"De ondskefulla måste betala"

Jag vill sätta de ondskefulla på de anklagades bänk och avkräva dem ansvar för deras orättfärdiga handlingar: de sorterar människor efter ras, religion, plånbok, klass och kön. De gör det för att de vill göra det och för att de har makt att göra det och för att de tjänar på det. I min värld gör det dem onda. Problemen är tyvärr många för att lyckas med att fånga in dem och sätta dem på de anklagades bänk och tvinga dem att betala för sina brott. Det svåraste är det faktum att det inte finns någon objektiv tolkning av godhet och rättvisa.

När vi håller Förenta Nationernas deklaration om mänskliga rättigheter i handen, är respekten för individen, den andre, den globale grannen, odelad. Men historien, den avlägsna såväl som den nära, har lärt oss att människans värde är förhandlingsbart och viktas efter hudfärg, kulturtillhörighet och produktionskapacitet: om människan är närande eller tärande.

Inte ens demokratin är entydig. Det finns i det svenska perspektivet, och i merparten av det västeuropeiska, en samstämmig grundsyn om kriterier för att ett samhälle ska betraktas som demokratiskt: Fria och rättvisa val… Men sen då? Räcker det med utanverk, formverk?

Demokratins viktigaste individuella kriterium är frihet och personlig respekt. Men för vad och till vad är friheten och respekten helig? Ett långt liv inom politiken, dess innersta och dess utmarker, har lärt mig att frihetsbegreppet är behängt med en rad tolkningar och förutsättningar beroende på vem som tolkar, vem som har makt över politik och ekonomi.

Ett avgörande dilemma i dagens verklighet är att demokratin allt för ofta relativiseras, att den är tillfällig och/eller beroende av subjektiva förhållanden. Därmed ifrågasätts själva kärnan i demokratin: individens frihet och respekt. Att kunna styra: ekonomiskt, politiskt, intellektuellt, ger makt – en gammal sanning. Att kontrollera ordet för att leda, eller förleda, att ha pengar in sin hand för att anställa och avskeda, att hantera den politiska klubban för beslut om medborgares väl och ve, är alla hanteringar som kräver både kunskap och ödmjukhet.

När vi bryter ner demokratins individuella frihet och mänskliga respekt till vardagsväsentligheter uppstår nya dilemman. Var ligger exempelvis brytpunkten mellan höjden på privat konsumtion och grunden för skattefinansierad kollektiv trygghet i form av allas rätt till utbildning och sjukvård? Vad händer med den medmänskliga respekten när dessa rättigheter, friheten och tryggheten, prissätts: ekonomiskt, klassmässigt, etniskt?

Du som bryr dig om vart vi är på väg, i kommunen såväl som i riket, ställ den brittiske socialdemokratiske politikern Tony Benns fem frågor till makthavare omkring dig, makthavare som i stor omfattning påverkar dig, din vardag och din framtid:

1. Vilken makt har du?

2. Hur fick du den?

3. I vilkas intresse utövar du din makt?

4. Inför vilka svarar du för dina beslut?

5. Hur kan vi bli av med dig?

Ulf-Göran Widqvist

23/7-2016, SN

Sidan uppdaterades senast: 2016-07-26 08:52