Första maj-märket

Den 19 april 1890 kunde man läsa följande i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning:
"Alla fackföreningsmedlemmar som skall deltaga i demonstrationen bör i knapphålet bära ett rött band å vilket det kan läsas 8 timmars arbetsdag".

 

Det var 1894 som första maj-märket på allvar började användas på rockar och skjortor. Det första motivet, just år 1894, var ett stort rött pappmärke föreställande frihetsgudinnan bärande svärd och fackla.

 

Idéen om att demonstrationsdeltagarna skulle bära något gemesamt lär ha kommit från Norge.

 

Frihetsgudinnan återkom i olika former på första maj-märken under flera år. Samtidigt återkom kravet på åtta timmars arbetsdag.

 

År 1900 var det första gången som enskilda personer förekom på första maj-märket. Tanken var att nyligen bortgångna och kända personer inom arbetarrörelsen skulle hyllas på detta sätt. Dubbelporträttet på Axel Danielsson och Fredrik Sterky var det första som porträtterades.

 

På 1907 års märke kunde man läsa den franska revolutionens valspråk (Liberté - Egalité - Franternité) Frihet - jämlikhet - Broderskap.

 

1908 valde man att använda slutappellen i det kommunistiska manifestet från 1848 av Karl Marx och Friedrich Engels. "Proletärer i alla land, förenen eder!"

 

Inför valet 1911 introducerades den röda rosen. Den röda fären står för kampen mot den materiella fattigdomen och blomman för kampen mot den andliga nöden. Första maj 1912 var första gången rosen användes som maj-märke.

 

I början av seklet var den svenska rosen av tyg. 1930 kom det första märken i metall.

 

Några gånger har cirklar och pilar använts som symbol. Pilen togs i bruk 1967 och fanns med på maj-märket 1968 med slagordet "Arbete-trygghet-utveckling".

 

Maj-märkenas budskap har även påverkats av aktuella frågor. Som exempel kan nämnas:

 

1972 hölls en FN-arrangerad miljövårdskonferens i Stockholm. Märkets formgivare valde att använda sig av symboler för luft, industri och vatten.

 

1974 stod ordet "Solidaritet" på märket. Första maj detta år var en demonstration mot militärjuntan och för demokrati i Chile.

 

1981 var parollen "Sverige ur krisen". Det var på sitt sätt en upptakt till valrörelsen 1982. Under de borgerliga regeringsåren hade arbetslösheten ökat starkt och statens finanser försämrats.

 

1982 års märke är historiskt i ett avseende. För första gången demonstrerade socialdemokratin och fackföreningsrörelsen i hela Norden under en och samma paroll "Fred och arbete". Det skedde i den röda rosens tecken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sidan uppdaterades senast: 2010-03-23 20:17