S och M i Lund gemensamt debattinlägg: Spårvägen i Lund en nationell angelägenhet

Aktion för spårvägsfritt Lund har replikerat på den artikel som vi och flera andra kommunpolitiker publicerade för en tid sedan (DN 2013-09-10). Då Börje Hed och de andra särskilt valt att exemplifiera med Lund vill vi som politiska företrädare i Lund gärna bemöta deras frågeställningar.

Aktionsgruppen försöker tyvärr sätta bilden av att det finns en motsättning mellan olika trafikslag, när de i själva verket kompletterar varandra och tillsammans skapar en helhet. Bättre kollektivtrafik bidrar till minskad klimatpåverkan och ökad tillväxt genom att både underlätta arbetspendling och erbjuda alternativ till bilen som transportmedel.

När man lyssnar på motståndarnas argumentation är det lätt att få uppfattningen att Lund står i begrepp att lägga om sin kollektivtrafikplanering i grunden och att all kollektivtrafik hädanefter ska vara spårburen. Tvärtom så kommer över 90 procent av vår kollektivtrafik att bestå av bussar. Men vi har också behov av att ytterligare stärka kapaciteten på sträckan från Lund C och vidare mot den nya stadsdelen Brunnshög. Lund C är Sveriges fjärde största station med ungefär 35 000 resenärer om dagen och prognoserna indikerar att resandet kommer att öka markant. Redan idag håller busskapaciteten på att slå i taket. Då är spårväg ett modernt, miljövänligt och väl beprövat sätt att ge ännu fler människor möjlighet att resa bekvämt.

Oavsett om man väljer fler och större bussar eller modern spårväg blir vissa förändringar av befintlig stadsmiljö nödvändiga. Vår målsättning är att utveckla exempelvis Clemenstorget som mötesplats i samband med dess anpassning till spårvägstrafiken. Träd kan flyttas och nya fina grönytor kan tillföras för att ge torget en nytändning.

Beträffande ekonomin bör kommunens investeringskostnad för spårvägen på ca 360 miljoner kronor ses i relation till att Lunds kommun årligen investerar för ungefär 700 miljoner kronor. Alltså är det frågan om belopp som kommunen är van att hantera. Men att prioritera de kommunala resurserna är en utmaning. Alternativet till spårvägen innebär ännu större investeringar på sikt med planfria busskorsningar, breddade gator med påföljande rivningar som följd, bullersanering med mera. Vi tror på spårvägen och väljer därför att ta lärdom av de många lyckade projekt som finns i Europa. Just nu pågår en omfattande utveckling där fler och fler europeiska städer väljer att investera i spårvagn när kollektivtrafiknäten ska byggas ut. Bussalternativet, som vi ser det idag, räcker inte till utan att vi samtidigt genomför investeringar i paritet med spårvägsinvesteringen. Bussar i kombination med spårväg skapar tillsammans en attraktiv kollektivtrafik i Lund.

Sist men inte minst är det både en regional och nationell angelägenhet att trafikförsörjningen till Brunnshög och forskningsanläggningarna Max IV och ESS fungerar tillfredsställande. Staten bör således stå för en del av investeringen och se det som en särskild tillväxtsatsning, på samma sätt som man gör i fallet Stockholms tunnelbana.

Mats Helmfrid (M)

Anders Almgren (S)

Sidan uppdaterades senast: 2013-09-19 18:31