Motion samt utlåtande till partikongress- Socialförsäkringarna till fackförbunden


Motion till partikongress 2009 - Socialförsäkringarna till fackförbunden

Ursprunget till våra socialförsäkringar kommer ur fristående kassor som sjukkassor, reskassor, a-kassor. De första kassorna bildades redan under 1500-talet i olika yrkesskrån.

Motståndet var stort, speciellt hos arbetarna, när staten skulle blandas in i styrningen och förvaltningen över kassorna. Man var rädd för att staten skulle ta överskottet från kassorna och att reglerna skulle bli dåliga. Fördelarna var utjämningen av villkoren och tryggheten att staten kunde bidra med medel när så behövdes.

Idag är våra socialförsäkringar hårt reglerade av staten. De sista fristående kassorna, arbetslöshetskassorna, är även de hårt reglerade och får inte styra villkoren alls. Nuvarande borgerliga regering har liksom tidigare högerregeringar försämrat villkoren och ökat kostnaderna för varje individ. Idag står en fjärdedel av människorna på arbetsmarknaden utan arbetslöshetsförsäkring. Vi upplever hur allt fler blir utestängda från ersättning från sin sjukförsäkring. Det sker ett ojämnställt uttag av ersättningen från föräldraförsäkringen. Vi ser att bevisbördan i arbetsskadeförsäkringen gör det mycket svårt att bli ersatt för sina skador.

Premierna till socialförsäkringarna, socialförsäkringsavgifterna, kallas av våra motståndare för arbetsgivareavgifter eller rent av för skatter och ses som en tung belastning för arbetsgivarna. Dessa avgifter är vad de anställda avstått i löneökningsutrymme och skyddar inte bara arbetstagarna från inkomstbortfall utan skyddar även arbetsgivarna från skadeståndsanspråk vid olycksfall och arbetsrelaterade sjukdomar. Ersättning från socialförsäkringarna kallas av liberalerna för bidrag och de som får ut ersättning från försäkringarna för bidragsberoende och sägs befinna sig i ett utanförskap. Tre fjärdedelar av befolkningen har under perioden januari 1994 till december 2005 varit antingen sjukskriven eller arbetslös eller både och, en eller flera gånger.

Socialförsäkringarna ger stora överskott som staten tar till annat. Under år 2007 tog staten ut 35 miljarder från våra försäkringar, inklusive vad som togs ut från våra pensionsfonder blev hela överskottet 48 miljarder kronor. Pengarna har gått till skattesänkningar, mest till de med de största inkomsterna, inget till dem som är i störst behov. Jobbskatteavdraget var 2007 ungefär 40 miljarder kronor. För 2008 är det ännu större uttag från våra försäkringar och skattesänkningarna fortsätter med samma fördelning, mer till dem som redan har mycket. Jobbskatteavdraget ökades till att motsvara 50 miljarder. För 2009 beräknas skattesänkningarna motsvara 65 miljarder och tycks kunna finansieras av premierna till våra försäkringar då allt färre kan få ersättning.

Socialförsäkringarna har en viktig makroekonomisk funktion som automatiska stabilisatorer. I en lågkonjunktur blir fler arbetslösa och med generös ersättning och hög anslutningsgrad till a-kassan kommer konsumtionen att fortsätta vara på en relativt hög nivå och skatteintäkterna för kommuner och landsting blir inte så försvagade. Konjunkturnedgången blir då inte så djup och återhämtningen kommer fortare. Samtliga av våra försäkringar har liknande effekt, konsumtionsförmågan och skatteintäkterna minskar relativt lite vid frånvaro från arbetet. Förutsättningen är dock att det är generösa villkor och att väldigt många omfattas. Socialförsäkringarna motverkar den sociala dumpingen som förekommer i länder utan socialförsäkringssystem. Där arbetare med nedsatt arbetsförmåga säljer sig till lägre pris för att få försörjning. Där arbetslösa bjuder under varandra i lönekrav för att få jobbet. Där människor tvingas arbeta långt upp i åren för att pensionerna är alldeles otillräckliga. Försäkringarna har alltså en stor betydelse för arbetsmarknadens funktion.

Fördelarna med att socialförsäkringarna administreras genom parterna är att parterna kan sina branscher och kan på det viset göra matchning till jobb eller andra insatser mer effektiva. Det ligger en stor samhällsvinst i att försäkringarna är effektiva och väl fungerande. Trovärdigheten till försäkringen blir då större och individen kan då också ställa om och acceptera strukturrationalisering och andra förändringar av sysselsättningen

Våra socialförsäkringar behöver bli mer försäkringsmässiga. De som betalar in avgifter (via arbetsgivaren) ska naturligtvis få ersättning vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet osv.

Regelverket behöver bli stabilt över tid, skapa trygghet för människorna och inte otrygghet med försämringar. Ersättningarna ska vara kopplade till inkomsten och garantera en försörjning även vid arbetsoförmåga. Parterna på arbetsmarknaden bör ha ett avgörande inflytande över reglerna, ersättningarna och avgifterna. Incitamentet bör stärkas för arbetsgivarna att arbeta förebyggande och vara aktivare i rehabiliteringen. En samordning med idag förekommande avtalsförsäkringar skulle minska administrationen och förenkla för de försäkrade.

Detta kan bättre åstadkommas om arbetsmarknadens centrala parter tar över socialförsäkringarna. Fackförbunden kan ta över administrationen, förvaltningen och tillsynen över att avgifterna inlevereras. De centrala parterna på arbetsmarknaden träffar avtal om villkoren i försäkringarna och avgifterna till dem. För att parterna ska ha lite jämnare styrkeförhållanden behöver parterna kunna tillgripa stridsåtgärder för att åstadkomma förbättringar i försäkringarna. Med en kvardröjande stridsrätt i likhet med den för medbestämmandeavtal blir det möjligt trots att det finns gällande kollektivavtal i branscherna och fredsplikt normalt råder. För att samtliga anställda ska kunna omfattas av socialförsäkringarna och för att konkurrensneutralitet ska råda mellan företagen behöver dessa socialförsäkringsavtal allmängiltigförklaras i lag eller förordning.


Härmed hemställs att kongressen ger partistyrelsen i uppdrag att verka för

Att socialförsäkringarna överlåts till arbetsmarknadens centrala parter

Att reglera en kvardröjande stridsrätt för avtal om socialförsäkringarna

Att allmängiltigförklara de överenskommelser om socialförsäkringarna som träffas mellan de centrala parterna så att alla anställda omfattas.

 

Roger Svalhede

Österåkers arbetarekommun

 

Styrelsens utlåtande angående motion om Socialförsäkringarna till fackförbunden

 Styrelsen anser att motionen pekar på viktiga områden på ett förtjänstfullt och mycket pedagogiskt sätt men kan ej ställa sig bakom att-satserna. Detta på grund av att det troligtvis skulle ställa ett antal medborgare som inte ingår i begreppet anställda i Sverige utanför försäkringssystemet och därmed föreslår styrelsen avslag till motionen.

 

 

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2009-03-03 11:54