Mattias Qvarsell, S, 2:e vice ordförande i kulturnämnden
För första gången kommer en svensk kommun att sälja ut alla sina bibliotek. Nacka kommuns kulturnämnd har beslutat att alla sex folkbiblioteken i kommunen ska säljas ut genom upphandling. Nästa år kan de alla drivas av privata aktörer.
Den borgerliga majoriteten har kört över Nackaborna. Det visar de upprop mot privatisering av biblioteken som gjorts i form av namninsamlingar på nätet, på Facebook och i form av protestlistor som varit utlagda runt om i kommunen.
– Upphandlingen riskerar inte bara att försämra kvaliteten på biblioteken. Den är faktiskt också ett hot mot demokratin och yttrandefriheten, menar socialdemokraten Mattias Qvarsell, kulturnämndens andre vice ordförande.
– Tänk om ett bokförlag handlar upp biblioteken – eller ytterligheter som ett extremt politiskt parti eller en religiös sekt. De kan ju då begränsa utbudet av litteratur så att det enbart passar deras intressen.
Mattias Qvarsell är också mycket undrande över hur privatiseringen av biblioteken gått till. Före valet sa de borgerliga partierna inget om detta.
– Det hade väl annars varit en utmärkt valfråga för Nackaborna, säger han.
Den 7 december i fjol kom frågan upp i kulturnämnden. En vecka före mötet, vilket är väldigt sent, informerades ledamöterna om förslaget. Ett förslag som enligt Mattias Qvarsell i hemlighet måste ha börjat arbetas fram långt före valet. Och när ledamöterna nu i maj skulle ta ställning till upphandling igen, fick de läsa igenom det slutliga förslaget en timme före mötet.
– Vi hade ingen chans att läsa in hela frågan och komma med konkreta förslag på förbättringar eller förändringar. Flertalet ledamöter är ju bara fritidspolitiker. Vilka krav ska vi komma med?
Mattias Qvarsell menar att det är politikerna som ska äga frågan. Politikernas roll är att vara medborgarnas röst. Men den rollen tar man bort genom att inte ge politikerna information i frågan i god tid, så att de har en chans att sätta sig in i förslagen. Det är inget man gör på en timme eller ens en vecka som fritidspolitiker. De flesta har ju andra jobb att sköta.
– Vid privatiseringar är det alltid medborgarnas skattepengar som går till de privata företagen och deras vinster. Folkbiblioteken i kommunen har byggts upp med Nackabornas skattepengar. Vill de verkligen att deras intjänade skattepengar ska gå till privata aktörer? Jag tror inte att det är så man har tänkt sig att pengarna ska användas.
– Jag känner inte till någon privatisering som gjorts för att inte gå med vinst.
De parametrar som Nacka kommun ska använda för att mäta bibliotekens lönsamhet är antal böcker som lånas ut, antal besökare och öppettider. Ersättning från kommunen till biblioteken ska kopplas till prestation. Ju större utlåning, ju fler besökare och ju längre öppettider, desto mer bidrag får man. Besökarna ska exempelvis räknas med en mätare som sätts upp vid ingången.
– Den onde aktören kan manipulera besöksantalet genom att låta grupper gå fram och tillbaka vid ingången.
Biblioteken ska också vara en serviceenhet för medborgarna. Men är det lönsamt att låta folk sitta där och läsa tidningar eller fördriva tiden med att surfa på nätet eller släktforska på datorn? Och vad kostar det att ha en konsumentvägledare flera dagar i veckan? Om caféverksamheten är lönsammare, åker kanske tidningsställen med dyra prenumerationer ut.
– Då utlåningen också är en grund för anslagen, kan det bli så att man kanske nischar sig mot enbart populär litteratur, säger Mattias Qvarsell. Det kommer förmodligen att drabba ungdomar och vuxna som vill hitta litteratur för sina studier eller uppsatser. Biblioteken blir inte längre allas bibliotek i stadsdelen.
Det är sagt att bibliotekskortet ska gälla på alla bibliotek i Nacka, oavsett vem som driver dem. Kommunen kommer också att äga alla böcker på biblioteken, även de som köps in efter privatiseringen. Den konstruktionen gör att biblioteken inte blir helt privatiserade.
Konstruktionen innebär att man ska be personalen söka om sina tjänster. Alla kanske inte får ett jobb då. Om biblioteken hade privatiserats helt, hade ägarna varit tvungna att överta all personal.
Personal kostar pengar. Kan man minska på den, blir vinsten större. En utbildad bibliotekarie vill ha en hyfsad lön. Då kan det vara lockande att söka efter billigare alternativ som en föreståndare.
– Ur demokratisk synvinkel är biblioteken det sämsta att privatisera. Att släppa in privata vinstintressen är som jag ser det ett hot mot det fria ordet. Det handlar om verksamhetens innehåll, kvalitet och utbud.
– Riskerna vid upphandling av bibliotek har inte alls analyserats eller belysts tillräckligt av den borgerliga majoriteten. Man måste vara mycket mer varsam med skattebetalarnas pengar, så att de kommer det offentliga till del och inte hamnar i privata aktörers fickor, säger Mattias Qvarsell.