Fler ska ha en gymnasieutbildning

De ungdomar som saknar gymnasiekompetens har störst risk att bli och förbli arbetslösa.

Därför föreslår Socialdemokraterna en satsning som gör att alla ska ha möjlighet att ta en gymnasieexamen före 25 års ålder. Delmålet är att senast 2020 ska 95 procent av alla 25-åringar ha gymnasieexamen eller läsa klart en gymnasieutbildning.

 

Den officiella statistiken visar att från 2008 till 2012 har arbetslösheten ökat från 19 till 25. procent. I Europa är den svenska ungdomsarbetslösheten lite mindre än snittet men högre än Tyskland, Nederländerna och Danmark.

 

Nästan 100 000 personer i åldern 18-24 år är inskrivna på Arbetsförmedlingen som arbetslösa. Av dessa har drygt 40 procent varit arbetslösa mer än 6 månader. Den genomsnittliga tiden i arbetslöshet har ökat från 12 veckor år 2007 till 17 veckor år 2010.

 

Tendensen är tydlig i hela världen. Ungdomar som bara har grundskola har lägre sysselsättningsgrad än de som har gymnasieutbildning. De jobb som bara kräver grundskola minskar. Andelen jobb som kräver gymnasieutbildning är ganska konstant medan de jobb som kräver eftergymnasialutbildning ökar.  

 

Därför föreslår vi socialdemokrater ett utbildningskontrakt. Satsningen riktar sig till att arbetslösa under 25 år, som inte har en gymnasieutbildning.

 

I praktiken betyder det att individen garanteras insatser som ska ge gymnasiekompetens. Ersättningar och annat stöd villkoras med att den unge arbetslöse fullföljer en individuell utbildningsplan för att gå klart gymnasiet. Utbildningsplanen består av en individuellt anpassad kombination av praktik, jobb och utbildning. Det införs en ekonomisk stimulans till arbetsgivare som deltidsanställer en person inom ramen för utbildningskontraktet. Samtidigt erbjuder staten ett handledarstöd till arbetsgivare som tar emot praktikanter.

 

Det finns trots allt också en stor majoritet av alla ungdomar har avgångsbetyg från gymnasieskolan. Många har också fortsatt till högskolor och universitet, tagit lån och följt rådet att utbilda sig. Aldrig förr har så många haft så mycket utbildning som nu. Därför är den som slutat skolan en utmärkt arbetskraft.

 

Med så goda förutsättningar är det svårt att förstå varför ungdomar ska ha subventionerade anställningar i servicesektorn. Samtidigt skriker IT-branschen och delar av industrin efter arbetskraft.

 

Det går inte att lösa ungdomsarbetslösheten bara genom utbildningskontrakt. Det krävs också olika typer av traineeplatser och utbildningsvikariat för att sänka ungdomsarbetslösheten.

 

Regeringens försök att sänka ungdomsarbetslösheten har hittills inte gett några större resultat. Det är osäkert om och hur många jobb sänkt arbetsgivaravgift och sänkt krogmoms gett. Varje arbetstillfälle har varit kostsamt dyrt med tanke på den insats regeringen gjort.

 

Sänkta kompetenskrav gymnasial yrkesutbildning har hittills bara gett färre sökande och ökat bristen på utbildad arbetskraft.

 

Samtidigt säger regeringen nej till fler utbildningsplatser, drar in 675 miljoner kronor från gymnasieskolan. Det motsvarar 1400 lärartjänster.

 

Regeringspartierna står också fast vid 90 dagars aktivitetsförbud för unga arbetslösa och fas 3. Samtidigt återkommer krav på sänkta ingångslöner eller regelrätta ungdomslöner, fastän att det är parternas ansvar att sköta lönesättningen på svensk arbetsmarknad.

 

Riktiga jobb med kollektivavtalade löner måste vara norm på hela arbetsmarknaden oavsett ålder. Unga människor ska ha jobb med samma villkor än alla andra.

 

Sidan uppdaterades senast: 2012-04-25 09:59