbildning. Skolsystemets sommarlov skulle då vara tillräckligt vilket innebär att värnplikten inte är ett hinder för studier.
Efter avslutad grundutbildning pliktskrivs man i de Nationella Skyddsstyrkorna under ett år med plikt att delta i en weekends utbildning, därefter rustar man av och kan kallas in först efter beslut av regeringen.
Detta värnpliktssystem ska omfatta alla i årskullen som inte har medicinska eller sociala hinder och genomförs på annan ort än hemorten men i närområdet. Som utbildningslokaler och logement används skolorna som ändå ofta står tomma under somrarna.

Inriktningen på dessa förband skall vara att kunna utföra stationär väpnad strid i plutons ram liknande den kravspecifikation som finns på dagens Hemvärn. Fullgjord grundutbildning med goda vitsord är ett krav för att kunna ta värvning i yrkesförsvaret eller att gå med i Hemvärnet

Frivillighet med sting
Dagens Hemvärn omorganiseras till en mer avancerad form av Nationella Skyddsstyrkor som dels utvecklar förmåga att leda de plutoner som är pliktskrivna men bildar också fristående förbandsenheter med taktisk rörlighet och förmåga att samverka med de stående förbanden i händelse av angrepp mot nationen. Efter fullgjord grundutbildning kan man frivilligt välja att delta i Hemvärnet vilket innebär möjlighet till befälsutbildning, specialisering inom olika stödsystem (ex samband, logistik, stab, transport) och möjlighet att bli visstidsanställd som instruktör under sommarutbildningen av värnpliktiga.
Numerären Hemvärnssoldater/befäl minskas till ca 15 000 med möjlighet till viss flexibilitet i numerären. Hemvärnet och de pliktskrivna bildar en egen myndighet och vapengren Nationella Skyddsstyrkorna som står under ledning i kris av Högkvarteret. I samband med den omorganisation avvecklas alla övriga frivilliga försvarsorganisationers militära verksamhet och deras specialistfunktioner blir en del av Hemvärnet.

Vad kostar det här då?
Militär verksamhet tenderar att kosta en förskräcklig massa pengar mycket beroende på att man använder sig av högt specialiserad utrustning och under extrema förhållanden men eftersom det dyra försvaret skall minska och det billiga öka så blir ändå kostnaden lägre än nuvarande. En möjlig fördelning skulle kunna vara följande:

Stående styrkor (inklusive utlandsmissioner och ledning) 29,5 miljarder
De frivilliga skyddsstyrkorna (både nuvarande Hemvärn och de pliktskrivna) 2,7 miljarder
Grundutbildningssystemet 2,4 miljarder. Totalkostnad 34,6 miljarder

Med ledning av ovan skrivna yrkar jag:

Att Sverige inför ett värnpliktssystem omfattande alla som genomförs under en kortare tid med syfte att pliktskrivas i de Nationella Skyddsstyrkorna under en begränsad tid. Den allmänna värnplikten är också grund för rekrytering till stående styrkor och till det frivilliga Hemvärnet.

Att Hemvärnet omformas till att bli ledning och komplement till de pliktskrivna i de Nationella Skyddsstyrkorna i samma inriktning som anges i förslaget.

Att Hemvärnet blir den enda frivilliga försvarsorganisationen där all frivillig försvarsverksamhet organiseras vilket innebär att de avtalsorganisationer som idag har uppdrag att stödja försvarsmakten avvecklar sin militära verksamhet.

Att de Nationella Skyddsstyrkorna blir en egen myndighet och vapengren som står under befäl i kris av försvarsmakten.

Att Sverige inför stående styrkor i samma anda och storlek som ovan beskrivna förslag

Att Katrineholms Arbetarekommun antar motionen som sin egen eller i händelse av avslag skickar den som enskild till partikongressen.

Att motionen behandlas på Socialdemokraternas kongress

Joakim Truedsson
Katrineholm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Styrelsens yttrande över motion nr 2 ”Ett folkligt förankrat försvar”

Styrelsens föredragande: Michael Hagberg

Katrineholms arbetarkommun har fått in en motion kring delar av vårt lands försvarspolitik. Att försvarsfrågan lyfts inför vår partikongress tycker vi är bra.

Vi har i dag en försvarsmakt som stått i en mycket stor förändring där inriktningen varit att utbilda värnpliktiga soldater till att kunna göra insatser både i vårt land och utomlands.

Kvalitén på utbildningen och övrig verksamhet har mycket hög internationell klass, därför bör utgångspunkten för försvarets användning se god ut.

Rubriken på motionen –Ett folkligt förankrat försvar- sätter ett finger på behovet av en allmän debatt i arbetarrörelsens grundorganisationer.

I skrivandets stund väntar vi förslag från den moderatledda regeringen, inriktningspropposition som förväntas komma med dramatiska förslag på ändringar på inriktningen av det svenska försvaret.

Man vill gå från värnplikt till yrkesförsvar. Hemvärnet beräknas bantas med trettio procent. Nedskärningar av matrialanslagen. Förändringar i regementstrukturen.

Vi går från värnplikt mot ett elitförsvar som vi har svårt att tro kommer att kunna få en bred folklig förankring.

Vi tror i stället på att samarbetet mellan försvarets frivilligorganisationer ska öka, civil militärt samarbete, försvarsindustrisamarbete, en bred dialog mellan förbandsorter och vapengrenar mm. Arbetarkommunen ser även den ett stort behov av en folklig debatt som motionären saknat.

För att bredda debatten kring försvarsfrågorna bör partikongressen tillsätta en försvarspolitisk arbetsgrupp som får till uppgift att arbeta fram ett framtidsinriktat försvarspolitiskt program som tar hänsyn till alla olika intressen som finns i detta politikområde.

Att- sats 1, 2, 4 och  5 ligger i linje med arbetarkommunens uppfattning som förutsätter att värnplikten finns kvar som för övrigt är en förutsättning för rekrytering till hemvärnet.

En pliktskrivning i de framtida nationella skyddsstyrkorna ger arbetsuppgifter med tydliga mål av hög kvalité.

Att-sats 3 Att hemvärnet ska bli den enda frivilliga organisationen där all frivillig försvarsverksamhet organiseras vill arbetarekommunen avslå då det innebär att de i dag  aktiva frivilligorganisationernas verksamhetsformer behövs säkert ses över, men att det inte är möjligt att lägga ner/omorganiseras organisationerna utan grundlig analys.

Styrelsen föreslår därför årsmötet besluta

Att anta att-satserna 1, 2, 4 och 5

Att avslå att-sats 3

Att sända motionen med arbetarekommunens yttrande till partikongressen.

Sidan uppdaterades senast: 2009-10-01 12:49