Vi kan och vi vill förbättras

De senaste veckorna har jag läst hjärtknipande insändare om barn som inte får den hjälp som de har rätt att få i skolan. Barn- och utbildningsnämnden har

uppmärksammat problemet och diskuterar ofta situationen för ”barn i behov av särskilt stöd”. För oss är det viktigt att skolan sätter in stöd tidigt.  Att vänta och se brukar inte vara en bra metod, eftersom problemen istället kan eskalera. Men det är också viktigt att man arbetar förebyggande ända från förskolan, så att vi kan förhindra att barn tappar sugen för skolan och hoppet om framtiden. Alla barn har rätt att känna att de duger precis som de är, att det finns plats för dem när de växer upp och att det finns valmöjligheter just för dem, oavsett om de har en diagnos, eller en stökig livssituation.

 

För att stötta skolorna i sitt viktiga arbete har vi Socialdemokrater och Folkpartister bl a satsat ytterligare 3 mkr på skolans tidigare år för att höja kunskapsnivåerna i svenska och matematik. Vi har avsatt 2 mkr till riktade insatser för dem som riskerar att inte nå målen i åk 8 och 9, däribland sommarskola, och vi har inrättat ett mobilt skolteam för att stötta dem med lång frånvaro att komma tillbaka till skolan och nå sina mål. Utöver det har vi en resursenhet som ska handleda och stötta lärarna i sin metodutveckling, ta fram bra pedagogiska hjälpmedel och göra utredningar av barn. Vi prövar ständigt nya metoder och nya tekniska hjälpmedel – allt i syfte att alla barn ska nå målen i alla ämnen och ha chansen till ett självständigt liv. Genom den sk. Kompetensmiljonen och lärarlyftet ges också vår viktiga personal ännu fler möjligheter att utveckla sin kompetens.

 

Inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter pågår just nu ett aktivt kvalitetsutvecklingsarbete och våra skolor gör ett fantastiskt jobb varje dag. Därmed inte sagt att vi inte kan bli bättre, tvärtom. Viljan att ständigt bli bättre driver oss varje dag, och det är mot denna bakgrund jag har gett förvaltningen i uppdrag att göra en grundlig utredning av skolornas särskilda insatser, där vi går igenom skolornas metoder och analyserar insatserna utifrån elevernas perspektiv. Om alla elever ska kunna nå målen i alla ämnen måste också varje insats syfta till detta också på individnivå. Det räcker inte att man noterar en mängd insatser i ett handlingsprogram, man måste också veta vad insatsen ska leda till och göra de insatser som man av erfarenhet vet fungerar och ibland måste vi också våga pröva nya metoder. Vi kallar denna utredning för ”Haverikommissionen” – för att varje ung människa som misslyckas i skolan är ett haveri både för individen och för samhället, men vi gör inte detta för att hänga ut någon, utan för att lära oss något så att vi kan bli bättre. Arbetet ska leda fram till strategier som blir ytterligare stöd till varje lärare.

 

Det är så här vi vill utveckla skolorna i Nynäshamn. Lyssna på kritiken, analysera och ta fram bättre lösningar. Detta arbete sker i det tysta varje dag, både på våra skolor och på förvaltningen och det är enbart genom systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete och en politisk vilja att göra satsningar där man tror att de gör bäst nytta, som vi kommer att nå våra mål. Många spännande utvecklingsprojekt pågår redan. Här kan jag nämna det utvecklingsprojekt som pågår i en etta på Svandammsskolan, där man testar skriv - och läsinlärning via datorstöd, den sk. Trageton-metoden och som redan nu ser ut att ge fantastiska resultat. Utöver det är vi med i en studie tillsammans med KI (Karolinska Institutet), som visar på arbetsminnets betydelse för inlärningen. Detta ger oss ytterligare mer information om hur vi kan jobba förebyggande redan i förskolan, för att våra barn ska få bättre förutsättningar i skolan.

 

Hösten 2010 tar vi nästa steg mot Sveriges bästa skolor. Språkets betydelse är oomtvistat för inlärningen, men det är också viktigt för våra barns möjligheter att konkurrera om framtidens jobb. Förmågan att kommunicera, och att kunna analysera och tillgodogöra sig information blir allt viktigare i framtiden. Den nya skollagen innebär också att betygen i främmande språk kommer att värderas tyngre. Så om våra ungdomar ska kunna komma in på de gymnasieutbildningar de önskar måste vi börja i tid.

 

Det finns undersökningar som visar på att föräldrarnas utbildningsnivå slår igenom på barns ordförråd och redan vid 4 års ålder är det stora skillnader. Vi ser också att andelen ungdomar som läser böcker på sin fritid sjunker med åldern, särskilt bland pojkar – kanske kan detta vara en förklaring till att pojkar når sämre resultat i skolan, särskilt i språk. Därför satsar vi 3,5 mkr på en bred språksatsning från förskolan till åk 9. Vi vill att förskolan fortsatt jobbar aktivt för att förbättra alla barns ordförråd, och ökar intresset för läsning, de får gärna också leka med andra språk om de har den kompetensen hos sin personal.

 

Satsningen i åk 1-3 byggs på med utökad studietid i åk 4-9 för eleverna. Den utökade studietiden ska inte vara mer av samma, utan kan fyllas t ex med författarbesök, näringslivsbesök, kurser i retorik både på svenska och främmande språk, högläsning, tyst läsning osv osv. Här vill vi sätta igång skolornas egna kreativitet, men också kunna följa upp de metoder som man använder sig av – därför kommer skolorna att få ansöka om medel. Målen är att fler barn ska läsa böcker regelbundet, fler ska välja att läsa ett tredje språk och uppnå minst godkänt. Vi bedömer att detta kommer att leda till att fler barn når målen i alla ämnen och därigenom får fler ungdomar möjlighet att uppfylla sina livsdrömmar. Det tjänar vi alla på!

 

 

Anna Ljungdell (S)

Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden

Sidan uppdaterades senast: 2010-01-17 12:28