Inför läxhjälp på alla grundskolor i kommunen*
Trygga barn klarar mer, det är grunden i den socialdemokratiska skolpolitiken. Men alla barn har inte samma villkor och förutsättningar, vare sig i skolan eller i hemmen. Socialdemokraterna lovade i valrörelsen 2006 att införa organiserad läxhjälp på alla kommunala grundskolor om vi vann valet. Vi fortsätter driva frågan i opposition, har avsatt medel i alla våra skuggbudgetar, och tar med oss frågan till valet 2010.
Utveckla förskolan – fler avdelningar och mer personal*
Alla barn ska få tillgång till en trygg och utvecklande förskola och som ger goda möjligheter för föräldrar att kombinera familjelivet med ett aktivt arbetsliv. Örebro kommun ska fortsätta att utveckla förskolan. Det behövs fler förskoleavdelningar, och det behövs mer personal och ökad kompetens. Örebro kommun måste anpassa förskolan för att på ett bra sätt möta upp behovet från föräldrar som arbetar på kvällar och helger. Istället för ett kommunalt vårdnadsbidrag, som enligt de senaste beräkningarna kommer kosta nästan 25 miljoner, vill vi satsa pengarna på förskolan.
Förbättra och rusta förskolornas lekgårdar*
Ofta vill personal och föräldrar utveckla förskolornas lekgårdar. Det kan handla om att plantera några träd som ger skugga under heta sommardagar eller fräscha upp lekstugan som finns på gården. Vi vill avsätta pengar som personal, föräldrar och barn tillsammans kan söka för att utveckla lekgårdarna på sin förskola.
Kompetensutveckla personalen i förskola och skola*
Personalen är förskolans och skolans viktigaste resurs. Med bra personal stimuleras flickornas och pojkarnas upptäckarglädje och lust att lära. En kontinuerlig fortbildning av personalen är viktiga redskap i arbetet för att alla flickor och pojkar ska nå kunskapsmålen. Vilken typ av kompetensutveckling som behövs varierar från skola till skola och måste avgöras lokalt, men genomgående finns stora behov av genuskompetens, kunskap om mångkultur och specialpedagogik. All personal ska få del av kompetensutveckling; både barnskötare, förskolelärare och lärare.
Spännande och roliga lekplatser*
Barns lek och rörelse är stimulerande och bra för barnens utveckling och hälsa. Många lekplatser håller inte den standard som krävs. Vi har i många år investerat i detta, men upprustningstakten är för låg. Idag vet vi att underhållet är eftersatt på flera lekplatser. Vi vill att fler lekplatser byggs om så att de blir spännande men ändå säkra utemiljöer för lek och rörelse.
Bättre skollokaler, fortsatt upprustning och ombyggnad av slitna skolor*
Under den förra mandatperioden (då vi utgjorde kommunledning) genomfördes stora investeringar för att rusta upp och bygga nya skolor. Detta har nu avstannat. Vi anser att upprustningen av skolor ska fortsätta. När vi utgjorde kommunledningen beslutades om upprustning av Almbyskolan, Vivallaskolan, OlausPetri-skolan, Adolfsbergsskolan, Mariebergs skola, Tullängsskolan, Risbergska skolan, Lillån Södra och Glanshammars skola. Vintrosa skola och Lillåns skola står först i tur, båda dessa skolor är oacceptabelt slitna. Under 2009 vill vi att ombyggnaden av Lillåns skola börjar. Ombyggnaden av Vintrosa skola bör börja under 2010.
Ökat stöd till personalen förbättrar språkutvecklingen för små barn*
Språket har stor betydelse för barns lärande. Aktuell forskning visar att det finns ett starkt samband mellan barns tidiga språkutveckling och den senare läsförmågan. Förskolan är viktig för att uppmärksamma barn som riskerar att få läs- och skrivsvårigheter. För att i ett tidigt skede kunna sätta in rätt stöd är det viktigt att personalen i förskolan och de lägre skolåren har kompetensen att stötta dessa barn. För att förstärka personalens kompetens inom detta område bör Örebro kommunen pröva ett så kallat mentorsprogram för att arbeta med kunskapsöverföring från erfarna till mindre erfarna lärare och mellan olika personalgrupper.
Inför handlingsplaner i skolan för barn med missbrukande föräldrar*
Bara i Örebro kommun räknar man med att nästan 3 000 barn växer upp i hem där den ena eller båda föräldrarna missbrukar alkohol eller andra droger. Ett missbruk är ofta en skamfylld hemlighet, och många barn tvingas bära ett stort problem på sina axlar. Skolorna har en nyckelroll för att se till att barnen får det stöd och den hjälp de behöver. Men kunskaperna om missbruk och hur man ska stötta barn som har närstående missbrukare är ofta otillräckliga. Vi vill därför att alla skolor tar fram handlingsplaner hur man ska stötta barn när det behövs.
Uppmuntra flerspråkiga barn och ungdomar*
För barn och ungdomar med annat modersmål än svenska behöver såväl barnets modersmål som svenskan som andraspråk utvecklas. Även här finns aktuell forskning som visar på nödvändigheten av att utveckla modersmålet samtidigt som barnen lär sig svenska. Ett starkt modersmål hjälper barn att lära sig svenska, och utvecklandet av flerspråkighet sker bäst i det dagliga arbetet i barnets vardagsmiljö. För att barn med svenska som nytt språk inte ska tappa kunskaper i alla ämnen ska arbetet med studiehandledning på barns modersmål förstärkas i skolorna.
Utveckla arbetet med de individuella utvecklingsplanerna*
Alla barn är inte lika och alla skolor har inte samma villkor men för oss är det självklart att alla barn har rätt att gå i en bra skola. Vi får aldrig acceptera att någon elev går igenom skolan utan att ha fått möjlighet att tillgodogöra sig tillräckliga kunskaper. Kunskapssamhället ska vara för alla, inte bara för några. Vi tror på en sammanhållen skola där alla får samma chanser att utvecklas. Det är viktigare med individuella utvecklingsplaner och goda utvecklingssamtal än fler prov och betyg. Vi tror att individuella utvecklingsplaner fyller rätt funktion i lägre åldrar. Elev, lärare och föräldrar ska via utvecklingssamtal tillsammans sätta upp vad som krävs för att den enskilda eleven ska nå kurs- och läroplanen. Därför vill vi förstärka och utveckla arbetet med de individuella utvecklingsplanerna.
Skolor ska samverka – inte konkurrera med varandra*
Skolan är viktig i arbetet mot segregation. Konkurrens mellan skolor, den ökade andelen friskolor, profilskolor och det fria skolvalet kan bidra till segregation. Det behövs fler initiativ för att minska segregationen och skolan är ett viktigt redskap. Vi vill stimulera samarbete mellan olika skolor för att skapa möten mellan elever och personal. Vi tror att det både finns pedagogiska fördelar och förutsättningar för ökad integration genom att samverka runt delar av verksamheten.
Kompetenshöjning kring internetanvändning hos barn*
Det finns idag ofta en ”digital klyfta” mellan dagens uppkopplade barn och unga och de vuxna som finns i närheten som föräldrar, lärare och skolpersonal. Många vuxna känner att de saknar kunskap när det gäller internet och barnens liv på nätet. Idag förekommer mobbning och kränkande behandling över nätet eller via sms. Kunskap om källkritik, liksom etik och moral, finns i läroplanen och bör finnas i den ordinarie undervisningen. Likväl känner många vuxna att de behöver ökad kunskap när det gäller internet. För att vuxna i skolan ska kunna stötta barn och unga och känna igen faror behöver de utbildning i barns internetanvändning.
Livskunskap för självständighet och folkhälsa*
Det är viktigt att unga får hjälp med att sätta ord på känslor och att tillsammans med vuxna formulera och spegla sina tankar om viktiga livsfrågor. Livskunskap fungerar som ett samlat sätt att behandla olika aspekter av hälsofrågor, mänskliga behov och beteenden samt existentiella frågor. Ämnet ”livskunskap” används på många skolor för att i skolans undervisning utgå från elevernas egna behov och frågor för att förbättra deras psykiska hälsa och deras förmåga att samarbeta och samspela med andra. Men det handlar också om att främja självkänsla och förmåga att fatta egna beslut så att de exempelvis lättare kan stå emot såväl ätstörningar, missbruk, rökning som annat riskfyllt beteende.
Bredare sex- och samlevnadsundervisning*
Vuxna som arbetar med ungdomar måste vara medvetna om hur det samhälle unga växer upp i ser ut, hur sexualiseringen av samhället påverkar ungdomar och deras liv. Därför bör sex- och samlevnadsundervisningen utvecklas och till exempel i högre grad ha ett genusperspektiv (synen på manligt och kvinnligt) och stärka ungdomar i sin syn på relationer och sexuell identitet. Det behöver inte nödvändigtvis vara biologiläraren som ansvarar för sex- och samlevnadsundervisningen. Undervisningen bör även handla om relationer, respekt för andra människor och självkänsla.
Bättre studie- och yrkesvägledning*
De val unga gör i form av studier och yrkesliv styrs i hög grad av faktorer som kön och bakgrund. Här måste förskola och skola bli bättre på att erbjuda vidgade vyer för barn och unga angående deras framtida yrkesliv. Ett viktigt led i detta arbete är en aktiv studie- och yrkesvägledning i hela grundskolan. Arbetet med vägledningsfrågor måste bli bättre och i större utsträckning samverka mellan såväl olika skolformer, näringsliv som omgivande samhälle. Exempelvis genom ett närmare samarbete kring praktik, studiebesök och seminarier. En god studie- och yrkesrådgivning kan dessutom minska de höga kostnaderna för omval i gymnasieskolan och innebära att fler unga har egen försörjning efter avslutade studier.
Entreprenörskap och arbetslivskunskap i skolan*
I gymnasiet ska eleverna få chansen att prova på företagsamhet och få kunskap om vad det innebär att vara företagare och skolans samarbete med StartCentrum och Ung Företagsamhet ska öka. Men entreprenörskap är inte bara att starta företag. Entreprenörskap handlar om att ta initiativ och skolan ska förbereda unga på ett arbetsliv som förutsätter att alla medarbetare bidrar med sina kunskaper och erfarenheter för att utveckla arbetssätt och ta egna initiativ. Unga människor ska även få mer kunskap om vad arbetslivet erbjuder och kräver av dem och därför bör skolans samarbete med de fackliga organisationerna förbättras.
Helgöppna fritidsgårdar*
Fritidsgårdarna uppskattas av både föräldrar och unga. Ofta riktas kritik mot att fritidsgårdarna har stängt på helgerna. I ett första steg vill vi att åtta av kommunens fritidsgårdar hålls öppna på helgerna. I flera stadsdelar i Örebro finns många unga som inte är aktiva i föreningsliv eller har andra fritidssysselsättningar. Många av dessa ungdomar hittar istället till fritidsgården i sitt område. Fritidsgårdar har stor betydelse, och ger en möjlighet att utveckla kontakter med andra ungdomar och med andra vuxna. Fritidsgårdarna behöver också utveckla sin verksamhet för att skapa mötesplatser där tjejer kan samlas och utvecklas på sina villkor och även bryta fördomsfulla könsmönster.