Som pensionär inser man att förnyelse är en förutsättning för ett samhälle i god balans. För många medborgare kändes det säkert bra när ett nytt arbetareparti hade bildats inför valet 2006. Visserligen var många misstänksamma när detta parti hette ”Nya Moderaterna”, men ändå. Det kunde ju liksom bli konkurrens om vilket arbetareparti som erbjuder den bästa solidariteten med de svaga i samhället.
Nu vet vi:
- De arbetare som redan jobbat ett helt liv (gäller även tjänstemän) fick högre skatt (pensionärer = belastning om dessa inte jobbar).
- Arbetslöshetskassans avgift höjdes mest för dem med de med lägsta lönerna och den sämsta ekonomin, därmed fick många inte råd att vara kvar i A-kassan.
- A-kasseersättning frystes så att det till exempel gav en metallarbetare högst 50-60 procent av en normal lön vid arbetslöshet (med särskild höjd skatt).
- Utslitna arbetstagare kunde räkna med utförsäkring från försäkringskassan med förnedring och minskat människovärde.
- Solidaritet ersattes med det borgerliga begreppet arbetslinjen.
Inför valet den 19 september. Till dig som ändå trodde på arbetarepartiet ”Nya Moderaterna” stanna upp och fundera var det folk med de tunna plånböckerna som Moderaterna avsåg att gynna?
Önskade detta nya arbetareparti ökad frihet, jämlikhet och solidaritet? Moderaterna – mest till dem som redan har. Detta har inte gått att dölja.
Ingemar Andersson (S)
Införd i Lerums Tidning 9 september 2010