Socialdemokratins historia
1881 - August Palm återvände från Tyskland och höll sitt första föredrag i Sverige med rubriken "Vad vilja socialisterna?".
1889 - Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti bildades vid en kongress i Stockholm där flertalet delegater valts av fackföreningar.
1896 - Hjalmar Branting invaldes som första socialdemokrat i riksdagen.
1898 - Landsorganisationen i Sverige (LO) bildades.
1917 - Socialdemokraterna medverkade för första gången i en regering i koalition med liberalerna. Ungdomsförbundet lämnade partiet och grundade den kommunistiska rörelsen.
1918 - Kampen för allmän rösträtt kröntes med framgång. Riksdagen antog en författningsreform som bekräftades 1920.
1920 - Hjalmar Branting bildade den första socialdemokratiska regeringen. Majoriteten i riksdagen var dock borgerlig.
1921 - Första valen med allmän rösträtt också för kvinnor. Demokratin genomförd.
1925 - Branting avled och efterträddes av Rickard Sandler som statsminister och av Per Albin Hansson som partiordförande. Hans regeringen avgick 1926.
1932 - Efter en stor valseger bildade Per Albin Hansson regering. Under 1930-talet kom stora sociala reformer som arbetslöshetsförsäkring, bättre folkpension, semester, folktandvård, satsningar på offentliga arbeten mot arbetslösheten. Folkhemsbyggandet påbörjades.
1939-45 - Andra världskriget och bred samlingsregering. Socialdemokraterna förberedde ett eget fredsprogram för full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard.
1946 - Per Albin Hansson avled och efterträddes av Tage Erlander.
1951 - Regeringskoalition med bondeförbundet, nuvarande Centern. 50-talet präglades av satsningar på utbildning och forskning, bostadsbyggande, sjukförsäkring och - efter en stor strid med folkomröstning och en helt socialdemokratisk regering 1959 - allmän tjänstepension.
1954 - Alla restriktioner för nordiska medborgares resande, bosättning och arbete i Danmark, Finland, Norge och Sverige avskaffades.
1964 - Miljonprogrammet för att bygga en miljon nya bostäder på tio år sattes i gång. Under 1960-talet gjordes stora satsningar på äldreomsorg, utbildning och sjukvård.
1969 - Tage Erlander efterträddes av Olof Palme som partiordförande och statsminister.
1971 - Under 1970-talets början genomfördes reformer i arbetslivet som medbestämmande, anställningsskydd och arbetsmiljöskydd. Även föräldraförsäkring, allmän förskola och tandvårdsförsäkring infördes.
1976 - Socialdemokraterna förlorade valet efter 44 år och en borgerlig koalition under centerledaren Torbjörn Fälldin bildades. Under de kommande sex åren sprack regeringen tre gånger.
1980 - Folkomröstning om kärnkraften. Det alternativ med långsiktig avveckling som socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna stödde fick flest röster.
1982 - Socialdemokratisk valseger. Olof Palme bildade regering. Kampen mot den ekonomiska krisen och arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, var den viktigaste arbetsuppgiften. Kollektiva löntagarstyrda investeringsfonder infördes efter strid, men avskaffades 1991.
1986 - Olof Palme mördades den 28 februari. Ingvar Carlsson utsågs till partiordförande och statsminister.
1991 - Socialdemokraterna förlorade valet och en regering med fyra borgerliga partier under moderatledaren Carl Bildt bildades.
1994 - Socialdemokraterna vann valet. Fler arbeten och sanering av statens finanser sattes främst.
1995 - Sverige blir medlem i Europeiska Unionen efter en folkomröstning i januari. I valet till Europaparlamentet i september gick socialdemokraterna ner jämfört med övriga val.
1996 - Ingvar Carlsson efterträddes av Göran Persson som partiordförande och statsminister.
1998 - Socialdemokraterna vinner valet. Nu gällde det att återuppbygga de sektorer i den offentliga sektorn som dragits ner under krissaneringen.
2002 - Socialdemokraterna vinner valet. Vården, skolan och omsorgen står i fokus.
2003 - Folkomröstning om EMU. En majoritet av de röstande, liksom en majoritet av socialdemokratiska sympatisörer röstar nej.
2003 - Utrikesminister Anna Lindh mördas.