Nationell

 

Bakgrund och viktiga årtal


1881

Den 6 november 1881 höll August Palm det första socialistiska anförandet i Sverige. På hotell Stockholm i Malmö talade han under rubriken: Vad vilja socialdemokraterna?


1889

Debatten som uppstod efter August Palms tal ledde fram till att arbetare som tröttnat på orättvisorna i samhället. 1889 bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, SAP. Frågan om allmän rösträtt stod i första rummet och blev en symbol för att partiet ville arbeta demokratiskt. Förändringar skulle ske gradvis, genom reformer. Bakom bildandet av socialdemokraterna stod fackföreningsrörelsen. Partiet hade vid sin start 3149 medlemmar. Medlemskap i partiet sågs inte med blida ögon och fick arbetsgivaren reda på att man var aktiv i facket eller socialdemokratin kunde man bli av med jobbet. Ofta svartlistades den som fått sparken så att ingen annan skulle anställa honom.

 

Under samma år, 1889, beslutade den socialistiska internationalens kongress att göra 1 maj till arbetarnas internationella demonstrationsdag. Nästa år firades första maj för första gången i Sverige och har sedan dess blivit en stor samlingsdag för arbetarklassen i Sverige och världen över. Vid mötet på Gärdet i Stockholm 1890 deltog närmare 50.000 människor. Långt senare, år 1938, blev första maj officiellt erkänd som allmän helgdag.


1890-

År 1896 utsåg verkställande utskottet skräddaren, Claes Emil Tholin, till socialdemokraternas förste partiledare. Partiordföranden valdes på den här tiden inte av kongressen, utan direkt av verkställande utskottet.

 

År 1896 fick socialdemokraterna sin första representant i riksdagen, Hjalmar Branting. Han kom in i riksdagen med stöd från vissa liberala kretsar i Stockholm. År 1908 blev han socialdemokraternas förste kongressvalde partiordförande. Den 10 mars 1920 bildade han den första socialdemokratiska regeringen.

 

År 1898 bildades landsorganisationen, LO. Fackföreningsrörelsen hade nått en sådan storlek att det var dags att skapa ett samarbetsforum. Landsorganisationens roll är att vara en paraplyorganisation för fackförbund. Bakom bildandet av LO stod socialdemokraterna. Nu är cirkeln sluten, representanter från fackföreningsrörelsen bildade socialdemokraterna och partiet bildade LO.


1900-

Under 1900-talets början kunde enbart finansiellt starka personer rösta. Det gjorde att socialdemokraterna i början hade svårt att få igenom sina förslag. Därför blev kravet om lika rösträtt socialdemokraternas första och viktigaste krav. År 1902 anordnades en större demonstration på Norra Bantorget i Stockholm med krav om en allmän rösträtt. Socialdemokraterna lyckades få de konservativa att gå med på en kompromiss; alla män som fyllt 24 år skulle få rösträtt till andra kammaren men inte till den första. Kvinnorna saknade fortfarande rösträtt. Men kompromissen innebar i alla fall att många av de människor som ville rösta på socialdemokraterna nu kunde göra det.

 

Under den här tiden var det inte ovan ligt att en arbetare som kommit på kant med sin arbetsgivare också blev vräkt. Arbetarna hyrde ofta sina bostäder av arbetsgivaren och ett ensidigt beroende skapades. Det gjorde att många var rädda att säga vad de tyckte på arbetsplatsen. I Mackmyra vräktes arbetare på grund av en konflikt angående föreningsrätten. När arbetarna inte fick hålla sina möten i de lokaler som fanns byggde arbetarna sina egna Folkets hus. Och för att kunna studera bildades folkhögskolor och Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. För att få ner hyrorna byggde de egna hyreshus och bostadsrätter samt bildade bland annat HSB. Arbetarna gick också ihop och bildade Konsum.


1920-

År 1921 blev sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Thüring de första socialdemokratiska kvinnorna i riksdagen. De valdes in i riksdagen i samband med nyvalet, efter det att kvinnorna i Sverige fått rösträtt. Båda två var aktiva i socialdemokratiska kvinnoförbundet och Agda Östlund var ordförande för Stockholms allmänna kvinnoklubb.

 

Per Albin Hansson blev partiledare år 1928 och det skulle innebära stora framsteg för Socialdemokraterna. Det var Per Albin Hansson som grundade folkhemstanken. "Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre, där försöker ingen skaffa sig fördel på den andres bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet." Texten är tagen ur Per Albin Hanssons s.k. folkhemstal, där han beskrev samhället, kommunen och staten som folkhemmet.


1930-

Ekonomisk världskris bröt ut under 1930-talet och såväl Sverige de flesta andra länder drabbades av stor arbetslöshet. År 1932 vann socialdemokraterna valet och den största uppgiften var utan tvekan att skaffa fram nya jobb. Den socialdemokratiska valsegern innebar en historisk vändpunkt inom svensk politik. Genom införandet av skatter på förmögenheter frigjordes pengar att använda till nya jobb. Trots att det var en ekonomisk kris så gick det att förbättra för dem som hade det sämst. Folkpensionen höjdes, en arbetslöshetsförsäkring infördes och de familjer som hade många barn fick låna pengar till att bygga bostäder. Socialt och ekonomiskt blev 1930-talet ett framgångens decennium med viktiga reformer och betydelsefulla sociala förändringar.

 

Men 30-talet kom också med bakslag för arbetarrörelsen. Fem människor dödades när militären gjorde ett ingripande mot en demonstration i Lunde i Ångermanland. Skotten i Ådalen 1931 tillhör den mörkaste delen av modern svensk historia. Bakgrunden till dödskjutningen var arbetslöshet och strejkbryteri. Demonstranterna var på väg med demonstrationståget till strejkbrytarna.

 

År 1934 gav Gunnar och Alva Myrdal tillsammans ut en bok med namnet "Kris i befolkningsfrågan". De skrev om en helt ny fördelningspolitik. Bland annat föreslog de att folket gemensamt skulle vara med och betala en större del av kostnaden för att försörja ett barn. Boken skapade en livlig debatt om barn-, familje- och bostadspolitiken och var betydelsefull i utformningen av reformpolitiken.

 

År 1938 undertecknade LO och SAF det så kallade Saltsjöbadsavtalet. Det syftade till att skapa stabilitet på arbetsmarknaden och att förhindra konflikter. Avtalet var början till det som senare kom att kallas den svenska modellen.


1940-

Per Albin Hansson avled plötsligt 1946. Andra Världskriget var över och nu började reformarbetet med att bygga upp sociala trygghetsnät. Per Albin Hanssons efterträdare, Tage Erlander, var under sin tid som partiledare med och utformade ett trygghetssystem, allmän tilläggspension, ATP, som ända fram till i dag har kommit att betyda mycket för pensionärerna.


1950-

I mitten av 50-ta let blev alla i Sverige sjukförsäkrade. Mammor fick föräldrapenning, studenter fick studielån och arbetstiden blev kortare. Dessutom blev semestern längre för arbetarna. Det här var en tid då den svenska modellen snabbt byggdes ut.

 

Det var stor debatt om ATP under 50-talet. Striden handlade om huruvida det skulle bli en lagfäst pensionsrätt eller inte. Tidigare hade bara vissa tjänstemän rätt till pension, något som alltså arbetarna saknade. År 1957 anordnades en folkomröstning om ATP och året därpå röstade en borgerlig majoritet ned ett förslag om lagstadgad tilläggspension. Efter många turer och långa debatter träder ATP slutligen i kraft år 1960.


1960-

60-talet präglades av en stor bostadsbrist i Sverige. Därför presenterade socialdemokraterna "miljonprogrammet", som innebar att en miljon bostäder skullle byggas inom loppet av 10 år. En miljon bostäder är naturligtvis en oerhörd mängd för ett litet land som Sverige, men år 1975 meddelade dåvarande bostadsminister, Ingvar Carlsson, att den miljonte bostaden var byggd.

 

År 1964 behandlades kvinnans jämlikhet i en särskild programskrift under partikongressen. Partiet firade 75-årsjubileum och ett framtidsprogram antogs. Kongressens beslut om jämlikhet blev startskottet för ett ökat engagemang för jämlikhetsfrågorna. Alva Myrdal presenterade på kongressen 1968 rapporten "Ökad jämlikhet".

 

Olof Palme efterträdde Tage Erlander som partiledare den första oktober 1969. Olof Palme var 42 år när han valdes av en enhällig partikongress. I partikretsar hade han länge setts som en naturlig efterträdare till Tage Erlander.


1970-

En dominerande fråga för socialdemokraterna under 1970- och 1980-talet var kampen mot arbetslösheten och för den fulla sysselsättningen. En annan viktig fråga för socialdemokratin var löntagarfonderna vars syfte var att kollektivt äga aktier och därmed få inflytande på näringslivet.

 

År 1971 infördes enkammarriksdagen. Tvåkammarsystemet hade visat sig vara stelt och trögjobbat. Tvåkammarsystemet innebar att ett förslag som vann i den andra kammaren kunde förlora i den första kammaren. I enkammarriksdagen är parlamentet direktvalt och har ett eget ansvar.


1980-

Reaktorolyckan 1979 på kärnkraftverket i Harrisburg, USA, blev startskottet till en debatt om energipolitiken i Sverige. År 1980 hölls en rådgivande folkomröstning om kärnkraften. Omröstningen gällde tre alternativ: Linje 1 innebar att kärnkraften skulle behållas, linje 2 att kärnkraften skulle avvecklas då det var möjligt och linje 3 att kärnkraften skulle avvecklas direkt. Linje 2 fick flest röster och riksdagen beslutade senare att kärnkraften skulle vara avvecklad år 2010.

 

"Jag är demokratisk socialist med stolthet och med glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika; när jag for runt och såg en ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta staterna.. ". Orden är från ett av Olof Palmes mest kända och klassiska tal, under en valdebatt 1982.

 

Det finns en socialdemokratisk tradition att arbeta med internationellt solidaritetsarbete och med fredsfrågor. Efter första världskriget fick Hjalmar Branting Nobels fredspris. Även Alva Myrdal som bland annat arbetade med fredsfrågor, speciellt med uppbyggnad under efterkrigstiden och nedrustning av kärnvapen, fick 1982 Nobels fredspris.


1986

Den 28 februari 1986 mördades Olof Palme. Han sköts ner på Sveavägen i Stockholm efter att tillsammans med hustrun Lisbet ha varit på bio.

 

Ingvar Carlsson utsågs till ny partiordförande. Han engagerade sig särskilt i att lyfta fram kvinnor i politiken. Det var under hans period som partiledare som socialdemokraternas valsedlar utarbetades e fter principen "varannan damernas" och efter valet 1994 var hälften av socialdemokraterna i regeringen män och hälften kvinnor.

 

'Vi vill ha en fortsatt ekonomisk tillväxt.. ..då måste vi lära oss att kombinera det materiella välståndet med varsamhet om vår natur och vår miljö', sa statsminister Ingvar Carlsson vid LO-kongressen 1986. Under 1980-talet blev miljöfrågan en alltmer angelägen fråga och ett samlat miljöprogram mot luftföroreningar och försuning antogs av riksdagen 1988.


1990-1999

Under perioden 1991 till 1993 drabbades Sverige av den värsta lågkonjunkturen sedan 1930-talet. De ekonomiska problemen tornade upp sig och arbetslösheten steg till rekordhöga siffror.

 

År 1993 blev Mona Sahlin partiets första kvinnliga partisekreterare. Som jämställdhetsminister bidrog hon till att jämställdhetsfrågorna fick ett stort utrymme. Mona Sahlin har betytt mycket för förnyelse- och framtidsdebatten inom socialdemokratin. Mona Sahlin har tidigare även varit arbetsmarknadsminister och vice statsminister.

 

År 1994 folkomröstade svenska folket om ett svenskt medlemskap i den Europeiska unionen, EU. Tillsammans med Finland och Österrike blev Sverige medlem i EU 1995.

 

Socialdemokraterna övertog makten 1994 med vallöften om att sanera den svenska ekonomin och få ner arbetslösheten. I början på 90-talet var vår frihet starkt beskuren av växande arbetslöshet, skenande skulder och skyhöga räntor.

 

Ingvar Carlsson avgick som partiordförande 1996 och efterträddes av Göran Persson, som tidigare varit bland annat skolminister och finansminister i den socialdemokratiska regeringen. Den socialdemokratiska regeringen ansåg det särskilt viktigt att förbättra kvaliteten inom skolan, vården och omsorgen om barn och gamla.

 

År 1996 valdes Ingela Thalén till partisekreterare. Tidigare var hon kommunalråd i Järfälla. Ingela Thalén har varit både socialminister och arbetsmarknadsminister.

 

Ulrica Messing blev 1996 Sveriges genom tiderna yngsta statsråd när hon utsågs till jämställdhetsminister. År 1991 kom hon in i riksdagen. Messing har tidigare bland annat arbetat med svenska för invandrare.

 

År 1999 utsågs Lars Stjernkvist till ny partisekreterare efter Ingela Thalén som tog plats i regeringen som socialförsäkringsminister. Lars Stjernkvist har tidigare varit bland annat journalist, riksdagsledamot och generaldirektör för Integrationsverket.


2000-

Första halvåret 2001 var Sverige ordförandeland inom EU. Det betydde att den socialdemokratiska regeringen utövade ett betydande inflytande över den europeiska politiska dagordningen. De sakfrågor som särskilt prioriterades var östutvidgningen, sysselsättningen och miljön.

 

Den 10 september 2003 blev utrikesminister Anna Lindh knivhuggen under ett besök på NK. Hon avlider av sina skador tidigt på morgonen den 11 september.

 

Valet 2006 blev ett förlustval. Inte sedan 1914 har en så låg andel av väljarna valt att rösta på socialdemokraterna i riksdagsvalet. Socialdemokraterna fick en väljarandel på 35,0 procent. Det är det lägsta väljarstödet sedan den allmänna och lika rösträtten infördes. Göran Persson, som varit partiledare sedan 1996, valde i och med nederlaget att lämna uppdraget.

 

På en extra kongress i mars 2007 valdes Mona Sahlin till ny partiledare. Hon blev socialdemokraternas första kvinnliga partiordförande. För första gången har Socialdemokraterna, SSU och LO kvinnliga ordföranden samtidigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2010-03-23 20:12