Motion samt utlåtande till partikongressen -Mindre barngrupper i förskolan



Motion till partikongress 2009. Mindre barngrupper i förskolan

Barnen är vår framtid brukar det sägas. Men vilka förutsättningar ger vi barnen för att de ska kunna skapa en bra framtid? Förskolan är något alldeles förträffligt och mycket viktig. 

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Det ska vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn utvecklas rikt och mångsidigt. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och lärande. I samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet ska förskolan avrunda barnens förskoleperiod. Innebörden av förskolans uppdrag kan sammanfattas som att innehållet i förskolan ska leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de ska utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld.

Riksdag och regering anger de nationella målen med förskolan och det är kommunerna som ansvarar för att förskoleverksamheten lever upp till dessa mål. De två viktigaste förutsättningarna för att kunna leva upp till målen är att barngrupperna inte är för stora och att det finns tillräckligt med personal som kan ge barnen hjälp och stöd i sin utveckling. Skolverkets riktmärke för att barnen ska kunna utvecklas optimalt är en gruppstorlek på cirka 15 barn med minst 3,0 personal. Är det många yngre barn (1-3 år) fordras mindre grupper och mer personal. Detsamma gäller om barnen kommer från socialt utsatta miljöer eller har särskilda behov av stöd.

När den tidigare kopplingen till statsbidrag togs bort ökade gruppstorlekarna, en ökning som fortsatte under hela 1990-talet. Mellan 1990 och 2001 steg den genomsnittliga gruppstorleken i landet från 13,8 barn per grupp till 17,5 samtidigt som personaltätheten sjönk. Hösten 2003 uppgick den genomsnittliga gruppstorleken till 17,2 barn per grupp. Hälften av grupperna hade mellan 16 och 20 barn.

Mellan 1980 och 2005 fördubblades antalet inskrivna barn i barnomsorg. Till detta kommer runt 100 000 barn som idag går i förskoleklass. Om också dessa insatser beaktas ökade barnomsorgens prestationer sammantaget med drygt 140 procent mellan 1980 och 2005. Barnomsorgens resurser (inklusive kostnaderna för förskoleklass) ökade samtidigt med 56 procent. Därmed minskade resurserna per barn i barnomsorg med drygt en tredjedel.

I andra välfärdstjänster har kostnader per individ fått öka under samma tidsperiod. Gymnasieskolan ökade med 2 procent, grundskolan ökade med 11 procent och äldreomsorgen ökade med hela 59 procent per individ.

Personaltätheten i fritidshemmen har mellan 1980 och 2005 minskat med inte mindre än 60 procent. Därtill kommer betydande besparingar i form av lokaler, inventarier, administration med mera i samband med att verksamheten flyttat in i skolan. Förskolans personaltäthet har under samma period minskat med 20 procent. I stort sett hela minskningen kan hänföras till 1990-talets första hälft.

Med stolthet kan vi socialdemokrater uppvisa att vi satsat på att minska barngrupperna och öka personaltätheten. Vi beslutade om riktat statsbidrag till förskolan från januari 2005. Detta bidrag skulle kunna ha gett en minskning av barngrupperna till i genomsnitt 15 barn med tre heltidstjänster.

Tyvärr kan vi konstatera att barngrupperna storlek fortsätter att öka och att personaltätheten minskar. Sedan det riktade statsbidraget infördes har många kommuner valt att sänka kommunalskatten och satsat på annan verksamhet istället för att uppfylla barnens behov.

Nöjer sig politiker i många kommuner med att uppfylla föräldrarnas behov av barnpassning?

Barnperspektivet väger tydligen lätt i förhållande till kortsiktiga ekonomiska hänsyn.

Uppenbarligen krävs här mer än bara nationella mål och råd från skolverket. Det kommunala självstyret är viktigt, ett fundament i vår demokrati och bör vara vittomfattande. I fråga om förskolan tycks det dock nödvändigt att stärka barnens rättigheter. Barnen ska ha rätt till en god förskola som lever upp till de nationella målen. Det kan inte vara en rättighet för kommunerna att vägra leva upp till målen, att vägra ge barnen förutsättningar till ett gott liv.

Ingen barngrupp borde få vara större än 15 barn och ha mindre personal än tre årsarbetare.


Härmed hemställs att kongressen beslutar

ge partistyrelsen i uppdrag att verka för:

Att skolverkets allmänna råd görs till tvingande minimikrav för förskolan

 
Roger Svalhede

Österåkers arbetarekommun

 

Arbetarekommunens utlåtande angående:”Motion angående mindre barngrupper i förskolan”

 

Motionären belyser något mycket viktigt, nämligen våra barns rätt att få möjlighet till en god pedagogisk verksamhet, anpassad till vad som är bäst för barnen. Motionären frågar sig vilka förutsättningar vi ger barnen att kunna skapa en bra framtid med ökade gruppstorlekar och personalneddragningar. Nöjer vi oss med att uppfylla föräldrarnas behov av barnpassning, utan att se till barnperspektivet? Under åren har barngruppernas storlek ökat samtidigt som personaltätheten minskat och trenden håller i sig.

Förskolans uppdrag är mycket tydligt. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande i en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Det ska vara en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan i en miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och lärande.

Förutsättningarna för att kunna leva upp till de nationella målen som anges i förskolans uppdrag, är att barngrupperna inte är för stora, samt att det finns tillräckligt med personal som kan ge barnen det stöd som behövs i utvecklingen för alla barn.

Skolverkets riktmärke för att barnen ska kunna utvecklas optimalt är 15 barn per grupp med minst 3,0 personal. För barngrupper med barn i åldrarna 1-3 år, barn i behov av särskolt stöd samt för barn som kommer från socialt utsatta miljöer fodras mindre barngrupper än 15 barn och en större personaltäthet än 3,0 årsarbetare. Trots skolverkets riktlinjer fortsätter storleken på barngrupperna i förskolan att öka.

Motionären yrkar på att skolverkets allmänna råd görs till tvingande minimikrav för förskolan.


Arbetarekommunen beslutar bifalla att satsen skolverkets allmänna råd görs till tvingande minimikrav för förskolan, samt att anta motionen som sin egen

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2009-03-03 11:45

TopGallery