Region Halland har sammanställt en rekorderlig och berömvärd plan för folkhälsoarbete.
Dock brister den i ett avseende – den tar inte i tillräcklig utsträckning med kultursektorn som viktig del i folkhälsoarbetet.
Många är de undersökningar och studier under de senast femton-tjugo åren som talat om hur deltagande i körsång, bokcirklar, teater, musikutövning av olika slag, litterärt engagemang m.m. påverkar människors livskvalitet och välmående.
Att få tillgång till en annan eller flera andra världar som kulturen erbjuder ger ett djupare, bredare och intressantare liv. Människor som inte trivs med vardagsliv eller arbete eller som drabbats av tillfälliga depressionstillstånd får genom möte och arbete med kulturella verksamheter en möjlighet till nya visioner och perspektiv.
Rent fysiskt är det ibland lätt att förstå. Om man sjunger förbättras andning och lungkapacitet. I det koncentrerade arbetet med ett instrument eller en teaterroll eller förmågan att sjunka in i en roman eller teaterföreställning lyfts en människa upp ur sin vanmaktskänsla och får paus i den förstelnande känslan och negativa bakåtgående spiralen som en depressiv period innebär.
Det är därför självklart att kulturverksamhet måste finnas med som en viktig del i kommunens folkhälsoarbete.
Kommuninvånarna är ju olika människor. Sport och gym är inte enda lösningen för alla i alla lägen även om de givetvis är viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv.
Vi lever ju bevars inte av kött allena. Fantasi och förundran över livet gör underverk.
Att tala om folkhälsa utan att ta in den kulturella delen av livet skulle idag verka gammaldags och tyda på att de ansvariga inte följt med i debatten de sista tio åren.
Birgitta Tingdal
Ledamot i Kulturnämnden