Välfärd

En fråga av yttersta vikt för den fortsatta utvecklingen av välfärden är frågan om en reglering av det fria kapitalet. Bankernas gigantiska ekonomiska utsvävningar i Baltikum, den ohämmade och osunda bonusutvecklingen i finansvärlden. Spekulationsvinster i gråzons områden där svart ekonomi tvättas, eller vad värre är integreras med den nationella ekonomin, är för en välfärdsstat frågor som skall och måste utredas. Åtgärder måste vidtas för att tillsäkra inte bara Sveriges, utan en total global sund ekonomisk utveckling.

Vinsten kan då bli en bärkraftig långsiktig konjunkturuppgång med möjlighet att bemöta och utveckla det framtida miljösamhället, där arbete och utveckling går i takt. Vi måste börja inse att kostnaderna för vårt välfärdssamhälle har börjat krackelera, utrymmet för genomgripande reformer av välfärden har på inget sätt ökat, tvärt om. Antingen får vi bemöta det fri kapitalet utan åtgärd, vilket på längre sikt kommer att innebära kraftiga konjunktursvängningar med toppar av arbetslöshet, eller så vidtager vi åtgärder genom att försöka reglera via lagstiftning. Vi kan inte fortsättningsvis urskulda oss med konjunkturnedgång och samtidigt skära i trygghetssystemen. En stark regering skall kunna bemöta orsakerna till kriserna, inte bara förklara dem.

Det är med en viss förvåning jag kan konstatera att inga, eller ens få försök har gjorts för att komma till rätta med de överhängande ekonomiska problemen. Inom den ekonomiska sektorn, ligger lösningen till en fortsatt hållbar utveckling och planering av välfärdssamhället. Mycket av det som sker i finansvärlden vittnar om avsaknad av moral och etik. Missförhållanden som oftast får betalas av skattebetalarna. Händelserna på Island, USA och Grekland har ännu en gång lärt oss att det är samhället som får betala det fulla priset för de vansinniga ekonomiska spekulationer som förekommer på marknaderna. Lagstiftningar bör ses över och skärpas då det gäller svek mot förtroendeman. Alldeles för lätt slipper styrelserna för de stora bankerna och multinationella bolag undan, med sådant som i det övriga samhället är att betrakta som brottsligt och som på sikt får ödesdigra konsekvenser för många människor. Regeringens tal om skärpning har övergått till ett stumt accepterande.

För oss som konsumenter är en av grundförutsättningarna att vi skall kunna lita på producenterna. Att det inte är barnarbete, att arbetarna inte är inlåsta på fabriker, då det gäller importföretagen. Att maten är giftfri o.s.v. Konsumentfrågorna kring företagens förehavande är viktig för den fortsatta samhällsutvecklingen, eftersom de präglar våra liv i stort. Vi har som konsumenter rätten till att få veta, för att kunna göra vårt etiska val av en vara. Mycket lite har gjorts för att stärka konsumentens rätt under innevarande mandat period. Fri företagsamhet och konkurrens är inte lika med ohämmad handel.

Jag får ibland frågan varför jag är socialdemokrat. För mig är ordet socialdemokrat sammansatt av två ord, social och demokrat. Att vara socialt medveten om att vårt samhälle inte erbjuder lika förutsättningar för alla, innebär att den politiska demokratiska processen i första hand måste användas för att skapa de förutsättningar svaga grupper behöver, för att uppnå jämlikhet inom ramen för vårt gemensamma samhällsbygge. Alla skall med, det handlar om rättvisa och solidaritet. Därför är jag socialdemokrat. Det är ingen enkel utmaning vi står inför. Demokratins förbannelse är att det tar tid att uppnå målen, särskilt om man politiskt inte är i majoritet. Vi får på intet sätt glömma att Sverige är möjligheternas land.

Per af Forselles 

Sidan uppdaterades senast: 2010-06-14 08:36