"Politiken liknar en kyrkogård över förlorade idéer"

"Deras närvaro var både förhatlig och välkommen, förhatlig därför att de anländande inte hade något annat med sig än sin hunger och törst, välkommen därför att den gav näring åt misstankar, som man gärna ville bära, misstro, som man gärna ville hysa, misströstan, som man gärna ville vara besatt av." Orden är Stig Dagermans ur boken Tysk Höst från 1946 och de förhatliga är de miljontals tyskar som flydde undan den sovjetiska makten, men inte var välkomna till fosterlandet.

Socialdemokratiska partiet i Sverige är ett av världens mest framgångsrika reformpartier. Få, om ens något parti, har så genomgripande under en lång och målmedveten resa förvandlat ett fattigsamhälle till en anständig plats genom ett respekterat kontrakt mellan medborgare och kapital där social rättvisa och jämställdhet har varit styrande för samhällsutvecklingen.

I dag är det sociala kontraktet brutet: nationellt och internationellt.

Eftertanke, sans och balans och den praktiska verkligheten är givna ingredienser i vågskålen när makten tar beslut om den nära framtiden. Det är självklart. Vi handlar inte i tomhet.

Men i dag är verkligheten i Sverige ett växande klassamhälle och en växande rädsla för globaliseringen och den globalisering vi räds mest, in på bara skinnet, är flyktingarna: de andra, de som inte är som vi, de som tycks hota vår livsföring. Det groteska är att Sverigedemokraterna är på väg att segra i sin verklighetsbeskrivning och inte minst i sin vision om Sverige: De andra är inte välkomna, de förstör vårt samhälle.

Migrationsminister Morgan Johansson, som jag känner som en hedersman, flaggar nu med varningen: Kom inte hit! Ni är inte välkomna, hur rimliga era behov än är. Jag minns när vi talade om EU och den möjliga sammanhållningen inom EU för att skapa en socialt anständig union. Han var folkhälsominister då. Han var skeptisk, men hoppet hade ännu inte övergett honom.

Ingvar Carlsson, vår eftertänksamme statsminister och socialdemokratiske partiledare, skriver in sin memoarbok "Lärdomar" om två av sina svåraste misstag: Att han lät partiet tappa den ideologiska skolningen och att han underskattade kraften i nyliberalismen.

I dag lever vi med en rödgrön regering där inkomster och utgifter räknas krona-för-krona i en tankemässig oförmåga att anpassa statens utgifter till politiska ambitioner och verklighetens dramatiska förändringar: En statisk ekonomisk samhällssyn fri från oväntade förändringsprocesser.

Samtidigt med krona-för-krona-politiken sänds direktiv från finansdepartementet med krav om åtstramningar runt om i statsförvaltningen för att staten ska kunna möta de ökade ekonomiska påfrestningar som flyktingarna medför.

För att krona-för-krona-politiken ska kunna fullföljas betalas nu de ökade kostnaderna ur biståndsanslagen. Fattiga mot fattiga.

Att de borgerliga partierna applåderar åtgärderna strör bara mer salt i såren.

Min socialdemokrati börjar likna en kyrkogård över förlorade idéer.

Ulf-Göran Widqvist (S)

författare och småföretagare

Sidan uppdaterades senast: 2015-11-13 18:35